Bild 1

1
NABO Nätverks- och Arbetsgruppen för
BOendeplanering
Studieresa till Wien 9 13 april 2008
2
Vad är KSP ?

• Föreningen för Kommunal Statistik och Planering
• Ändamål att vara ett forum för personer som
  arbetar med statistik, utredning och planering i
  kommuner
• Föreningen har ungefär 275 medlemmar
• De flesta är verksamma i primärkommuner
• Men vi har även medlemmar i kommunägda bolag,
  kommunförbund, regionala organ, SCB och Boverket
• Föreningens medlemmar arbetar bland annat med
  statistik, utredningar och prognoser
• Men även med översiktlig, ekonomisk strategisk
  planering.

3
NABO arbets- och nätverks- grupp inom KSP

• NABO Nätverks- och Arbetsgruppen för
  Boendeplanering
• Gruppen skall med avseende på kommunal
  boendeplanering
• Bevaka medlemmarnas intressen vad gäller underlag
  och förutsättningar för planeringen med särskilt
  fokus på boende- planering, som en del av
  kommunens strategiska planering
• Främja informations- och erfarenhetsutbyte mellan
  medlemmarna
• med särskilt fokus på att utveckla metoder och
  teknik för nätverks- baserat grupparbete och
  erfarenhetsutbyte.
• Klargöra och stärka medlemmarnas yrkesroll inom
  området boendeplanering gentemot uppdragsgivaren
• Stärka den sociala gemenskapen för deltagarna i
  nätverket

4
(No Transcript)
5
Wienresan - Bakgrund

• Bengt Turner IBF
• I takt med utförsäljningen av allmännyttans
  bostäder blir ande- len socialbidragstagare allt
  större i de områden som blir kvar
• Om man är en stor allmännytta och tar hand om
  ganska många socialt svaga hushåll och sedan
  säljer ut en del av sitt bestånd, då står man
  antagligen kvar där med sina socialt svaga
  hushåll och kommer att alltmer glida över mot en
  socialnytta.
• Risken är att det blir mer och mer utpekande.
  Det räcker inte med att man är socialt svag utan
  nu kommer också var man bor att förstärka den
  bilden.
• När kommuner på olika håll i landet nu börjat
  sälja ut delar av sina egna bostadsbolag,
  riskerar därför koncentrationen av svaga
  hyresgäster att öka.
• Det innebär att de mer eller mindre tvingas ta
  hand om alla svaga hushåll i kommunen.

6
Syfte med Wienresan

• I Europa har ofta de kommunala bostadsbolagen
  rollen av att i första hand ordna sociala
  bostäder och Sverige vara på väg åt det hållet.
• Österrike och Wien har gjort sig känt för att
  hantera social housing på ett kvalitativt bra
  sätt.
• Temat för NABO s studieresa till Wien våren
  2008 var därför bostadspolitiken i Österrike och
  dess tillämpning i Wien med fokus på social
  housing
• Studieresan genomfördes av NABO med ekonomiskt
  stöd från KSP i samarbete med Boverket och SABO.

7
Program

• Onsdag 8 april Avresa
• Torsdag 9 april Christa Brezna
• Magistrat der Stadt Wien
• Christoph Reinprecht
• Inst. för Sociologi,
• Fredag 10 april Eva Bauer
• GBV
• Lördag 11 april Egna studiebesök
• Söndag 12 april Egna studiebesök
• Hemresa

8
Deltagare

• Jansson Karl Axel Planeringssekreterare Laholm
• Johansson Christina Utredare Boverket
• Johansson Yvonne Utredare SABO
• Lindberg Hans Planeringsledare Haninge
• Löfgren Annalena Bitr. planeringschef Umeå
• Norling Annica Grundskolelärare Stockholm
• Rydkvist Anette Utredare Boverket
• Sundblad Lars Planerare Sigtuna

