EKONOMIKUNSKAP

1
EKONOMIKUNSKAP

• NÄRINGSGRENAR
• PRIMÄRNÄRINGAR (5)
• JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT
• INUSTRI (26)
• TILLVERKNING, FÖRÄDLING
• SERVICE (68)
• TJÄNSTER, FÖRMEDLING

2
Importens sammansättning
3
Exporten braschvis
4
PRIMÄRNÄRINGAR

• JORDBRUK
• KÄNNETECKEN
• PROBLEM
• KLIMATET
• KORT VÄXTPERIOD
• JORDMÅNEN
• SMÅ AREALER
• FÖRDEL
• LITE VÄXTSJUKDOMAR
• LITE BEKÄMPNINGSMEDEL
• RENHET KVALITET
• SPECIALISERING

5

• SKOGSBRUK
• KÄNNETECKEN
• GODA RÅVARUTILLGÅNGAR
• TEKNIK KUNNANDE
• EFFEKTIVITET
• Finland en av de ledande i världen inom
  träförädlingen.
• Skogsbruket bas för viktig del av näringslivet.
• SKOGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN
• PRIVATA 62
• STATEN 24
• KOMMUNER, KYRKA 5

6

• GRUVDRIFT
• KÄNNETCKEN
• SMÅ MALMTILLGÅNGAR
• FÅ GRUVOR
• MAGRA METALLHALTER
• VISS TILLGÅNG PÅ MALM MED LEGERINGSMETALLER
• KOPPAR, KOBOLT, NICKEL
• INDUSTRIMINERALER FINNS
• APATIT, KALK
• STORT TEKNISKT KUNNANDE
• EXPORT AV MASKINER OCH UTRUSTNING FÖR GRUVDRIFT

7
SEKUNDÄRPRODUKTION

• INDUSTRI, FÖRÄDLING OCH TEKNIK
• STOR UTVECKLING EFTER SENASTE KRIG
• MEDFÖRDE
• URBANISERING
• UTBILDNINGSBEHOV
• RESULTERADE I
• VÄLFÄRDSSTATEN
• UTVECKLINGSBEHOV
• FORSKNING (KUNNANDE)
• GAMLA BASINDUSTRIN NU ERSATT MED
• MASKIN-, TELE-, OCH ELEKTRONIKINDUSTRI

8
TERTIÄRPRODUKTION

• Kallas även service
• Viktiga sektorer är förmedling och betjäning samt
  försäljning av tjänster och då ofta kunskap
• Högt utvecklade länder har en hög andel av
  arbetskraften inom servicesektorn.
• I vårt land är nästan 70 av arbetskraften
  sysselsatt inom servicenäringarna

9
EKONOMIKUNSKAP

• Vad är ekonomi
• Def. hushållning med knappa resurser
• resurserna skall användas så att de kan användas
  till så mycket som möjligt, dvs. effektivt
• Ekonomiska system
• olika svar till frågan hur man är effektiv
• tre typer av ekon. system
• marknadshushållning

10
ekonomikunskap forts.

• planekonomi
• blandekonomi
• Fem frågor
• alla system måste ta ställning till de centrala
  produktionsfrågorna
• vad skall produceras
• hur mycket
• till vilket pris
• hur/vem skall producera
• för vem skall man producera

11
Ekonomiska kretslopp

• växelverkan mellan olika faktorer i samhället
  kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man
  beskriva ekonomiska sammanhang.
• Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som
  beskriver verkligheten på olika sätt.
• enkelt kretslopp
• enkelt monetärt kretslopp
• utbyggt kretslopp och
• kretslopp med marknader

12
Produktion

• för att kunna producera måste grundläggande
  förutsättningar fyllas. De kallas
  produktionsfaktorer och omfattar
• arbetskraft
• naturtillgångar
• kapital
• företagsamhet
• kunskap
• saknas någon av dessa måste den skapas genom
  import eller ersättas på annat sätt.

13
produktion forts.

• Summan av all produktion (varortjänster) i ett
  land under ett år kallas BNP (bruttonationalproduk
  t)
• anger hela kakans värde som skapats i ett land
  under ett år
• bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

14
Konsumtion

• Med konsumtion avses
• förbrukning av varor och tjänster
• Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra
  länder
• Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk
  köpkraft ger arbetsplatser
• Konsumtion påverkas av
• inkomst
• prisnivå
• vanor

15
konsumtion forts.

