Centrala nervsystemet

1
Centrala nervsystemet

• Hjärnan
• Ryggmärgen

2
Nervsystemet

• Dendrit
• Cellkärna
• Axon eller neurit
• Myelin
• Synaps

3
Nervtyper

• Sensoriska nerver
• Motoriska nerver

4
Mannens hjärna
5
Kvinnans hjärna
6
Människohjärna
7
Centra
8
Delfunktioner

• Lillhjärnan samordnar de olika signalerna från
  sinnena och musklerna
• Hjärnstammen styr kroppstemp, andning, blodtryck
  och andra funktioner som vi inte kan påverka

9
Autonoma nervsystemet

• Sympatiska
• pupillen vidgas
• hjärtat slår fortare
• luftrören vidgas
• mindre saliv
• mindre magarbete
• urinblåsan hämmas

• Parasympatiska
• - pupillen sluts
• hjärtat slår saktare
• luftrören drar ihop sig
• större salivavsöndring
• magarbetet ökar
• urinblåsan stimuleras

10
Sjukdomar

• Huvudvärk
• Svimning
• Stroke
• Epilepsi
• MS
• CP
• Hjärnhinneinflammation
• Hjärnskakning
• Dyslexi
• ADHD

11
Huvudvärk

• Återkommande huvudvärk är för det mesta ofarligt
  och något som de allra flesta människor haft.
  Huvudvärken går över av sig själv eller med hjälp
  av enkla värktabletter. Om du ofta har huvudvärk,
  till exempel en gång i veckan, eller värk som
  inte försvinner ska du kontakta din vårdcentral.
  Vid plötslig och svår huvudvärk ska du vända dig
  till sjukhusets akutmottagning. Huvudvärk kan
  bland annat utlösas av spänningar, till exempel
  för att man gnisslar tänder eller biter ihop
  käkarna när man sover. Den kan också orsakas av
  förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist,
  alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te
  eller läkemedel som innehåller koffein.
  Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker,
  till exempel ängslan, oro eller depression.
• Det finns olika typer av huvudvärk, till exempel
  spänningshuvudvärk, migrän

12
Migrän

• Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar.
  Det viktigaste symtomet vid migrän är attacker av
  svår huvudvärk. De kan bland annat utlösas av
  stress, sömnbrist, fasta, viss mat och - hos
  kvinnor - hormonförändringar. Migrän går inte att
  bota, men det finns effektiva läkemedel som
  hjälper mot huvudvärken.
• Migrän drabbar nästan var femte kvinna och var
  tionde man. Besvären börjar som regel före 40 års
  ålder och minskar oftast efter klimakteriet eller
  efter 60-årsåldern. Även barn kan ha migrän, men
  det är ovanligare. Cirka 70 procent av dem som
  drabbas av migrän har en nära anhörig som också
  lider av sjukdomen.

13
Vad beror migrän på?

• Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men
  sjukdomen är till cirka 50 procent ärftligt
  betingad. Huvudvärken beror på att stora blodkärl
  runt hjärnan blir vida, svullna och smärtkänsliga
  på grund av att nervändar runt blodkärlen läcker
  ut retande ämnen. Det ger den pulserande värken
  som är typisk för migrän. Detta styrs från
  hjärnan, men hur det startar vet man inte.

14
Vad kan utlösa en migränattack?

• Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast
  kommer anfallet när man slappnar av, till exempel
  till helgen eller på första semesterdagen.
• Hormonförändringar hos kvinnor. Många får
  attackerna i samband med menstruation. Hos många
  kvinnor försvinner eller lindras besvären vid
  graviditet. Migränen försvinner ofta i
  klimakteriet.
• Man kan också få migrän av att fasta, det vill
  säga då man bara intar flytande föda, eller av
  oregelbundna måltider, för lite eller för mycket
  sömn, starka dofter, svängningar i temperatur
  eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga
  ljud.
• Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa
  födoämnen, till exempel choklad, citrusfrukter,
  mögelost eller andra starka ostar.