9
(No Transcript)
10
Christa Brezna Magistrat der Stadt Wien, MA 50

• Christa Brezna arbetar med research inom området
  social housing i Wien
• Hon bistår politikerna i Wien med hur de ska
  utveckla planerna för framtiden
• Hon inledde vårt besök med att berätta om social
  housings historia i Wien

11
(No Transcript)
12
80 år av social housing

• 1918 Nödbostäder, husockupanter
• 1920-24 Arbetarkooperativ, grass root housing
• 1923-34 Red Vienna Council housing
• En fastighetsskatt utformad så att stora
  lägenheter finansierade systemet. Skatten stod
  för 50 av kostnaden resten finansierades med
  hjälp av en lyxskatt. Rika människor betalade
  för de fattigas boende
• 1934-45 Fascism och andra världskriget
• 1945-60 Återuppbyggnad, council housing
• Man byggde hus av tegel eftersom det var mer
  arbetskraftsintensivt än att bygga med betong
  eftersom det medförde att fler människor fick
  arbete samtidigt som många fick en bostad.
• 1960-80 Panel housing byggelement viss del
  motsvarande vårt miljonprogr.
• Urban tillväxt, council housing
• 1974- Stadsförnyelse, ombyggnadsprojekt
• 1980-95 Ekologiskt boende, temainriktade projekt,
  t ex kvinnoprojekt eller energisparprojekt
• 1995- Developers competitions, private
  partnerships program

13
Bostadspolitiken i Wien

• Efter socialdemokratiska maktövertagandet 1922
• Aktiv bostadspolitik - council housing kommun-
• ägda bostäder. Finansieras via statliga skatten
• Wienområdet autonomt - Borgerliga perioder i
  landet har ej påverkat bostadspolitiken i Wien
• Politiken präglas av en långsiktig planering
• Mark har ofta införskaffats av kommunen eller av
  kommunägt bolag långt före exploatering
• Markpriserna har därför kunnat hållas på en låg
  nivå genom att spekulation undviks

14
Bostadspolitiken i Wien

• Subventionerna till bostadsbyggande höga
• Icke-kommersiella (non profit) företag ca 30.
• Privata företag får också subventioner i hög
  utsträckning
• 90 av lägenheterna ca. byggs med subventioner
• Förutsättning för bidrag energiförbrukning,
  planlös- ningar och kostnader håller sig inom
  fastställda ramar.
• Social housing både i non profit företag och
  kommunala
• Även bostadsbidrag som riktar sig direkt till den
  enskilde
• Byggentreprenörstävlingar har, på senare tid
  visat sig vara ett sätt att hålla nere
  byggkostnaderna
• Av lägenhetsbeståndet är ca 77 hyresrätt och
  enbostadshus finns knappt i Wien (9 )

15
(No Transcript)
16
SOCIAL HOUSING

• Till 2006 kunde bara Österrikiska medborgare få
  social bostad
• Numera kan utländska medborgare få bo i social
  housing
• Har bott i landet i två år och kan visa att man
  bor permanent
• Ett av skälen till dessa regler uppges vara att
  man inte velat att de skulle bli
  genomgångsbostäder.
• Även vissa utslagna människor har svårt att komma
  in i ett sådant område - pga att viss
  kontantinsats ofta krävs.
• Människor med hög inkomst hänvisas till den
  privata marknaden. De med låg inkomst
  prioriteras.
• 70-80 procent av befolkningen har dock inkomster
  under inkomsttaket och därigenom möjlighet att få
  en social bostad
• Bor du redan i en bra bostad kan du inte få en
  kommunal

17
Ägda bostäder

• Från 1995 option på att först hyra - sedan köpa
  loss bostaden
• Krav att man bott bostaden i 10 år
• Dock finns redan i hyresrätten ett starkt
  besittningsskydd
• Möjlighet att överlåta lägenheten till barn och
  barnbarn.
• De boende har ofta känslan av att de redan äger
  sin bostad
• Därför har intresset för att köpa hittills inte
  varit så stark
• Högerregeringen vill att man säljer lägenheter
  till de boende
• Wien har vänsterstyre och vill inte sälja de
  kommunägda bostäderna

18
Karl Marx Hof

• Stod färdigt 1932
• Renoverades 1990-92
• Ursprungligen 1.500 lgh
• 1-2 rum på 38-48 kvm.
• Små lägenheter slogs samman.
• Idag ca 1.100 lgh
• 2-3 rum på 60-70 kvm
• Populärt område där folk trivs.

