Seminarium om elmarknaden

1
Seminarium om elmarknaden

• Regeringskansliet
• Granskning av dagens elmarknad
• Lennart Söder, KTH
• 30 november 2005

2
Vem är Lennart Söder?

• Professor i Elektriska Energisystem, KTH, sedan
  1999
• Ledamot i effektbalansutredningen,
  flaskhalsutredningen mm
• Forskningsprojekt om högspänd likström,
  flaskhalshantering, vattenkraft, integration av
  vindkraft, tillförlitlighet, nätnyttomodellen
  (NNM), elkvalitet, isstormar, U-landselektrifierin
  g, mm
• Finansiärer Elforsk, STEM, KBM, EU, SvK, ABB,
  SIDA m fl
• Bor på Ekerö (dyrast elnät enligt STEM)

3
Energiöverenskommelse 1997

• Ur den senaste energiöverenskommelsen 1997,
  mellan s-v-c "Den svenska energipolitikens mål
  är att på kort och lång sikt trygga tillgången på
  el och annan energi på med omvärlden
  konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall
  skapa villkoren för en effektiv energianvändning
  och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning
  med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och
  klimat samt underlätta omställningen till ett
  ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas
  en god ekonomisk och social utveckling i
  Sverige."

4
Om syftet med elmarknaden

• I regeringens proposition 2004/05150, Svenska
  miljömål (ej antagen av riksdag ännu) står
  "Omställningen av energi och transportsektorerna
  till en miljömässigt hållbar utveckling är en av
  de stora utmaningarna. Omställningsarbetet måste
  intensifieras" "Landets elförsörjning ska
  tryggas genom ett energisystem som grundas på
  varaktiga, helst inhemska och förnybara,
  energikällor samt en effektiv energianvändning."
• Hur hänger dagens elmarknad ihop med denna
  målsättning?

5
Viktiga elmarknadsfrågor

• Utnyttjande av marknadsmakt
• Flaskhalshantering
• Utbyggnad av transmissionsnätet
• Risken för effektbrist
• Reglering av distributionsnät
• Kraftbolagens vinster
• Flexibilitet hos elförbrukare
• Förläggning av ny produktion
• Prisbildning
• Vem är ansvarig för vad?

6
Elmarknadspolitik (ls)

1. Tillförlitlighet ej 100 Säg det!
2. STEMs ansvar
3. Jämna inte ut elpriserna geografiskt
4. Bygg inte ut elnätet för mycket
5. Överdriv inte vindkraftens integrationsproblem
6. Marginalkostnadsprissättning OK
7. Miljöfrågan löses bäst med miljöåtgärder
8. Säljer man el ska man ha el att sälja!
9. Feltänk att först bygga ersättning och sen stänga
   kärnkraft
10. Realistisk uppfattning av priskänsliga kunder
11. Import av kärnkraft ytterst ovanlig
12. Om certifikatssystem
13. Bra struktur på el-cert utredningen !!!
14. Om producenters vinster.

7
1) Tillförlitlighet ej 100 Säg det!

• Det finns alltid nåt som kan gå sönder
• Att bygga upp parallella system är dyrt
• Hur tillförlitlig elförsörjningen ( hur många
  reservsystem) skall vara är en politisk/ekonomisk
  fråga.
• Säg det!

8
2) STEMs ansvar

• Hur tillförlitligt elsystemet blir beror på antal
  kraftverk och mängden parallella nät, kablar etc.
• SvK har ingen absolut makt över marknadens vilja
  att bygga kraftverk och bygga ledningar tar tid.
  Det finns därmed gränser vad de klarar av.
• STEM/regering/riksdag bör sätta dessa gränser.
  Och skriva ner dem!
• STEM bör också ha i uppgift att kontrollera att
  uppsatta regler följs.

9
3) Jämna inte ut elpriserna totalt!

• 4) Bygg inte ut elnäten för mycket! (eller för
  lite)
• För att få aktörer att bygga kraftverk där de
  behövs krävs olika priser!
• Om man bygger bort alla flaskhalsar (för att
  jämna ut elpriserna) läggs kraftverken utan
  hänsyn till nätet.
• Större pris-områden gör att konkurrensverket inte
  lägger sig i när stora bolag bli ännu större.