15
Vad kan utlösa en migränattack?

• Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast
  kommer anfallet när man slappnar av, till exempel
  till helgen eller på första semesterdagen.
• Hormonförändringar hos kvinnor. Många får
  attackerna i samband med menstruation. Hos många
  kvinnor försvinner eller lindras besvären vid
  graviditet. Migränen försvinner ofta i
  klimakteriet.
• Man kan också få migrän av att fasta, det vill
  säga då man bara intar flytande föda, eller av
  oregelbundna måltider, för lite eller för mycket
  sömn, starka dofter, svängningar i temperatur
  eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga
  ljud.
• Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa
  födoämnen, till exempel choklad, citrusfrukter,
  mögelost eller andra starka ostar.

16
Svimning (att svimma)

• Svimning betyder att man plötsligt förlorar
  medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt
  med syre. Att svimma är sällan tecken på något
  allvarligt. En utredning bör göras i speciella
  fall, till exempel om personen är avsvimmad mer
  än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka
  på att resa dig långsamt från sittande eller
  liggande och röra på benen när du står stilla,
  till exempel i köer.
• Svimning kan utlösas av flera olika saker. Det
  kan till exempel vara en stark reaktion på något
  skrämmande och obehagligt eller utlösas av
  smärta. Feber, brist på vätska eller sömn kan
  bidra till att du svimmar. Du kan också svimma i
  en pressad situation. Själva orsaken till
  svimningen är ett tillfälligt blodtrycksfall. 
• Vissa människor, både vuxna och barn, svimmar
  lättare än andra om de till exempel står stilla
  länge eller hastigt reser sig upp. Då hinner inte
  blodtrycket med att tillräckligt snabbt försörja
  hjärnan med blod. Det är ofarligt men obehagligt.
• Hos vuxna kan svimningen ibland bero på problem
  med hjärtrytm eller hjärtklaffar. En annan orsak
  kan vara epilepsi.

17
Symtom vid svimning

• Ett typiskt svimningsanfall börjar med att man
  blir blek och kallsvettig. Man känner sig yr och
  blir kanske illamående. Därefter svartnar det för
  ögonen. Oftast hinner man sätta eller lägga sig
  innan man förlorar medvetandet.
• Medvetslösheten brukar som mest hålla i sig ett
  par minuter. Efteråt är det normalt att känna sig
  lite matt

18
Om ett svimningsanfall är på väg

• Är det bra om du lägger dig ned med benen högre
  än huvudet.
• Du kan också sätta dig ner och böja huvudet ner
  mot knäna, andas djupt och vänta tills känslan
  gått över.
• Om ditt barn har svimmat
• Känn efter att ditt barn andas och kontrollera
  att pulsen slår.
• Se efter att barnet inte har något löst i munnen.
  
• Låt ditt barn ligga ner och lägg benen högre än
  kroppen så att blodcirkulationen underlättas.
• Låt ditt barn vakna till av sig själv. Efter en
  liten stund kan barnet sätta sig upp och sedan
  resa sig.
• Ge inte barnet något att dricka förrän han eller
  hon är helt vaken.

19
Förebygg svimning

• Om du har lätt för att svimma bör du 
• Alltid resa dig långsamt, särskilt när du stiger
  ur sängen på morgonen.
• Sätta dig ner och böja huvudet mot knäna när
  svimningen är på väg.
• Sträcka och böja på benen för att förbättra
  blodcirkulationen när du står länge, till exempel
  i köer.

20
Stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning)

• Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt
  blodpropp i hjärnan och hjärnblödning. Stroke
  kan bli mycket allvarligt och måste omgående
  behandlas på sjukhus. Ring 112 om du plötsligt
  drabbas av domningar, förvirring eller
  svårigheter att tala eller förstå, synstörningar,
  balansproblem eller kraftig huvudvärk. Genom att
  ha en bra livsstil och ta läkemedel kan du
  förhindra en ny stroke. Rehabilitering är en
  viktig del av behandlingen.
• Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som
  möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa
  omfattningen av hjärnskador och handikapp.
• Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i
  stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första
  gången.
• Stroke förekommer i alla åldrar, men risken ökar
  med stigande ålder. Kvinnor och män drabbas i
  ungefär samma utsträckning. Men kvinnor insjuknar
  i allmänhet senare än vad män gör. Medelåldern
  för män är 73 år och för kvinnor 77 år.

