Bild 1

1
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år,
återkommande markkarteringar
Prov av växande gröda
Skördar
Ammoniakavgång efter stallgödselspridning
Mätning av vattenflöde och vattenkvalitet
20-40 m
Datormodeller för utvärdering av resultat
Helena Aronsson, SLU
2
Helena Aronsson, SLU
3
Utlakning och ytavrinning från vall Förlustvägar
för kväve och fosfor ytavrinning, utlakning
och gasavgång Förluster av kväve och fosfor
Odlingens påverkan och naturgivna
förutsättningar Den växande vallens inverkan på
risken för näringsförluster Skördade vallar
Gröngödslingsvallar och grönträdor
Gödslingens inverkan (tidpunkt och giva)
Vallbrott och utlakning Tidpunktens
betydelse på olika jordar Andra åtgärders
betydelse
4
Förlustvägar för kväve och fosfor
Gasförluster Främst kväve genom denitrifikation
och ammoniakavgång
Ammoniakavgång sker främst i samband med
stallgödselspridning. Denitrifikation gynnas av
syrefria förhållanden och är störst från lerjordar
Ytavrinning Framför allt fosfor genom jorderosion
samt urtvättning av växtmaterial och stallgödsel
Ytavrinning främjas av lutande markyta och
uppstår lätt på finkorniga jordar utan struktur.
Sker ofta då marken delvis är frusen.
Ytavrinningen ökar norröver.
Utlakning till grund- och ytvatten Både kväve och
fosfor. Kväveutlakningen är ofta störst från
lätta jordar, medan fosforutlakningen kan vara
betydande på lerjordar.
Helena Aronsson, SLU
5
Läckage av ett ämne från marken sker då 1.
Vatten strömmar genom markprofilen
(vattenöverskott) och 2. Ett ämne
finns löst i vattnet i markens porer Hur stor
utlakningen blir beror både på 1 och 2 Utlakning
av ämnen via dräneringsledningar till vattendrag
eller till grundvatten är en naturlig process i
vårt klimat. I södra Sverige sker avrinning från
marken oftast under perioden oktober-mars. 3.
Hur effektivt ett ämne transporteras genom
markprofilen har också betydelse för hur stor
utlakningen blir. Lätta jordar (t ex sand och mo)
genomsköljs effektivt av genomflödande vatten. På
strukturerade jordar är genomsköljningen mindre
effektiv men transport kan ske snabbt i
makroporer.
6
Mellanlera i Sörmland
Vallbrott i juli, 25 ton fast-gödsel före
höstvetesådd
Vallbrott sent i oktober
Vallbrott 18 nov.
Vallbrott 25 juli, ingen höstgödsling
Helena Aronsson, SLU
7
Kväveutlakningens ingredienser
Helena Aronsson, SLU
8
(No Transcript)
9
Fosforförluster Fosfor förloras från marken i
samband med ytavrinning och genom utlakning till
grund- eller dräneringsvatten både i löst form
och bundet till markpartiklar. Naturgivna
förutsättningarna är viktiga. Det finns ofta
inget nära samband mellan odlingsåtgärder och
utlakning. Fosforförlusterna styrs till stor del
av naturgivna förutsättningar. Viktiga faktorer
är bl.a Jordart Jordens fosforbindningsförmåga
och fosformättnadsgrad Jordens struktur Risk för
avrinning på markytan (jordart, lutning,
tjälning) .men odlingen påverkar
också Obearbetad, eller ännu hellre, bevuxen mark
löper mindre risk att drabbas av erosion än
bearbetad mark. Dock kan växtmaterial, särskilt
om det är klöverrikt, läcka fosfor som rinner av
på markytan eller utlakas, t ex i samband med
frysning-tining. Myllning av gödsel binder löst
fosfor och minskar risken för utlakning. Särskilt
viktigt på jordar med makroporsystem. Markpackning
minskar infiltrationsförmågan och ökar risken
för fosforerosion
10
Mellanlera i Sörmland
Helena Aronsson, SLU
11
Gunnar Torstensson, SLU
12
Gunnar Torstensson, SLU
13
Spridningsförluster
nötflytgödsel
Källa Life Ammonia
14
Helena Aronsson, SLU
15
Gödsling av växande vall i utlakningsperspektiv Ut
lakningen från växande vall är ofta liten,
särskilt från skördade vallar Gödsling inför
sista skörden Kväveöverskott från tidigare skörd
ska kompenseras med lägre giva till sista
skörd. Kväveunderskott i tidigare skörd ska inte
kompenseras med ökad giva till sista
skörd. Tidpunkt för stallgödselspridning Stallgö
dsel ska inte spridas inför vallbrott på
hösten. Flytgödsel Flytgödsel bör om möjligt
spridas på våren. Spridning på vall under
senhösten kan vara acceptabelt med tanke på
kväveutlakningen. Resultat från mojord i Halland
visar att måttliga givor flytgödsel (lt75 kg
tot-N) kan ges till växande vall sent på hösten
utan att orsaka utlakningsproblem. Större givor
leder till risk för ökad utlakning. På jordar med
tydlig struktur kan spridning av flytgödsel sent
på hösten öka risken för utlakning av kväve och
fosfor. Fastgödsel Fastgödsel kan spridas sent
på hösten utan stor risk för utlakning. Det visar
t ex utlakningsstudier på lerjord i Sörmland där
höstspridning inte gav upphov till ökad utlakning
jämfört med vårspridning.
16
Kväveinnehåll i baljväxtvall före vallbrott
Mineraliseringen beror av bl a Mängden
växtmaterial Växtmaterialets kvalitet Sönderdelnin
g och inblandning Temperatur och fuktighet efter
nedbrukning
Ovan jord Nyskördad vall 20 kg N/ha
(C/N30) Gröngödslingsvall150 kg N (C/N20)
Effekten av vallbrottet kan påverkas
genom Tidpunkt för vallbrott Grad av
bearbetning Tidpunkt för sista vallskörd
Under jord 100-150 kg N
Källa Ekohydrologi 73. Under jord uppskattade
värden
Helena Aronsson, SLU
17
Gunnar Torstensson, SLU
18
Insått engelskt rajgräs som fånggröda efter
stråsäd, höstråg efter potatis
Helena Aronsson, SLU
19
(No Transcript)
20
(No Transcript)
21
Vallbrott och kväveutlakning Vallen innehåller
stora mängder kväverikt växtmaterial. Därför ökar
utlakningen i samband med vallbrott. Tidpunkten
för vallbrott har stor betydelse. Lätta jordar,
lt25 ler (en hel del erfarenhet finns) Minst blir
utlakningen efter vallbrott på våren. Vallbrottet
ska ske tidigt för att snabbt få igång
kvävefrigörelsen. Om vallen ska brytas på
hösten bör det göras så sent som möjligt
(okt-dec). Vallbrott under tiden juli-september
bör undvikas. Lerjordar (begränsad erfarenhet
finns) Vallbrott bör helst ske under senare delen
av hösten, men senareläggning av vallbrott från
tidig till sen höst är inte lika viktig som på
lätta jordar. Bearbetning ska inte ske så sent
att markpackningsskador uppstår. Risken för
fosforförluster ökar vid försämrad struktur. På
Lanna gav en frostskadad gröngödslingsvall upphov
till förhöjd utlakning av kväve och
fosfor Stallgödsel ska inte tillföras inför
vallbrott Skörd strax innan nedbrukning minskar
den direkta frigörelsen av kväve