• ålder kön
• värderingar
• regleringar
• konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

16
Sparande

• Tillgångar kan användas till
• Konsumtion
• Sparande
• Investeringar som skapar nytt förutsätter att
  sparande finns.
• Sparandets storlek beror på
• Inkomster
• Skatter
• styrmedel

17
Prisbildningen

• Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och
  efterfrågekurvor
• generellt är efterfrågan stor om priset är lågt
  och vice versa
• utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt
  pris minskar på utbudet
• efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid
  jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd
  och prisnivå
• utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av
  olika orsaker och då påverkas priset

18
prisbildning forts.

• Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom
  statliga åtgärder (reglering)
• reglering får alltid konsekvenser för
  produktionen men kan tillämpas bl.a. vid
• kristider
• konjunktursvängningar
• inkomstpolitiska avtal

19
Pris- inkomstkänslighet

• Efterfrågan på olika produkter varierar med
  priset. Storleken på variationen är beroende av
  produktens priselasticitet. Produkten kan vara
• normalelastisk
• elastisk eller
• oelastisk
• Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan
  och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

20
känslighet forts.

• Många produkter är okänsliga för
  inkomstförändringar ex.
• nödvändighetsartiklar
• livsmedel
• En del produkter är mycket beroende av
  inkomstförändringar ex.
• kapitalprodukter
• lyxvaror
• resetjänster
• Företagare bör beakta dessa faktorer i sin
  verksamhet

21
KONKURRENS

• DÅ FÖRETAG TÄVLAR MED VARANDRA OM MARKNADEN TALAR
  MAN OM KONKURRENS
• PÅ EN FRI MARKNAD LEDER KONKURRENS TILL
  EFFEKTIVITET OCH KVALITET TILL LÄGSTA PRISER.
• STÖRS AV MONOPOL, KARTELLER, OLIGOPOL

22
Företag

• Privatägda företag
• enskilda näringsidkare
• öppet bolag
• kommanditbolag
• aktiebolag
• Kooperativa företag
• konsumentkooperationen
• producentkooperationen
• Offentliga företag
• aktiebolag
• verk

23
Kostnader

• Kostnaderna för verksamheten uppdelas i
• fasta kostnader (FK)
• rörliga kostnader (RK)
• Fasta kostnader
• finns hela tiden och är oberoende av
  tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror
  för maskiner och fastigheter
• Rörliga kostnader
• kostnader som ökar och minskar med produktionen
  ex. material

24
kostnader inkomster

• FKRK totala kostnader TK
• INKOMSTER
• antal x priset inkomster (TI) ger möjlighet att
  beräkna lönsamhet
• slutresultatet visas i bokslutet
• resultaträkning
• balansräkning
• bokslutet av intresse för
• ägare
• ledare
• beskattare
• kreditorer

25
Bokslut

• Beskriver företagets
• ekonomiska och
• finansiella situation
• Består av
• Resultaträkning
• verksamhetens resultat
• Balansräkning
• finansiella situationen
• Täckningsbidrag
• Skillnad mellan inkomster och kostnader

26
Företagets omgivning

• Företaget kan inte göra beslut utan att beakta
  sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är
• leverantörer
• anställda
• ägare
• stat
• kreditorer
• kommun och
• Kunder
• Intressenternas krav styr i mycket företagens
  verksamhet

27
Ekonomisk balans

• Med ekonomisk balans avses att det råder
  ekonomisk jämvikt
• konsumtion produktion
• import export
• offentliga utg. skatt
• Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är
  ofta
• penningvärdeförändringar
• arbetslöshet
• Dessa pareras med den ekonomiska politiken

28
Konjunkturer

• Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar.
  Dessa består av cyklar som indelas i
• lågkonjunktur
• tillväxtstadium
• högkonjunktur
• depression (nedgång)
• Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut
  svängningarna i ekonomin. Den består av
• finanspolitik
• penningpolitik

29

• Den ekonomiska politiken strävar bl.a. till att
  utjämna konjunkturväxlingarna
• Medel som används
• Skattepolitik
• Stram samhällsekonomi
• Helhetsavtal för arbetsmarknaden
• Penningpolitiska åtgärder
• Låg inflation
• Stabil växelkurs
• Konsumtionsfrämjande eller dämpande åtgärder
• Investeringsfrämjande eller dämapande åtgärder

30
Ekonomisk tillväxt

• Ett höjt välstånd förutsätter
• omfördelning av tillgångarna eller
• effektivare produktion ökad tillväxt
• Effektivare produktion skapas genom
• utbildning
• flexibel arbetsmarknad
• rationalisering automation
• förbättrad infrastruktur
• mindre reglering
• strukturrationalisering

31
Investeringar

• Investeringar kan vara
• reinvesteringar eller
• nyinvesteringar
• Utan investeringar avstannar produktionen
• Investeringar medför
• fortsatt produktion
• konkurrenskraft
• effektivitet
• lägre priser
• nytillverkning

32
investeringar forts.

