Protesbehandling f

1
Protesbehandling för barn med dysmeli på övre
extremiteten

• Hur, när och varför?

2
Armdysmeli

• Har funnits åtminstone sedan 600 f Kr.
• Finns beskrivet i Hippocrates skrifter från 3-400
  talet f Kr.

3
Upper-limb deficiencies in Swedish children a
comparison between a population-based and a
clinic-based register. Hermansson L, Bodin L,
Wranne L.Early Human Development 200163131-144.

• 94 av de kliniska fallen (95 CI, 89-98) var
  rapporterade till missbildningsregistret.
• Samstämmigheten varierade mellan kappa 0.98 för
  sida, och kappa 0.72-0.79 för typ och nivå på
  skadan.
• I Sverige har 3.6/10 000 levande födda armdysmeli.

4
När ett barn föds

• Förälder en ny roll!
• Ansvar vård och omsorg.
• Beslut vad är bäst för mitt barn?
• Dagis/dagmamma/hemma?
• Mat, godis, husdjur?

5
När ett barn med dysmeli föds

• Sorg, oro
• Kompisar?
• Jobb?
• Familj?
• Som vilket barn som helst speciell!

6
fler beslut för föräldrarna att fatta

• Kunskap finns det något man kan göra?
• Kirurgi, hjälpmedel
• Protes?
• Skall man göra något?
• Vad/hur skall man välja?

7
Transversell armdysmeli

• Kirurgi endast vid handdysmeli (ca 10 barn om
  året).
• Armprotes ett hjälpmedel vid arm/hand-dysmeli
  (ca 10 barn om året).
• Hjälpmedel/anpassningar alltid möjligt, och det
  sker alltid! På varierande sätt...

8
Utprovning av armprotes

• När är det möjligt?
• Drygt 30 års erfarenheter
• Amputation eller transversell skada utan grepp.
• Ensidig från överarmsnivå.
• Bilateral underarm/carpal nivå.

9
Men

• Varför protes?

10

• Positiva effekter?

11
Tvåhandsfunktion
12
Symmetri kosmetisk, belastning
13
Symmetri
14
Psychosocial adjustment in Swedish children with
upper-limb reduction deficiency and a myoelectric
prosthetic hand Hermansson L, Eliasson A,
Engström I. Acta Paediatrica (in press).

• Barn med armmissbildning som fått protes vid
  3-års ålder mår generellt sett lika bra som andra
  svenska barn.
• Vissa skillnader mellan grupperna visade sig
  dock
• Alla barn med armreduktionsmissbildning hade
  signifikant högre grad av tillbakadraget
  beteende.
• Flickorna hade signifikant lägre social
  kompetens.
• Äldre barn hade signifikant lägre grad av
  sociala aktiviteter.
• Den psykosociala hälsan var olika hos pojkar
  resp. flickor vid olika grad av protesanvändning.

15
Sekundära positiva effekter

• Kontinuerligt stöd och kontakt med armprotesteam.
  
• Egen tid och utflykt med föräldern.
• Reversibelt det går att ångra sig.

16
Negativa effekter av protes

• Motoriska begränsningar?
• känna sig hindrad.
• Begränsad sensibilitet?
• ingen känsel.
• Tvingas göra upprepade besök hos ortopedingenjör
  och arbetsterapeut.

17
Åtgärder för att förhindra negativa effekter

• 1. Motoriska begränsningar etablera en vana att
  bära protes! Börja tidigt!
• Huden, svettningar avtar.
• Integreras i kroppsuppfattningen (McDonnell et al
  1989)

18
Den första protesen

• Pojke 6 månader och 3 dagar gammal.
• Passiv, kosmetisk eller s.k. kryp hand.

19
Motorik 1a passiva

• Sex månader gammal pojke.
• Första dagen med protes.

20
Åtgärder för att förhindra negativa effekter

• 2. Begränsad sensibilitet etablera en vana att
  bära protes! Börja tidigt!
• Position och kontakt, genom ledkänseln.
• Grepp, genom motorns vibration till huden.
• Inte möjligt att känna temperatur eller tryck!

21
Den första myoelektriska handen

• Pojke 3 år och 1 månad gammal.
• Transversell dysmeli på handledsnivå.
• Tidigare använt passiv handprotes.

22
Känsel?
23
Assessment of Capacity for Myoelectric Control A
new, Rasch-built measure of prosthetic hand
control Hermansson L, Fisher A, Bernspång B,
Eliasson A. Journal of Rehabilitation Medicine
2005373166-171.

• Ett test för bedömning av förmågan att styra en
  myoelektrisk proteshand.
• Observation i vardagliga aktiviteter
• Ändamålsenliga och meningsfulla för barnet
• I naturlig miljö med vanliga redskap

• 30 bedömningspunkter
• Gripa (12 items)
• Hålla (6 items)
• Släppa (10 items)
• Koordinera (2 items)
• 4-gradig bedömningsskala

24
Hur ser vi på den som använder protes?

• Skäms föräldrarna för sitt barn?
• Vågar inte personen stå för att han/hon har
  dysmeli?
• eller ser vi att den personen har gjort ett val
  som är bäst för honom/henne?

25
Så

• Hur kan vi göra vardagen bättre för personer med
  dysmeli?

26

• Acceptera var och ens individuella beslut och
  stödja det på bästa sätt.