FARMAKOLOGI, SJUKDOMSL

1
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

• Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)
• Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi FSL
  561
• Delkurs 4
• Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi
• Digestionsfysiologi - repetition
• Dick Delbro
• Vt-10

2
Mag-tarmkanalens (digestionskanalens) uppgifter

• Digestion.
• Barriärfunktion.

3
Vad är digestion?

• Nedbrytning av födan
• Mekanisk nedbrytning (tänder motilitet)
  förvandlar stora stycken till små stycken.
• Kemisk nedbrytning (digestionsenzymer samt HCl)
  förvandlar stora molekyler till mindre molekyler.
• Absorption av monosackarider, aminosyror, fria
  fettsyror lite till, samt vatten.

4
(No Transcript)
5
Vilka komponenter ingår i digestionskanalen?
6
(No Transcript)
7
Digestionskanalens struktur

• Mucosa
• Submucosa
• Muscularis
• Nervplexa
• Samma grundstruktur från esophagus t.o.m. rektum
  men olika mucosa.

8
(No Transcript)
9
(No Transcript)
10
(No Transcript)
11
Den klassiska beskrivningen av
digestions-kanalens fysiologi

• Motilitet.
• Sekretion.
• Absorption.
• Reglering av lokalt blodflöde.

12
Motilitet åstadkoms av den glatta muskulaturen
13
Glatt muskulatur

• Den typ av muskelvävnad som finns i de inre
  organen, i blodkärl, i urinröret, i ögat, och vid
  hårsäckar.

14
Glatt muskulatur (forts.)

• Den dominerande formen Single unit ( visceral)
  glatt muskulatur.
• Många små celler, tätt packade, kopplade med gap
  junctions för elektrisk-mekanisk samordnad
  aktivitet.
• Spontant aktiv.
• Kontrolleras av distension autonoma
  nervsystemet, och av hormoner.

15
Digestionskanalen inner-veras av autonoma
nerv-systemet

• 1. Parasympaticus (n. vagus och n. pelvicus).
• 2. Sympaticus.
• 3. Enteriska nervsystemet (ENS).

16
(No Transcript)
17
(No Transcript)
18
(No Transcript)
19
Plexus submucosus

• Kontrollerar framförallt sekretion, blodflöde och
  immunapparaten.

20
Plexus myentericus

• Kontrollerar framförallt den glatta muskulaturen
  ( motiliteten).

21
Signalmolekyler i digestions-kanalens nerver
(excitato-riska eller inhibitoriska)

• Acetylkolin.
• Noradrenalin.
• Peptider (SP, opioider med flera).
• ATP.
• 5-HT.
• NO.
• CO?

22
Motilitet mag-tarmkanalens mekaniska funktioner
och rörelsemönster

• Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är
  ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt
  skikt.
• Muskelaktiviteten samordnas i olika
  rörelsemönster (motilitetsprogram), som fyller
  olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös
  aktivitet.
• Ett sådant grundläggande program är den
  peristaltiska reflexen När en bolus ( tugga)
  distenderar röret uppstår en kontraktion ovan
  bolus och en relaxation nedom bolus. Därmed förs
  bolus framåt!

23
Motilitetens olika uppgifter

• 1. Transport av föda.
• 2. Reservoirfunktion (magsäckens
  fundus-corpusdel rektum).
• 3. Mekanisk sönderdelning av födan (magsäckens
  antrumdel tunntarmen).
• 4. Barriärfunktion.

24
Munhålan, svalget, esofagus.

• Tvärstrimmig muskulatur t.o.m. övre hälften av
  esofagus.
• Innerverad av somatiska motornerver.
• Reflexstyrd av centra i hjärnstammen.

25
Viktiga strukturer i munhålan

• Hårda gommen
• Mjuka gommen
• Tungan
• Tänderna
• Tonsillerna

26
Munhålans salivkörtlar

• Ca. 1,5 l/dygn. Innehåller muciner
  (glykoproteiner).
• Fuktar munslemhinnan.
• Fuktar tuggan.
• Löser upp kemiska substanser i födan som
  stimulerar smaklökarna.
• Innehåller amylas som startar nedbrytning av
  kolhydrater i födan.

27
(No Transcript)
28
Reglering av salivsekretionen

• Den viktigaste styrningen är via parasympatiska
  nerver.
• Transmittor Acetylkolin (ACh).
• Alla läkemedel som innehåller atropin eller en
  atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin,
  psykofarmaka) riskerar att ge upphov till
  muntorrhet !!!

29
Esofagus är en transportsträcka mellan munhåla
och magsäck

• Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt
  muskulatur.
• Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda
  mellan sväljningar Övre och nedre
  esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES
  kallas också Cardia.
• Sväljning 4 avsnitt.

30
(No Transcript)
31
Magsäcken

• Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda
  (receptiv relaxation av fundus-corpus NO).
  Samtidigt startar mekanisk och kemisk nedbrytning
  av födan, och utportionering till
  tolvfingertarmen via nedre magmunnen
  (antrumpumpen ACh).