• Investeringar medför spridningseffekter i form av
  inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekte
  n.
• Produktionen och effektiviteten har inte fått så
  stor plats i samhällsdebatten.

33
Ekonomiska skolor

• Keynesianismen
• lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa
  efterfrågan
• expansiv ekon.politik
• investeringar
• stimulansåtgärder
• Problem
• ökad upplåning
• inflation
• valutaflykt
• Monetarismen
• staten skall svara för ett stabilt penningvärde

34
ekon. skolor forts.

• Problem
• stor arbetslöshet i inledningsskedet
• inga åtgärder till förfogande för att möta
  arbetsmarknadsfluktuationer
• Moderna skolan
• konkurrenskraftig produktion
• stabilt penningvärde
• sunda statsfinanser
• sund kapitalbildning
• bra utbildningssystem
• trovärdig ekon. pol.

35
Penningvärdet

• Inflation
• penningvärdeförsämring
• märks genom att priserna höjs
• negativa samhällsekonomiska effekter
• Deflation
• penningvärdestegring
• märks genom att priserna sjunker
• negativa samhällsekonomiska effekter

36
PENGAR

• Pengars funktion
• pengar kan användas som
• betalningsmedel
• värdemätare
• värdebevarare
• arbetsfördelningen
• Pengar finns som
• mynt
• sedlar
• bankpengar
• krediter
• elektroniska tuillgångar
• Typiskt
• Dessa har inget eller lågt egenvärde

37
EURO Europas gemensamma värdemätare

• Vägen till EMU
• Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992
• GB och DK fick undantagstillstånd
• Finland ser EMU som bra
• Varför?
• logisk utveckling
• alternativ för
• behov av stabilt penningvärde

38
Euron som valuta

• Togs i bruk jan 2002
• Efter 28.2 2002 enda lagliga betalningsmedlet.
• Pengarna
• Mynt
• 8 valörer 0,01 euro 1cent till 2 euro (1 o. 2
  cents mynt saknas i Finland)
• Sedlar
• 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna är
  likadana i alla euroländer.

39
ECBs roll

• Penningpolitiken sköts av Europeiska
  centralbanken ECB
• Nationella centralbankerna är delar av europeiska
  centralbankssystemet och sköter
• penningpolitik
• valutatransaktioner
• valutareserver
• Ekonomisk politik kan inte fixas med
  valutapolitik (nationell devalvering omöjlig)

40
Konsekvenser

• Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och
  bättre sysselsättning.
• stabil penningmarknad och bättre förutsättningar
  för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som
  är beroende av utrikeshandeln)
• minskat inflytande över egen ekonomin men ökat
  inflytande över andras ekonomi (alla har en röst
  i ECB)

41
Synliga fördelar med gemensam valuta

• Ingen valutaväxling
• Inga kursförluster och komissionsavgifter
• Inga växelkursvariationer och kursskillnader
• Snabba och billiga internationella överföringar
• Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara,
  gemenskapen får konkurrensmässig fördel, tillväxt
  stimuleras
• Stabil valuta, låg ränta

42
Kreditinrättningar

• Uppgift
• samla överskottspengar för utlåning
• betalningsförmedling
• penninghanteringstjänster
• Centralbanken ECB
• Finlands bank (dotterbolag)
• sedlar, mynt
• bankernas bank
• penningvärdet
• konjunkturer
• räntor

43
banker forts.

• Depositionsbanker
• Affärsbanker
• bolag som gör affärer med pengar
• ex.
• Nordea
• Sampo
• Ålandsbanken
• Handelsbanken
• S-E banken
• Sparbankerna
• delvis ideella
• ex. Aktia och lokala oberoende banker

44
banker forts.