19
(No Transcript)
20
(No Transcript)
21
(No Transcript)
22
Segregation i Wien ?

• Christa uppgav att det inte finns
  segregationproblem i Wien
• Vid närmare eftertanke uppgav hon att det i så
  fall skulle vara i 15-17 distriktet där det finns
  en stark turkisk community.
• Man har startat program för att renovera bostäder
  där.
• De flesta bostäder i det området ägs av privata
  fastighetsägare som inte är så intresserade av
  att hålla bostäderna i gott skick.
• I 2 distriktet bor många judar, men i denna grupp
  finns det både rika och fattiga och det utgör
  egentligen inte något problem.
• Om det finns problem är det i den turkiska
  gruppen
• Men egentligen är inte heller det något problem
• Man har startat en förskola så barnen kan kunna
  tyska när de kommer till skolan, detta för att de
  ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett
  bra sätt.

23
Förtätning

• Förtätning av boendet genom att bygga i gamla
  numera övergivna industriområden i betydande
  omfattning
• Kabelwerk i sydöstra Wien
• Särskilda insatser gjorts för att integrera olika
  grupper i samhälle

24
Blandning

• Man försöker få till en blandning av människor
  med billiga lägenheter på de första våningarna.
• Hyrorna stiger högre upp i huset
• Allra överst extra fina och dyra terrassvåningar
• Social housing även i finaste områdena i Wien
• Länge en medveten politik
• Karl Marx Hof - ett tidigt exempel

25
(No Transcript)
26
(No Transcript)
27
Bostadsideologin i Wien

• Människor behöver bra boende till rimliga
  kostnader
• För att vara lyckliga, kunna arbeta och ha bra
  hälsa
• En fördel för hela staden
• Med låg hyra har man tillräckligt med pengar
  kvar
• Man får inte några kravaller eller uppror i
  staden
• Hemlösa får en bostad nästan gratis
• Man vill inte ha hemlösa i Wien
• Ingen behöver bo på gatan om de inte vill det
• Socialarbetarna arbetar med denna fråga
• För de som ändå är hemlösa finns tillfälliga
  härbärgen

28
Övrigt

• Det finns ett fåtal privata skolor i Wien
• De kommunala skolorna är bra och många väljer
  inte att låta sina barn gå i privat skola.
• Man har rätt att välja skola endast om det finns
  plats i den skola man önskar att barnet ska gå i
• Det finns ett hyrestak i den privata
  hyressektorn.
• För att få bo i bostad ägd av kommunen council
  houses finns det en inkomstgräns på 1 900 Euro
  efter skatt
• Man behöver i princip aldrig flytta ifrån sin
  bostad.
• 60 procent av befolkningen i Wien bor i social
  housing.
• Ofta fungerar integrationen väl eftersom man
  blandar grupper inom olika områden/fastigheter
  inom ett företags bestånd

29
Professor Christoph Reinprecht, inst Sociologi,
Universitet Wien

• Wien minskade sin befolkning mellan 1945 och
  1989
• Folk sökte sig till de västra delarna av
  Österrike där det fanns bättre betalda jobb.
• Järnridåns fall har dock givit en förändring av
  såväl näringsliv som inflyttning
• Staden har åter börjat öka
• Idag 1,8 milj. mot 1,2 milj. som lägst.
• I början på 1900-talet var dock befolkningen 2,1
  milj
• Ingen bostadsbrist just nu i Wien trots att
  befolk- ningen ökat med 100 000 de senaste fem
  åren
• Boendetätheten har ökat kraftigt.