32
(No Transcript)
33
(No Transcript)
34
Parietalcellen

• Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för
  upptag av vit. B12 i distala tunntarmen.
• Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn.
  Syrans uppgifter
• Döda mikroorganismer.
• Aktivera proteinnedbrytande pepsinogen från
  pepsin (från Chief celler).

35
(No Transcript)
36
Syrasekretionen

• Reglering av syrasekretionen sker i tre faser,
  med hjälp av parasympatiska nerver (vagusnerven
  acetylkolin) och hormonet gastrin (från
  magsäcksslemhinnan).
• Histamin (via H2-receptorer) från ECL-celler.

37
Hur skyddas mag-tarmslemhinnan från syran?

• Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a.
  beroende på prostaglandiner stimulerar till
  mucus-bikarbonatproduktion).
• När syran kommer ner i tolvfinger-tarmen frisätts
  hormonet sekretin från slemhinnan till blodet.
• Sekretin stimulerar pankreas att frisätta
  bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som
  neutraliserar syran.

38
(No Transcript)
39
Tunntarmen

• I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både
  mekaniskt och av enzymer som frisätts från
  tunntarmsslemhinnan och också från pankreas.
• Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till
  monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som
  absorberas av tunntarmsslemhinnan till
  tarmblodet.
• Tre delar
• Tolvfingertarmen (duodenum)
• Jejunum
• Ileum.

40
Tunntarmsmotilitet

• 1. Fastemönstret Migrerande motorkomplexet
  (MMC).
• 2. Födointags-mönstret Segmentationsrörelser som
  sakta rör sig söderut. Upphör när tarmen är tom.

41
(No Transcript)
42
Vad händer när födan kommer ner i duodenum?

• Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från
  duodenumslemhinnan till blodet.
• CCK går till pankreas och tillsammans med
  sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat
  enzymer) per dygn.

43
(No Transcript)
44
Kolhydratnedbrytningen

• Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre
  kolhydrater.
• Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre
  kolhydrater.
• I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner
  mindre kolhydrater till monosackarider.
• Monosackarider tas upp (via diffusion) från
  tunntarmslumen till tarmblodet.

45
Proteinnedbrytningen

• Startar i magsäcken med pepsin.
• Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex.
  trypsin) som bryter ner proteiner till peptider.
• På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner
  peptider till aminosyror.
• Aminosyror tas upp (via diffusion) till
  tarmblodet.

46
Fettnedbrytningen

• Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i
  duodenum via gallgången.
• Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till
  mindre fettdroppar (miceller).
• Pankreaslipas bryter ner triglycerider i
  micellerna till fria fettsyror.
• Fria fettsyror tas upp (via diffusion) till
  villuscellerna.

47
(No Transcript)
48
(No Transcript)
49
Tjocktarmen (kolon) ändtarmen
(rektum)Uppgifter

• Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom
  absorption av vatten och elektrolyter i proximala
  kolon.
• Lagra avföring (i rektum), och sedan tömma ut
  avföring när detta är möjligt-lämpligt.
• Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer,
  fr.a. K-vitamin.
• Vad har appendix för funktion?

50
(No Transcript)
51
(No Transcript)
52
Kolonmotilitet

• Segmentationsrörelser, ibland anti-peristaltik.
• Några gånger per dygn Mass movement. En
  kontraktionsvåg sveper över kolon och pressar ner
  avföring rektum. Detta utlöser behovet av
  tarmtömning.

53
Defekationsreflexen avföringsreflexen

• Distension av rektum gör oss medvetna om behovet
  att tömma tarmen.
• Signaler till sakralmärgen leder till att inre
  analsfinktern (glatt muskel utanför viljan)
  öppnas (parasympatisk efferent NO).
• Kan inte avföring tillåtas, kniper yttre (
  tvärstrimmig, viljestyrd muskel) analsfinktern
  till och stoppar reflexen.

54
Levern kroppens största körtel (1,5 kg)

• Producerar en rad olika plasma-proteiner.
• Viktig roll i ämnesomsättningen.
• Avgiftar blodet som kommer från tarmen
  (portakretsloppet).
• Producerar galla (1l/dygn).

55
(No Transcript)
56
(No Transcript)
57
(No Transcript)
58
Gallblåsans uppgifter

• Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa
  rinner gallan direkt från levern till tarmen.
• När man äter fett frisätts CCK som går med blodet
  till gallblåsan och kontraherar denna så galla
  tömmer sig i duodenum.
• Galla bikarbonat kolesterol gallsalter
  bilirubin ev. andra utsöndringsprodukter (vissa
  läkemedel).

59
(No Transcript)
60
Vattenomsättningen i mag-tarmkanalen
61
(No Transcript)
62
Reglering av blodflödet i mag-tarmkanalen
63
Barriärfunktion

• Hoten mot organismen.
• Komponenter i barriären
• Slem, andra sekretionsprodukter.
• Snälla bakterier.
• Mekanisk barriär Tight junctions.
• Motilitet.
• Immunapparaten.
• Blodflöde.
• Cell-turnover.