21
Stroke orsakas av

• blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens
  pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i
  ett område i hjärnan. En propp från hjärtat beror
  oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så
  kallat förmaksflimmer. Blodproppar från
  halspulsådrorna orsakas oftast av
  åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
• en förtjockning av kärlväggen i något av hjärnans
  fina kärl
• blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt
  blodtryck eller missbildade blodkärl.
• blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta
  orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så
  kallat aneurysm.

22
Epilepsi

• Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer
  av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi
  får du om du har haft upprepade epileptiska
  anfall som inte framkallats av någon tillfällig
  yttre påverkan. Den typen av anfall kallas
  oprovocerade. Kontakta vårdcentralen om du
  misstänker epilepsi.
• Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan
  är överaktiva, vilket kan ge olika typer av
  anfall. Kraftiga anfall påverkar hela hjärnan,
  medan andra bara rör en liten del av hjärnan och
  knappt märks.
• Många människor får bara några enstaka anfall
  under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall
  varje dag. För ungefär hälften läker epilepsin
  ut.
• Skador och sjukdomar som påverkar hjärnan kan
  orsaka epilepsi. Det kan vara medfödda sjukdomar
  liksom skallskador och hjärntumörer. Om du
  tidigare har haft stroke kan det också rubba
  balansen i nervcellerna och ge epilepsi. Många
  har epilepsi utan att det finns någon tydlig
  bakomliggande skada eller sjukdom.
• Risken att få epilepsi är störst under det första
  levnadsåret och efter 70 års ålder. För barn
  beror det ofta på medfödd sjukdom eller skada.
  Stroke och demenssjukdom är vanliga orsaker hos
  äldre.
• Om du får ett enstaka epileptiskt anfall behöver
  det inte betyda att du har epilepsi, men du bör
  ändå söka vård för utredning.
• Se filmen om ett epileptiskt anfall Illustratör
  Svenska Grafikbyrån Visa film

23
Symtom på epilepsi

• Vid ett stort anfall blir man plötsligt
  medvetslös, ofta utan förvarning. Man får också
  ryckningar i armar och ben. Anfallet går oftast
  över på ett par minuter och utan att man tagit
  någon skada.
• Om man faller omkull kan det hända att man skadar
  sig. Tandskador förekommer, eller till och med
  att man bryter en arm eller ett ben. Man kan även
  bränna sig om man får ett anfall när man står vid
  spisen eller i en varm dusch. Men skador är trots
  allt ovanliga, även hos dem som har anfall ofta.
• Vid mindre anfall kan man bli avskärmad, stirra
  framför sig och kanske smacka med munnen. Själv
  märker man kanske bara att man fått en
  minneslucka.
• Det finns också mycket lindriga anfall. Då märker
  ofta inte omgivningen något, utan det är bara man
  själv som märker av det.
• Akut hjälp
• Om du ser någon som får ett epileptiskt anfall
  som inte har gått över inom fem minuter bör du
  ringa 112. Man bör nästan alltid hämtas med
  ambulans när man får ett stort anfall för första
  gången.

24
Ms (multipel skleros)

• Ms, multipel skleros, är en sjukdom där
  inflammation ger skador på centrala nervsystemet,
  det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan
  inte botas, men inflammationshämmande läkemedel
  kan dämpa sjukdomsutvecklingen betydligt.
  Sjukgymnastik är en viktig del i
  rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man
  orkar kan lindra besvär och göra att symtomen
  inte förvärras. Rökning ökar risken för att få ms
  och kan även förvärra förloppet.
• Ms ger återkommande inflammationer som angriper
  isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna.
  Detta gör att impulserna i nerverna inte leds
  fram på normalt sätt.
• Sjukdomen kan ge olika former av symtom och
  besvär. I vissa fall leder den till bestående
  funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får
  beror på vilka nervbanor som drabbas.
• Omkring 17 000 personer i Sverige har ms.
  Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års
  ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män
  får ms.
• Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar
  risken. Om du har ms och röker bör du sluta röka
  eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även
  ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla
  ms.

