Om%20l

1
Om läsförståelse och textsamtal
2
bakgrund

• Pisaundersökningarna
• poor comprehenders
• Läsningavkodning och förståelse

3
Tidig läsning

• Bilder och sagor
• Spänning, dialog
• Tydlig berättarröst

4

• Den här dagen är de hemma allihop, när pappa
  kommer från skogen. Det är något konstigt med
  pappa. Han säger ingenting. Stilla sätter han sig
  i kökssoffan.
• - Vad är det, säger mamma. Är du sjuk?
• Pappa skakar på huvudet. Barnen ställer sig
  framför honom.
• -Säg vad det är, säger mamma. Jag blir så
  ängslig.
• -Jag har sett henne, säger pappa.
• Alla förstår genast. Ingen annan än Skogsfrun
  skulle få pappa att bli så högtidlig.
• (ur Leos bok av Kerstin Sundh)

5
Skönlitterär läsning

• Tydlig författarröst
• Förförståelse för formen från tidig läsning
• Emil i Lönneberga, han som bodde på gården
  Katthult i Småland, har du någonsin hört talas om
  honom?
• Boksamtal

6
Faktatexter

• Att läsa för att skaffa sig kunskap
• Texterna har inte berättande drag
• Koncentrerat innehåll (satsförkortningar,passiv
  form, svagare textbindning, fler substantiv)

7

• Texterna kräver att man kan
• ta tillvara förförståelse
• skilja på sökläsning och djupläsning
• veta när man förstår och inte förstår
• veta vad man skall göra när man inte förstår
• (Lundberg, 2006)

8
Passiva och aktiva läsare

• Passiv läsning- läsning på ytan
• Avkodningen inte automatisk, koncentrationen går
  åt här bearbetning på lägre nivå ger mindre
  kapacitet till bearbetning
• Otillräcklig förförståelse
• Läsning på komfortnivå
• Självbild- jag duger inte. Matteuseffekten.

9

• för att befästa och utveckla sin läsförmåga
  måste man emellertid varje dag läsa på gränsen
  till sin förmåga

10
En aktiv läsare

• Har lässtrategier Ny text kräver
  ansträngning.Skumläser. Stryker under,antecknar.
  Kan bedöma sin egen förståelse, går tillbaka, tar
  sammanhanget till hjälp, reviderar sina
  kunskaper
• Vågar ifrågasätta texten, vet att man måste
  inferera

11
Man måste lära eleverna att bli aktiva läsare

• Inte bara svensklärarens uppgift
• Få lärare arbetar (tillräckligt) med detta.
• Att läsa faktatexter kräver träning i aktiv
  läsning - textsamtal!
• Elever kan inte lämnas med lärobokstexter själva.

12
Strukturerade textsamtal- träning i att läsa
faktatexter aktivt

• Ställa frågor till författaren (minska avståndet
  mellan läsaren och författaren)
• Komma med förslag till
• omformuleringar

13

• Segementering
• Frågor, reflektioner, diskussioner (jfr
  kontrollfrågor)
• Ingångsfrågor Vad är det författaren vill säga?
  (questioning the author)
• Uppföljningsfrågor Vad menar författaren med
  det? Hur hänger det ihop med vad vi tidigare fått
  veta?
• Läraren sammanfattar innan man går vidare

14

• Frågorna skall uppmuntra eleverna att gå i
  närkamp med texten
• Läraren skall styra samtalet (ingen allmän
  diskussion)
• Våga undervisa!

15
berättarröst

• minskar distansen författare-läsare
• Inbjuder läsaren till dialog

16
murbruk

• därför att, alltså, annars, därför, för, trots
  att, ledde till, så, berodde på, så att, gjorde
  att, medförde, även om
• Uttryck för orsak - verkan samband (kausalitet)
• För litet murbruk gör texterna svåra att förstå

17
Inferens

• att läsa mellan och bortom raderna
• det stod inte i texten
• vi visste inte att vi fick svara sådant som
  inte stod i texten
• murbruket underlättar inferens
• korta satser utan murbruk gör texten svår att
  förstå

18

• Faktatexter med både berättarröst och kausalitet
  hjälper invandrarelever till större
  textförståelse
• Texter som är kulturspecifika är svårare för
  dessa elever