Matspj

1
Matspjälkningen
2
Varför måste vi äta?

• Kroppen behöver olika ämnen för att kunna
  fungera
• Energi/Näringsämnen Kolhydrater, fetter och
  proteiner
• Vitaminer
• Mineralämnen

3
Matspjälkningen börjar i munnen

• Maten mals sönder av tänderna.
• Blandas med saliv från spottkörtlarna.
• Smak och luktkontroll så inget skadligt sväljs.
• Kolhydrater i maten sönderdelas med enzymet
  amylas.

4
Matstrupen

• När maten passerar svalget utlöses en
  sväljreflex.
• Struplocket stängs och täpper för luftstrupen så
  ingen mat hamnar i lungorna.
• Muskelsammandragningar i matstrupen för ner maten
  till magsäcken.

5
Magsäcken

• Magsäcken innehåller magsaft med saltsyra (dödar
  bakterier) och enzymet pepsin (sönderdelar
  proteiner).
• Maten knådas också av muskler.
• För att inte magsäcken ska frätas sönder av
  syran, täcks insidan av en skyddande slemhinna.
• Maten passerar på
• 2-6 timmar.

6
Tolvfingertarmen

• Från magsäcken fortsätter maten till
  tolvfingertarmen, där olika enzymer fortsätter
  att sönderdela maten
• Bukspott från bukspottskörteln bryter ner
  proteiner, kolhydrater och fetter. Dessutom höjs
  pH så tarmarna inte fräts sönder.
• Från levern utsöndras galla som finfördelar
  fettet i maten.

7
Tunntarmen

• Är en ca 5 m lång veckad struktur.
• Med hjälp av muskelrörelser pressas maten framåt.
• Här sker den slutliga nedbrytningen av maten.
• Består av tarmludd med blodkärl som tar upp
  näringsämnena och för dem till kroppens alla
  celler.
• Har en yta på 200 m2

8
Slutlig nedbrytning av maten
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria
aminosyror
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
9
Tjocktarmen

• Är ca 1,5 m lång och går i en båge runt
  tunntarmen.
• Tjocktarmens uppgift är att suga upp vatten och
  salter som utsöndrats vid nedbrytningen av maten.
• Där finns ca 1,5 kg bakterier (colibakterier) som
  bl.a. tillverkar vitamin K.
• Gaser i magen visar att
• bakterierna arbetar.
• Avföringen lämnar kroppen
• via analöppningen.

10
Kroppeninnehåller
11
Kolhydrater

• Enkla sockerarter
• Sammansatta sockerarter
• Energin i kolhydraterna frigörs vid förbränning i
  cellernas energiverk (mitokondrier).
• Överskott lagras som glykogen i lever och muskler

12
Fetter

• Energireserv
• Skydd för slag
• Isolering mot kyla
• Olika typer av fett
• Mättat
• Enkelomättat
• Fleromättat

13
Proteiner

• Sönderdelas till aminosyror
• Används som
• - enzymer
• - hormoner
• - byggmaterial
• - transportörer

14
Enzymer

• Påskyndar och underlättar kemiska reaktioner utan
  att själva förbrukas, t.ex.
• Bygger upp komplicerade molekyler
• Sönderdelar maten
• Deltar i ämnesomsättningen
• Del av immunförsvaret

15
Vitaminer

• Fettlösliga
• Måste fås genom maten
• A Synstörningar. Finns i fisk, ägg mjölk, smör.
  I morötter finns ett ämne som gör att kroppen
  själv kan tillverka A-vitamin.
• E Blodbrist. Finns i vetegroddar, paprika och
  vegetabiliska oljor.
• K Blodet kan inte levra sig. Finns i spenat och
  andra grönsaker. Bildas även av bakterier i
  tarmen.
• D Skelettet kan inte ta upp kalk vilket ger ett
  svagt skelett. Finns i fisk, ägg och mjölk.
  Bildas även i huden när det är sol ute.
• Vattenlösliga
• B Hudbesvär, nervskador. Finns i grönsaker, kött
  och grovt bröd.
• C Skör hud och blödande slemhinnor. Finns i
  grönsaker, potatis, citrusfrukter, nypon.

16
Viktiga mineralämnen

• Järn Behövs för att hemoglobinet i de röda
  blodkropparna ska kunna ta upp syre
  (blodbrist). Finns i kött, blodpudding,
  potatis.
• Natrium Reglerar bl.a. kroppens vätskebalans och
  blodtryck. Finns i koksalt.
• Kalcium Behövs i skelett och tänder. Finns i
  mejeriprodukter.
• Spårämnen/mikroämnen Behövs i små mängder. Ingår
  i hormoner, enzymer och vitaminer. T.ex. jod,
  zink, selen.