30
(No Transcript)
31
Bostadspolitiken i Wien

• Har skapat social trygghet och utveckling
• Koncencus - Även bland politiker längre till
  höger.
• Det största framtida hotet synes vara
  restriktioner inom EU mot särbestämmelser och
  subventioner.
• Även i Österrike börjar marknadskrafterna göra
  sig mer påminda.
• Dock ifrågasätter professorn om det finns vilja
  och tradition att köpa sin bostad i större
  utsträckning
• Hyrorna är låga och det är dyrt att köpa
• Möjligen är immigranter intresserade av att köpa
• Men inte infödda

32
Nyansering av bilden

• Professorn påpekar att det sociala bostads-
  byggande i huvudsak gynnat välbeställda arbetare
  och tjänstemän
• Ekonomiskt svagare grupper som ej haft råd med
  insatser som ofta finns eller invandrare som ej
  är statsmedborgare har hänvisats till privata
  värdar med äldre och sämre hus
• Dessa ligger längre från centrum med mer
  störningar som t.ex. porrklubbar (bordeller).

33
(No Transcript)
34
Wienska modellen framgångsrik

• De icke vinstdrivande organisationernas
  bostäderhar både en högre standard och en högre
  attraktivitet än de komersiella
• Man har haft en princip att inte släppa in
  immigranter men detta gäller inte sedan 2006. När
  man har bott en period måste man bli insläppt
• Cirka 80 procent av befolkningen kan komma in i
  social housing
• Social housing policyn har gjort att Wien inte är
  en så segregerad stad
• Under mellankrigstiden var social-housing policyn
  ett betydelsefullt instrument i klasskampen
• Det fanns en idé om att människor skulle ha ett
  bättre liv, bra bostäder, god arkitektur,
  utbildning, bibliotek.
• Man har social housing även i de mest exklusiva
  områdena. Det finns arbetarklass i hela Wien
• Att man kan ge bostaden vidare till barnbarn är
  ett incitament att bo kvar
• Professorn ser den Wienska modellen som
  framgångsrik men ser att denna blir svår att
  behålla fullt ut i framtiden
• Man måste försvara den bl a på grund av
  EU-anpassningen.

35
Eva Bauer, GBV

• GBV - sammanslutning av ca 200 kommunala och
  övriga inte vinstdrivande företag.
• Kan närmast jämföras med SABO - även om enbart
  kommunala företag ingår här
• GBVs syfte är liksom SABOs att biträda
  organisa- tionerna med planering, byggande och
  förvaltning
• Samt det gemensamma intresset mot centrala
  myndigheter vad avser regler och bidrag.
• Denna senare funktion blir desto viktigare i
  Österrike där subventionerna vid nybyggnation är
  cirka 30
• Dessutom utgår bidrag för energiomställning i det
  befintliga bostadsbeståndet

36
(No Transcript)
37
Wiens stad troligen största hyresvärden i Europa

• Bostadsbeståndet i Österrike
• Enfamiljsvillor 47
• Hyresrätt, icke vinstdrivande 13
• Hyresrätt, kommunägt 9
• Privat hyresrätt 20

38
Social housing

• 23 procent av bostadsbeståndet
• 52 procent av hyresbeståndet
• Endast Nederländerna har en högre andel
• I Österrike har man inte högre kostnader för stöd
• Man har mer generella stöd (objektrelaterade)
• t ex lån med låga räntor till byggaren vilket
  resulterar i låga hyror generellt
• Man har inte så mycket stöd till de enskilda
  hushållen (efterfrågesidan)
• Utgifterna för bostadsbyggande/boende är stabila
• Man föredrar därför detta system

39
(No Transcript)
40
(No Transcript)
41
(No Transcript)
42
(No Transcript)
43
(No Transcript)
44
(No Transcript)
45
(No Transcript)
46
(No Transcript)
47
(No Transcript)
48
(No Transcript)
49
(No Transcript)
50
(No Transcript)
51
Köp loss ?

