Repetition inf

1
Repetition inför NP i biologi

• Lektion 5
• Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation
  och andning

2
Människans ämnesomsättning

• Människokroppen behöver bränsle (energi) för att
  fungera.
• Men var kommer den här energin ifrån?

3

• Vegetabilisk fett- från växtriket
• Animalisk fett- från djurriket
• MATSYRE ? koldioxid vatten energi
• Koldioxid avgår genom lungorna
• Vatten avgår genom lungor, hud och njurar

4
Fetter

• De kallas även lipider.
• De är svårlösliga/olösliga i vatten.
• Fettsyror innehåller lång kedja av C och H.
• Viktiga funktioner som lipiden har i kroppen
• Energiproduktion
• Bygger upp lipidlager i cellmembraner

5
Mättat och fleromättat fett

• Mättade fettsyror består av kol och väte bundna
  med enkelbindning. Finns framförallt i mat från
  djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk.
  Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt.
• Fleromättat fett från växtriket finns ibland
  annat i margarin och matoljor. Även fet fisk
  innehåller mycket fleromättat fett.
• Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.

6
Enkelomättat fett

• Omättade fettsyror har en eller fler
  dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja
  och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning)
  att det lagras fett i blodkärlen.
• Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror.
• Fett kan lagras i kroppen under huden och runt
  tarmar och inre organ.

7
Proteiner

• Proteiner är uppbyggda av små aminosyror
• Proteiner i maten sönderdelas i vår mage och tarm
  till aminosyror
• De transporteras sedan till cellerna
• Proteiner finns i framförallt i mat från
  djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost.
• De finns även i sojabönor och ärtor.
• De används som byggmaterial i cellerna.
• Proteiner kan också transportera ämnen i kroppen,
  ex hemoglobin.

8
Kolhydrater

• Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker
  kallas gemensamt för kolhydrater.
• Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis,
  grönsaker och frukt.
• Kolhydrater innehåller mycket energi.
• Deras viktigaste funktion i kroppen är
  energiproduktion.
• Monosackarid den enklaste kolhydraten.
• Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.

9
Långsamma och snabba kolhydrater

• Långsamma kolhydrater ex stärkelse, sönderdelas
  sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta
  och potatis.
• Snabba kolhydrater som socker, godis, russin
  osv kan snabbt sönderdelas till socker.

10
(No Transcript)
11
Sönderdelning av födan

• Sönderdelning av födan
• Börjar redan i munnen
• Fortsätter i magsäcken
• Sedan i tolvfingertarmen
• Därefter i tunntarmen
• Slutligen tjocktarmen
• Och utsöndras via ändtarmen

12
1. I munnen

• Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med
  saliv.
• Saliven innehåller enzymet amylas.
• Amylas bryter ner stärkelse till maltos.

13
Sväljrörelse
14
2. I magsäcken

• Här knådas maten av muskler
• Maten blandas med magsaft. Denna innehåller
  saltsyra och enzymet pepsin.
• Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror.
• Saltsyra dödar bakterier

15
Lever, gallblåsa och bukspottkörteln

• Levern tillverkar ca 0,5 liter galla /dag som
  lagras i gallblåsan och töms i tarmen
  finfördelar fett.
• Bukspottkörteln producerar ca 1 liter enzymer/dag
  som sönderdelar kolhydrater, proteiner, fetter

16
3. I tolvfingertarmen

• Enzymer från bukspottkörteln bryter ner
• Fett ? glycerol fettsyror
• Proteiner ? aminosyror
• Kolhydrater ? druvsocker
• Gallan från levern finfördelar fettet

17
4. I tunntarmen

• Amylas bryter ner polysackarider till maltos
  (kolhydrater)
• Dipeptidaser bryter ner dipeptider till
  aminosyror (proteiner)
• I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av
  tarmludden.
• Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut
  till cellerna

18
5 och 6. I tjock- och ändtarmen

• Vatten och salter sugs upp här
• Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin.
• Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.

19
Hunger och aptit
Aptit
20
Utbytet mellan blodet och cellerna (den röda på
bilden är blodkärl, den blåa är en cell)
21

• Lite om blodomloppet och andningen

22
Blodflödet genom hjärtat
23
Lilla respektive stora kretsloppet

• Lilla kretsloppet
• Hjärta lungor hjärta
• Stora kretsloppet
• Hjärta kroppens alla organ och vävnader

24
Blodets fördelning i systemet
25
Översikt över andningsorganen
26
Inandning

• Musklerna kontraheras (dras ihop)
• Lungan utvidgas
• Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna
  sjunker
• Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i
  alveolerna
• Så luften strömmar in genom luftvägarna

27
Utandning

• Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till
  sitt viloläge.
• Brösthålan minskar i omfång
• Trycket i lungorna blir mindre
• Alveolerna minskar i omfång
• Trycker i alveolerna överstiger atmosfärstrycket
  och luften strömmar då ut.

28
Alveolerna
29
Registrering av lungvolymer
30
Tolkning av lungvolymer

• Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV)
• Residualvolym är den mängd luft som är
  fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV)
• Vitalkapacitet den luftmängd som vi andas ut
  (VC)
• Total lungkapacitet lungornas maximala
  gasinnehåll (TLC)