25
Symtom på ms

• Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så
  kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar
  av nervsystemet och därför kan symtomen variera.
  Vanliga symtom är att man blir svagare eller får
  sämre kontroll över vissa muskler, får
  känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar
  och ibland påverkan på minnes och
  arbetskapacitet. En del kan uppleva en starkt
  ökad uttröttbarhet och även sänkt sinnesstämning,
  depression.
• Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett
  skov kan hålla i sig under något dygn upp till
  ett par månader. När skovet är över kan symtomen
  försvinna helt eller delvis. Nya skov kommer
  efter en tid och då kan tidigare symtom komma
  tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan
  skoven varierar mellan några månader och upp till
  flera år.

26
Cerebral pares (Cp)

• Cerebral pares, cp, betyder förlamning genom
  hjärnskada och är den vanligaste orsaken till
  rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de cirka
  100 000 barn som föds i Sverige varje år får
  drygt 200 en cp-skada.
• Cp är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan
  ett samlingsnamn för en rad olika symtom. Den
  gemensamma nämnaren är ett rörelsehinder orsakat
  av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu
  omogna hjärnan. Skadan ska ha inträffat antingen
  under graviditeten, i samband med förlossningen
  eller före två års ålder.
• De vanligaste orsakerna till cp-skador är
  infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist
  och blödningar i hjärnan. Beroende på var i
  hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt den
  inträffat visar barnet under sin utveckling olika
  symtombilder. Barn med cp har en försenad
  motorisk utveckling.

27
Symtom vid cerebral pares

• Den vanligaste följden av hjärnskadan är mer
  eller mindre nedsatt muskelkontroll. Variationen
  är stor en del har bara ett lätt rörelsehinder
  medan andra helt saknar muskelkontroll.
• Många med cp har förutom rörelsehindret även
  andra funktionsnedsättningar, till exempel
  förståndshandikapp, epilepsi, perceptionsstörninga
  r, talsvårigheter och synskador.

28
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation
(meningit och encefalit)

• Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är
  två sjukdomar som orsakas av både virus och
  bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i
  nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är
  vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen
  vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om
  du misstänker hjärnhinneinflammation eller
  hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.
• Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation
  uppträder ofta plötsligt utan annan föregående
  sjukdom. De kan också komma som följdsjukdom
  efter andra infektioner eller sjukdomar, som till
  exempel öroninflammation eller lunginflammation.
• Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier
  är ovanligare men allvarligare.

29
Hjärnhinneinflammation

• Mellan hjärnan och skallbenet finns ett hålrum
  som innehåller vätska och som omges av
  hjärnhinnorna. Det är det här området som blir
  inflammerat om du drabbas av hjärnhinneinflammatio
  n. Smittan kan komma från någon annan infektion i
  kroppen och nå hjärnhinnorna via blodet eller
  skallens ben.
• Den vanligaste formen av hjärnhinneinflammation
  är den som orsakas av virus. Det kan vara fråga
  om smittämnen som förs över från person till
  person. Ibland förekommer epidemier. TBE-virus
  och borreliabakterien överförs via fästingbett.
  Båda kan orsaka hjärnhinneinflammation.

30
Hjärninflammation

• Hjärninflammation är en sjukdom i själva
  hjärnvävnaden. Hjärninflammation kan komma som en
  följdsjukdom till andra virussjukdomar som
  luftvägsinfektion, vattkoppor eller herpes. I
  sällsynta fall kan hjärninflammation ses efter
  vissa vaccinationer.
• TBE-virus kan orsaka hjärninflammation hos både
  barn och vuxna. Hos små barn blir symtomen av
  TBE-viruset vanligen lindrigare.