• Sedan 1995 har man börjat tillämpa en 10-års
  option på att få köpa loss sin lägenhet.
• I sådant fall får man avräkna ev. insats men
  betala tillbaka delar av bostadssubventionerna
• Man vet inte hur många som kommer att köpa
• Ännu är det få som köper
• Men man ser en något stigande tendens.
• Tendensen mot ägande större i västra Österrike

52
Hyresnivåerna är låga

• Stränga kontroller av byggprocessen
• Höga subventioner och åtminstone i Wienområdet
• Låga ingångsvärden på mark.
• Hyresnivåer 400-600 kr/m² i normalt
  byggnadsbestånd
• 600-800 i mer exklusiv nyproduktion
• Ungefär halva den svenska hyresnivån
• Dock bör noteras att del av köksutrustning m m
  inte ingår i standarden i Österrike
• Dessutom brukar hela köksutrustningen utgå vid
  nyproduktion mot en hyresreduktion som
  motprestation
• Hyresgästens insats brukar uppgå till 50-100 Euro
  per kvm

53
Energimässigt har mycket skett i Österrike

• Energinormer styr subventioner vid nybyggnad
• Förbjudet med eluppvärmning i nya byggnader
• Subvention byte till andra uppvärmningssystem i
  befintlig bebyggelse
• Med olika åtgärder försöker man komma under 50
  kWh/m² i uppvärmning
• Mot idag cirka 100 kWh/m².
• I ett nybyggnadsområd som besöktes låg
  förbrukningen under 35 kWh/m².
• Obs. detta är uppvärmningsenergi - ej tillförd
  energi som vi räknar i Sverige.
• I energisnålt byggande i Sverige har vi 90 kWh/m²
  i tillförd energi som inte bedöms ligga långt
  från de 50 kWh/m² i uppvärmningsenergi.
• I energisnåla byggnader kan man ta vara på
  energin för hushållsapparater, TV-apparater m m
  och på detta sätt få ned uppvärmningsenergin
• Det är vanligt med gas, i synnerhet i de större
  städerna.
• I Österrike satsar man mycket på Passivhus i
  framtida normer (15 kWh/m²)
• GBV är kritiska till detta och befarar
  olägenheter med konstruktion och inomhusklimat
  sommartid.

54
Per Albin Hansson Siedlungen

• 187 000 lägenheter förstördes av andra
  världskrigets bombningar av Wien.
• Det fanns ett skriande behov av nya bostäder,
  men det dröjde ända till 1947 innan man hade
  tillräckligt med resurser för att bygga.
• I 1a fasen 1947-51 byggde man ett större
  bostadsområde i Favoriten strax sydost om Wien.
  Området döptes om till Per-Albin-Hansson-Siedlung
  som tack för den svenska regeringens initiativ
  att bland annat sända två Vibro-maskiner, vilka
  gjorde det möjligt att producera det
  byggnadsmaterial som sedan kom att användes i
  uppförandet av bostäderna. Den svenske stats-
  ministern hade avlidit ett par år tidigare så man
  ville även hedra hans minne
• Namngivningen kan lika mycket ses som ett
  sammanfattande tack för samtliga svenska
  hjälpinsatser efter kriget.
• Alla gator fick nämligen sina namn efter
  välkända svenska personligheter såsom Per Albin
  Hansson, Ellen Key, Bernadotte, Jenny Lind, Selma
  Lagerlöf, Tegnér, Anders Zorn, Branting, Tessin,
  Olaus Petri och Rikard Lindström

55
(No Transcript)
56
(No Transcript)
57
(No Transcript)
58
Hundertwasser

• Friedensreich Hundertwasser, egentligen
  Friedrich Stowasser, född 15 december 1928 i
  Wien, död 19 februari 2000 i Stilla havet nära
  Nya Zeeland, var en konstnär, målare och arkitekt
  från Österrike med judisk bakgrund.
• Hundertwassers stil präglas av naturformer,
  spiraler och oregelbunda former.

59
(No Transcript)
60
(No Transcript)