Kommentarer

1
Kommentarer Lika skola med olika resurser?

• Peter Fredriksson
• IFAU

2
1990-talet Ett decennium av genomgripande
reformer

• 1991 Kommunaliseringen (sektorsbidrag till
  skolan)
• 1992 Fritt skolval (friskolor)
• 1993 Ett generellt statsbidrag (sektorsbidraget
  bort)
• 1996 Friare lönesättning för lärare
• 1997 Reformerat betygssystem
• 1997 Kommunalt balanskrav
• 1991 programgymnasiet (3-årig yrkesutbildning)
• Samtidigt pågår en ekonomisk kris

3
Varför alla reformer? Varför så genomgripande?

• Hade det inte varit möjligt att korrigera
  problemen med de relativa betygen, snarare än att
  sjösätta ett helt nytt betygssystem?
• Hade det inte varit möjligt att reformera de
  ursprungliga statsbidragen, snarare än att
  sjösätta en kommunaliseringsreform?
• Som observatör blir man slagen av hur lite
  egentlig analys som verkar ha föregått dessa
  stora reformer
• Tvära kast inom utbildningspolitiken (på basis av
  lite evidens)!
• Borde inte utbildning vara ett område där man
  agerar med försiktighet och kontinuerligt följer
  upp och utvärderar?

4
Presterade eleverna dåligt i början/mitten av
90-talet?
Matematik (åk 8) TIMSS el föregångare
d-värden korrigerade för ålder och åk. d gt 0
bättre än genomsnittet.
5
Naturvetenskap (åk 8). TIMSS el föregångare
d-värden korrigerade för ålder och åk. d gt 0
bättre än genomsnittet.
6
Läsförståelse (åk 4). PIRLS el föregångare
Elevresultat relativt goda i början/mitten av
90-talet
7
Målstyrning förutsätter uppföljning/utvärdering

• Det är anmärkningsvärt att insatserna för
  uppföljning och utvärdering inte ökade i samband
  med kommunaliseringen
• Det har tills helt nyligen inte varit möjligt
  att mäta utbildningsresultat före 16 års ålder
  m.h.a. centralt insamlade data
• Systemfel! (som är på väg att korrigeras, men
  alldeles för sent)

8
(Vad avse med) Likvärdighet (och hur mäta)?

• En samhällsekonomiskt effektiv politik utjämnar
  förutsättningarna för barn med samma fallenhet
• En politik som mobiliserar begåvningsreserven
  sannolikt effektiv. Mindre motsättning mellan
  effektivitet/jämlikhet på utbildningsområdet än
  på andra områden
• Men svårt/omöjligt att mäta lika förutsättningar
• Mätningar av likvärdighet fokuserar oftast på
  spridningen i utfall
• (Notera att det kan finnas effektivitetsargument
  för att även minska spridningen i utfall)
• Vilka förutsättningar finns då att mäta
  likvärdighet?
• Efter betygsreformen finns betyg, vars förankring
  i studieresultat lämnar en del övrigt att önska

9
Betygsvariation mellan elever i tre
ämneskategorier 1989 2007
d 0 (1989). Källa Gustafsson Yang Hansen
(2009)
10
Variation i betyg mellan skolor och kommuner
Källa Gustafsson Yang Hansen (2009)
11
Är skolan en central eller kommunal angelägenhet?

• Mångfasetterad fråga som inte går att besvara
• Utbildningsanordnaren bör dock inte leva under
  ett strikt balanskrav
• Det kommunala balanskravet innebär att kommunerna
  måste budgetera så att intäkterna överstiger
  kostnaderna
• Utbildningspolitik är investeringar som inte bör
  påverkas av kortsiktiga svängningar i
  konjunkturen eller kohortstorlekar
• Att utbildningsanordnaren har ett strikt
  balanskrav är problematiskt, både ur ett
  effektivitets- och livärdighetsperspektiv