10
5) Överdriv inte vindkraftens integrationsproblem

• Jylland
• Dec 03 Effekt 2374 MW
• 2003 Energiproduktion 4,3 TWh
• 2003 16 av elproduktionen
• Sverige
• Dec 04 Effekt 442 MW
• 2004 Energiproduktion 0,78 TWh
• 2004 0,5 av elproduktionen
• 2004 Samma andel som Jylland gt ca 20 TWh
• Vid stora mängder vindkraft bör handelssystemet
  ändras

11
6) Marginalkostnadsprissättning OK

• Innebär rätt signaler till marknaden, bland annat
  konkurrens mellan konsumtion/produktion
• Med tidigare prissättning (medelkostnads-prissättn
  ing dvs bolag tar betalt vad deras produktion
  kostar i genomsnitt) gör att bolag tvingas bygga
  produktionen för t ex 40 öre/kWh, fast att
  konsumenterna bara vill betala 30 öre/kWh

12
7) Miljöfrågor löses bäst med miljöåtgärder

• En bra elmarknad gör att resurser används
  ekonomiskt effektivt
• Vill man, t ex, minska mängden fossila bränslen
  och/eller mängden kärnkraft är det klart bästa
  sättet att ha begränsningar och/eller kostnader
  på det man vill ha bort och/eller ekonomiskt
  gynna konkurrenter.
• Kan någon föreslå något annat som har bra effekt?

13
8) Effektbalansfrågan

• Säljer man el ska man ha el att sälja!
• SvKs obalansavgifter styr elhandlarnas intresse
  att ha tillräckliga marginaler. Effektbrist måste
  betalas av de som orsakar den!
• Det finns en risk attt elhandlare negligerar
  ovanliga händelser, t ex 1 timme vart 5e år?
• Om man inte accepterar priser på 50-100 kr/kWh
  och/eller viss bortkoppling, så behövs en
  kollektivt finansierad effektreserv.
• Miljökoppling Måste fungera oavsett, t ex,
  mängden kärnkraft, vindkraft etc!

14
9) Feltänk att först bygga ersättning och sen
stänga kärnkraft

• Det är marknadspriser och förväntningar om dessa
  som avgör när/om det byggs nya kraftverk.
• Vem bygger något innan det behövs, dvs med en
  årsproduktion som inte behövs eftersom det finns
  kärnkraft som redan producerar denna mängd?
• Fungerar endast om det finns ett icke
  förhandlingsbart stoppdatum och/eller
  subventioner.

15
10) Om flexibel elförbrukning - 1

• Projekt Skånska Energi under
  vinterperioderna 03/04 och 04/05.
• I projektet erbjuds de 45 hushåll som deltar en
  möjlig besparing motsvarande maximalt 1400 kr för
  hela året. Leverantören tillåts att under 40
  timmar per år (vintertid) debitera höga timpriser
  (3, 5 eller 10 SEK/kWh).
• Höga priser har under 03/04 aviserats totalt 39
  timmar vid 15 tillfällen via SMS dagen innan.
• Sett över hela gruppen överstiger den
  genomsnittliga reduktionen vid varslat högpris
  50.

16
10) Om flexibel elförbrukning - 2

• Projekt Mål af velfærdstab ved
  kontrol-lerede strømafbrydelser (Risö, Danmark)
• Frågor till olika konsumenter om vad de ville ha
  betalt för att gå med på att olika apparater i
  hemmen kopplades bort (fjärrstyrning) ibland
  (vaskemaskine, tørretumbler og opvaskemaskine.)
  
• Man fick olika svar beroende på antal gånger per
  år och för hur lång tid.
• Exempel Forbrugernes velfærdstab i forbindelse
  med spidslastforbrug udgør altså i dette eksempel
  26,38 kr. pr. kWh. ved de kortvarige afbrydelser,
  og 5,19 kr. pr. kWh. i forbindelse med de
  langvarige afbrydelser.

17
10) Om flexibel elförbrukning - 3

• Elpriser på Nordpool spot 23-30 november, 2005

18
10) Om flexibel elförbrukning - 4

• Flexibel elförbrukning
• som används för att kapa ovanliga toppar har
  liten påverkan på miljöfrågor
• för kontinuerlig användning är inte så attraktivt
  i Norden pga vattenkraften
• är troligen en billigare lösning än produktion
  för sällan förekommande toppar
• För energireduktion (inte toppkapning) krävs
  varaktigt högre elpriser
• Viktigt för prisbildningen (vid toppar)!

19
11) Sverige importerar inte rysk kärnkraft

• I nordvästra Ryssland finns kärnkraft,
  vattenkraft, kolkraft, oljekraft och förbindelser
  till centrala Ryssland
• Om Finland slutar importera el från Ryssland
  minskar Ryssland produktionen i de kraftverk som
  har högst driftskostnad, dvs fossila bränslen
  (samma som tysk import från Sverige-Danmark).
• gt Finland importerar inte rysk kärnkraft
• gt Sverige importerar inte rysk kärnkraft

20
12) Om certifikats-system

• Medför att kraftverk byggs innan marginalpriset
  är uppe på tillräcklig nivå för detta.
• Detta gör att elpriset inte blir lika högt som
  det annars skulle bli, dvs certifikats-system
  sänker elpriset.
• Nackdelen är att certifikaten är inriktade på en
  viss sorts produktion och eftersom elpriset blir
  lägre blir effektiv elanvändning inte lika
  attraktivt.
• Idag gröna certifikat. Systemet kan även i
  princip användas för effektbalansen (fast det
  föreslår jag inte).