• Andelsbankerna
• kooperation med lokala självständiga banker
• Övriga kreditinrättningar
• Finansbolag
• FPA
• hypoteksbanker
• riskfonder
• KERA
• Försäkringsbolag

45
Ränta

• Betalas som ersättning för rätten att använda
  någon annans tillgångar
• Räntan kan bestämmas genom
• Tillgång / efterfrågan på placeringsmarknaden
  (euribor)
• Centralbanksbeslut (bankräntan hos centralbanken)
• Bankernas egna referensräntor (marknadsräntor)

46
Värdepapper

• På värdepappersmarknaden säljs bl.a.
• Aktier (värdeandelar)
• Obligationer
• Certificat
• Olika former av skuldebrev
• Marknaden nyttjas främst av dem som vill placera
  kapital men också olika bankfonder agerar där.
• På Helsingfors fondbörs förmedlas dessa värdepaper

47
Penningpolitik

• ECB (Europeiska Centralbanken) svarar för
  penningpolitiken
• Verkställs i Finland via FB (Finlands Bank)
• Mål för penningpolitiken
• Stabil valuta (låg inflation)
• Stabila växelskurser
• Stabila priser
• Hög sysselsättning
• God tillväxt
• Bra konkurrenskraft

48
Offentlig finansiering

• Skatternas funktion
• finansiera
• styra
• utjämna skillnader
• Skatteformer
• 1. Direkta skatter
• statens inkomstskatt
• kommunalskatten
• kyrkoskatten
• arvs- och gåvoskatten

49
skatter forts.

• 2. Indirekta skatter
• mervärdesskatten (moms)
• tullar
• acciser
• 3. Avgifter av skattenatur
• socialskyddsavgifter
• pensionspremier
• arbetslöshetspremier

50
Statens budget

• Statsförslaget (budgeten)
• Inkomster (4 avdelningar)
• skatter motsvarande
• Största inkomsterna
• blandade inkomster
• Ränte- och dividendinkomster
• Fås från företag som staten äger och av lån som
  staten beviljat
• Lån
• Upptas om statens inkomster inte täcker
  utgifterna. Sammanlagt har staten nu lån på c. 60
  mrd euro.

51
budget forts.

• Utgifter (huvudtitlar)
• Totalt 2008 45,5mrd
• presidenten
• riksdagen
• Statsrådet
• De tre första titlarna har utgifter för 200 milj.
• Ministerierna
• Störst är social- och hälsovården med 14,1
  miljard
• Undervisningen nästmest med 7 miljarder
• Statsskulden
• Utgiften drygt 4 miljarder

52
Arbetmarknaden

• Villkoren på markanden bestäms av
  arbetsmarknadsparterna
• Parter
• Arbetstagare
• FFC
• Akava
• FTFC
• Arbetsgivare
• EK
• KA
• SAMV
• LAF

53
Arbetsmarknadslös-ningar

• Målet för arbetsmarknaden är stabila
  helhetslöningar där alla parter deltar.
• Gynnar stabil ekonomisk utveckling
• Branschvisa avtal sluts om helhetsuppgörelse inte
  nås.
• Kan leda till osolidarisk och ojämn
  löneutveckling
• Staten kan bidra till lösningar med
• Förlikningsman
• Socialpolitiska åtgärder

54
Arbetsmarknadskon-flikter

• Om förhandlingslösningar inte kan nås på
  arbetsmarknaden kan stridsåtgärder vidtas. Måste
  följa viss procedur.
• Stridsåtgärder
• Strejk eller hot om strejk
• Lockout eller hot om lockout
• Dessa åtgärder förutsätter att det föreligger
  avtalslöst läge.
• Olagliga strejker handläggs av arbetsdomstolen

55
Utrikeshandel

• Orsaker till utrikeshandel
• klimatet
• råvarutillgångarna
• marknadens begränsning
• befolkningsfördelningen
• köpkraftens variation
• de komparativa fördelarna
• En fri handel ger produkter till fördelaktiga
  priser dvs. handel är ekonomiskt enligt
  definitionen för ekonomi

56
Handelshinder

• Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a.
  bero på
• naturliga hinder
• tullpolitik
• nationella produktkrav
• handelspolitik
• handelsorganisationer
• Handelshinder medför
• högre priser
• lägre efterfrågan
• stagnerad utveckling
• låg produktivitet

57
Finlands import
58
Finlands export
59
(No Transcript)
60
Offentlig ekonomi

• Försörjningsbalansen
• anger
• tillgångar
• Bnp import
• användning
• konsumtion
• investeringar
• export
• försörjningsbalansen är av central betydelse då
  den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör
  även bas för ekonomiska analyser och används då
  man gör ingrepp i samhällsekonomin.

61
Betalningsbalansen

• Betalningsbalansen består av
• Handelsbalansen
• export - import
• kan vara aktiv eller passiv
• Servicebalansen
• sjöfart
• turism
• Kapitalbalansen
• kapitalimport och -export
• Handelsbalans servicebalans bytesbalans

62
(No Transcript)
63
(No Transcript)