Kroppens fiender

1
Kroppens fiender
2
Bakterier
Bakterier är encelliga mikroorganismer utan
cellkärna. Bakterier kan hittas i alla ekosystem
på jorden även bland radioaktivt avfall, i
havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Förökar
sig genom delning.
Det finns ca 10 gånger fler bakterier än
människoceller i en människa. De flesta bakterier
finns i tarmen och huden De flesta av bakterierna
är ofarliga men vissa kan orsaka infektioner.
3
Virus
Virus är de minsta biologiska enheterna som kan
infektera levande organismer. Virus brukar inte
räknas som en livsform, då de saknar egen
ämnesomsättning, och ej kan föröka sig på egen
hand. De förökar sig genom att infektera en
levande cell. Med hjälp av cellens maskineri
tillverkar viruset fler viruspartiklar.
4
(No Transcript)
5
Immunförsvaret

• Kroppen försvaras både av ett yttre och ett inre
  infektionsförsvar som samarbetar.
• Till det yttre försvaret hör bland annat huden
  och slemhinnorna samt olika typer av sekret, till
  exempel saliv, svett, tårar och magsaft.

6
Inre immunförsvaret

• Hit räknas de vita blodkropparna som förstör och
  tar bort främmande ämnen samt dödar felaktiga
  celler, som cancerceller.
• Det inre immunförsvaret angriper de främmande
  organismerna på olika sätt.
• inflammation
• antigen-antikroppsreaktioner
• mördarceller
• storätande celler, så kallade makrofager.
• Dessa punkter förklaras på följande sidor

7
Inflammation
Skador som t ex ett sår, en överbelastning, eller
en infektion orsakad av bakterier eller virus
skapar en inflammation. När man får en
inflammation drabbas det sjuka området av rodnad,
smärta, svullnad, värmeökning och nedsatt
funktion. Svullnaden gör att de vita
blodkropparna får lättare att komma fram till
skadan. Varbildningen i ett infekterat sår är
ett resultat av immunförsvarets verkningar och
består främst av döda bakterier, nedbruten vävnad
och vita blodkroppar.
8
Antigen-antikroppsreaktioner
2. B-lymfocyten omvandlas till en plasmacell
samtidigt som den varnar andra vita blodkroppar
för inkräktarna. Plasmaceller bildar antikroppar
som binds till antigenet på bakterien, som därmed
oskadliggörs.

• 1. B-lymfocyterna har särskilda mottagare, så
  kallade receptorer, som känner igen antigenet som
  finns på bakteriernas yta och binder dem till
  sig, som nyckeln i ett lås.

9
Mördarceller och storätande celler

• 1. En mottagare, så kallad receptor, på
  T-lymfocyten känner igen antigenet som finns på
  virusinfekterade cellers yta och binder dem till
  sig.
• T-lymfocyten aktiveras och bildar så kallade
  mördarceller som förgör inkräktarna.

2. T-lymfocyterna aktiverer också storätande
celler, så kallade makrofager, som oskadliggör
virusinfekterade celler genom att äta upp dem.
10
Minnesceller
Tycker att jag sett de där typerna förut.
Vissa B- och T-lymfocyter överlever och stannar
kvar som minnesceller en tid och i vissa fall
hela livet. Minnescellerna känner igen virus och
bakterier som tidigare infekterat oss.
Immunförsvaret aktiveras snabbt.
Sjukdomssymptomen uteblir eller blir milda. Du
har då blivit immun mot sjukdomen.
11
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens innebär att antibiotika
fungerar sämre och sämre och till slut inte alls
mot en bakterieinfektion. Detta är ett alvarligt
hot mot behandling av svåra infektioner som t ex
lunginflammation.
12
En epidemi är ett utbrott av något, vanligen
sjukdomar, som sprider sig mellan människor.
En epidemi som sprider sig över stora
delar av världen kallas för pandemi.
13
Louis Pasteur
Född 27 december 1822 död 28 september
1895. Upptäckte sambandet mellan bakterier och
sjukdomar. Pastörisering, metoden att upphetta
livsmedel för att döda farliga bakterier och
andra mikroorganismer, grundas på hans
upptäckter. Han utvecklade också ett vaccin mot
rabies.
14
Florence Nightingale
Född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13
augusti 1910 i London. Var en av grundarna av
det moderna sjuksköterskeyrket. Nightingale är
känd för sin insats under Krimkriget då hon
arbetade vid en sjukstuga i Konstantinopel (idag
Istanbul). Bland annat lyckades hon sänka
dödligheten vid militärsjukhusen i Krim från ca
42 till 2 genom att förbättra de hygienen på
sjukhusen, t ex att läkarna skulle tvätta
händerna.
15
Alexander Fleming
Född 1881 Skottland, död 11 mars 1955. Han är
känd för att 1928 ha upptäckt penicillinet. Detta
skedde genom en slump eftersom han lämnade en
odiskad bakterieodling när han åkte på
semester. Svampen i bakterieodlingen, vilken
egentligen var penicillin (Penicillium notatum),
dödade bakterierna och kvar blev en kal fläck i
burken.