21
13) Om el-cert utredningen (den av Nils Andersson)

• I denna utredning kom man med ett förslag och
  sedan lät man konsulter utreda vad konsekvensen
  skulle bli om förslaget genomfördes!
• Fler förslag borde vara lika genomarbetade!

22
14) Om producenters vinster

• Naturlig följd av marginalkostnadsprissättning
• Utnyttjande av marknadsmakt har troligen liten
  påverkan, men svårt att kontrollera pga
  vattenkraften. STEM bör bygga upp kompetens för
  detta.
• Beskattning av kraftslag med låg rörlig kostnad
  påverkar inte elpriset kortsiktigt. Möjligen
  minskar intresset för reinvestering långsiktigt
  beroende på skattenivån.

23
Energisystem med förnybar energit ex vattenkraft
eller vindkraft

• Energin finns där resursen finns
• Energin måste transporteras till
  konsumtionscentra
• Energiinflödet varierar, vilket kräver lagring
  och/eller flexibla systemlösningar

24
Exempel

• Nordisk vattenkraft kan variera 90 TWh mellan
  olika år
• Transport från Norrland till Mellansverige
• Energiutjämning med värmekraft i DaFiTy

25
Seminarium om elmarknaden

• Regeringskansliet
• Kommentarer till Fabricius modell
• Lennart Söder, KTH
• 30 november 2005

26
Dagens Elhandel
Nätägare

• Producent

Nordpool
Prisförsäkring
Bilateralt

• Fast avgift
• Effekt
• Energi

Elsäljare
Med eller utan Prisförsäkring
Konsument
27
Fabricius Elhandel - 1
Nätägare och säljombud

• Producent

Nordpool
Prisförsäkring

• Fast avgift
• Effekt
• Energi rörligt pris

Valfri prisförsäkring
Konsument
28
Fabricius elhandel - 2

1. Obligatorisk timmätning
2. Alla får spotpris
3. Obligatorisk börshandel för producenter (oklart
   med reglermarknad och Elbas)
4. Nätbolag får reglerad vinst på elförsäljning
5. Om man gör allt ovan behöver mätdata endast
   hanteras lokalt!

29
Generella kommentarer

• Nordpool är en börs, dvs man kan bara köpa om
  någon säljer, dvs ingen leveransgaranti!
• Den fysiska balansen sker på reglermarknaden och
  det är där som obalanspriset sätts.
• Alt 1 SvK är balansansvarig för all
  elförsäljning och lägger köpbud till Nordpool.
  Hur då? Obalanskostnader?
• Alt 2 Nätägare är balansansvariga och får därmed
  kostnader för obalanser. Får de handla sig i
  balans?

30
Om konkurrensen

• Idag
• Konkurrens mellan producenter
• Konkurrens mellan elförsäljare, dvs hanteringen
  av storinköp och räknings-hantering till kunder
  samt prissäkring
• Missnöjda kunder kan välja bort, t ex, storbolags
  elsäljare
• Fabricius
• Endast konkurrens mellan producenter
• Reglerad vinst för elförsäljning
• Kunder kan inte välja bort, t ex, storbolag

31
Om effektfrågan

• Fabricius
• Ingen skillnad för producenter som redan idag går
  på Nordpool pris. Deras intresse beror på
  prisnivån.
• Bra med timmätning och att kunder ser spotpris.
• Balansansvaret centralt för vem som har
  incitament att göra tillräckligt.
• Mycket kan hända mellan Nordpools prissättning
  och faktisk elbrist. Detta hanteras på
  reglermarknaden. Är kunder med där?
• Med rätt prissättning har elsäljare idag ett
  incitament att ordna, t ex, reservkraft.

32
Effektiv elanvändning

• Med effektiv avses oftast att konsumenterna
  skall minska sin konsumtion om detta medför lägre
  kostnad än motsvarande produktion (inklusive
  externaliteter.
• Timmätning är då självklart bra, men kostnaderna
  för detta system måste vägas mot intäkterna

33
Klimatfrågan, etc

• Om Fabricius modell leder till en
  samhällsekonomisk bättre effektivitet (dvs lägre
  kostnader för timmätning) så är frågan om vem som
  vinner på det? Om elpriset blir lägre ökar
  snarast konsumtionen, men man kan ju då öka
  skatten.
• Klimatfrågan hanteras bäst genom
  miljöskatter/subventioner/begränsningar etc.