31
Symtom vid hjärn- och hjärnhinneinflammation

• Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan
  ge liknande symtom feber, huvudvärk, illamående,
  kräkningar och allmän sjukdomskänsla. Det är
  också vanligt att den som drabbas känner sig stel
  i nacken och är känslig för ljus.
• Hos spädbarn och barn kan symtomen vara
  otydligare. Det gäller också för äldre och
  personer med nedsatt immunsystem.
• Hjärnhinneinflammation - bakterier
• Om infektionen är orsakad av bakterier är
  symtomen ofta mera uttalade och allvarligare än
  om orsaken är virus. Den som drabbas av denna
  mycket allvarliga form av hjärnhinneinflammation
  kan också få utslag som är röda eller
  purpurfärgade.
• Hjärninflammation
• Vid hjärninflammation föreligger samtidigt symtom
  som tyder på störningar av hjärnans funktion. Det
  kan röra sig om beteendeförändringar, förvirring,
  påverkat tal, kramper och nedsatt kraft eller
  känsel.
• I svåra fall kan den som är sjuk bli omtöcknad
  eller tappa medvetandet.

32
Hjärnskakning hos barn

• Hjärnskakning hos barn kan uppstå genom hårda
  slag eller stötar mot huvudet, till exempel om
  barnet faller och slår i huvudet. Barn slår sig
  ofta i huvudet utan att det är farligt. Om barnet
  efter flera timmar får huvudvärk, yrsel, blir
  illamående eller mycket trött ska du hålla barnet
  under uppsikt. Om ditt barn slagit i huvudet hårt
  ska du alltid ringa Vårdguiden på telefon för
  råd. Ring omedelbart efter ambulans om barnet
  blir medvetslöst eller förlamat.
• Hjärnskakning betyder att den mjuka hjärnvävnaden
  kommer i rörelse på grund av slag mot huvudet.
  Ett kraftigt slag kan leda till blödningar och
  svullnad i hjärnvävnaden. Ibland blir det också
  brott på skallbenet.

33
Symtom

• Tecknen på hjärnskakning kan komma efter flera
  timmar och därför är det viktigt att du har ditt
  barn under uppsikt och också väcker det nattetid
  för att se att det inte är medvetslöst.
• Symtom på hjärnskakning är
• - huvudvärk
• - yrsel
• - illamående
• - kräkningar
• - oförklarlig och stark trötthet.

34
Viktigt!

• Om barnet blir medvetslöst eller verkar förlamat
  är det tecken på allvarligare skador. Ring
  omedelbart efter ambulans om barnet får sådana
  symtom.
• Människor kan ha olika stora pupiller normalt.
  Men om ditt barn efter ett slag mot huvudet
  plötsligt fått olika stora pupiller i ögonen kan
  även det vara ett symtom på en allvarlig skada.
• Håll barnet under uppsikt
• Om ditt barn slår sig i huvudet är det viktigt
  att du håller honom eller henne under uppsikt
  under det närmaste dygnet, eftersom symtom på
  hjärnskakning kan komma efter flera timmar.
• Låt barnet ligga ner och vila.
• Barn blir ofta sömniga och vill sova efter ett
  slag mot huvudet. Väck barnet med jämna mellanrum
  för att kontrollera att det inte är medvetslöst.
  Detsamma gäller nattetid under det första dygnet.

35
Smaken

• Sött
• Surt
• Salt
• Beskt
• Umami
• Saliv

36
Hund
37
Haj
38
Nattfjärilshanne
39
Luktundersökning
40
Receptorer
41
Luktreceptorer
Mot 1
42
Luktbulb
43
Överföring
44
(No Transcript)
45
Ögat
46
Ögats olika delar
47
Synceller

• Tappar
• Stavar

48
Pupillen
49
Linser
50
Ljusets väg
51
Närsynt
52
Översynt
53
Ålderssynt
54
Känsel

• Beröring
• Tryck
• Smärta
• Temperatur
• Vibration

55
Örat