Arbetsorganisation f

1
Geografisk information i Ljusdal
2004-08-24 ATT BYGGA GIS I KOMMUNEN Exemplet
Ljusdal Åsa Jadelius
2
Ljusdals kommun

• 20 000 invånare
• 5 600 km2
• GIS-verksamhet från 1997
• GIS-samordnare från 2000
• 50-60 aktiva GIS-användare

3
Drivkrafter
Drivkrafter att införa GIS Drivkrafterna för en
verksamhet är att utvecklas inom dessa tre
kategorier.
Ekonomi
Tidsåtgång
Kvalitet
4
Informationsperspektivet

• Inte GIS för egenvärdet av GIS utan GIS som en
  del i att utveckla arbetet inom respektive
  område.
• De som arbetar i organisationen behöver i sitt
  dagliga arbete information för att utföra sitt
• arbete korrekt.

Informationen behöver vara säker och
lättillgänglig.
5
Informationsförsörjning

• Höj kvaliteten på kommunens arbete genom ökad
  tillgänglighet till information och bättre
  kvalitet på befintlig information!
• Sprid information direkt från källan och gör
  detta rutinmässigt!
• Vid insamling av information (ex.vis till en ny
  databas) se till att det finns resurser för att
  ajourföra datat och hålla informationen aktuell!

6
Analysera behoven

• Vilka informationsbehov finns i kommunen? Gå
  igenom hela kommunen i en behovsanalys. Kombinera
  därefter prioriteringar efter
• Var den största nyttan finns
• Var de bästa förutsättningarna att lyckas finns
• Beakta faktorer som intresse, personalresurser,
  ekonomiska resurser. Börja inte i en organisation
  som redan är tyngd av stor personalomsättning
  eller införande av någon annan ny arbetsprocess.

7
Förutsättningar

• Lär känna kommunen innan start
• Vilka personer finns som kan tänkas bli
  GIS-kunniga, finns ett gryende intresse eller
  nyfikenhet
• Finns intresserade politiker
• Vilka kartresurser finns
• Vilka tekniska förutsättningar finns

8
Klassiska exempel

• I samband med GIS figurerar en samling klassiska
  kommuntillämpningar av GIS. Gör en bedömning vad
  som är intressant i den egna kommunen? När är det
  bättre att låta en konsult gör en engångsanalys
  och när kan vi ha nytta av att investera i GIS
  för det löpande arbetet.
• Bedöm om enskilda personer besitter värdefull
  information, om denna dessutom går i pension
  snart kan det vara livsviktigt att säkra
  verksamheten med ett informationsstöd.
• Exempel
• Skolskjutsplanering
• Hemtjänst-GIS
• Bygglov-GIS.

9
Viktiga samarbetsresurser

• Info-enhet, IT-enhet
• Viktigt att skilja på teknikfrågor och
  informationsnyttan

10
GIS fortfarande mystiskt

• GIS är egentligen inte målsättningen, bara ett
  medel för att nå målen.
• Kräver dock ännu särbehandling, ovant för många
  att förhålla sig till möjligheten till det
  rumsliga perspektivet i sina frågeställningar.
• Vet man inte att det går att få ett enkelt svar
  på en geografiska fråga så ställer man det inte
  heller. T. ex att få veta hur många människor som
  bor inom verksamhetsområdet för VA, utan ett GIS
  är detta en dyr fråga att få svar på.

11
GIS blir alldaglig IT

• Som ett litet paradigmskifte. Har väl det
  rumsliga perspektivet anammats blir geografisk
  information en naturlig del av informationshanteri
  ngen. För användaren skall tillgängligheten till
  GIS-analysen inte skilja sig från
  tillgängligheten till all annan information.

12
GIS - en teknikfråga

• GIS kräver fortfarande speciell teknik, oavsett
  om det gäller spatiala databaser eller mjukvara
  för GIS gäller inte minst den mindre kommunen som
  inte har möjlighet att anamma databastekniken som
  ju går mot att inkludera rumslighet.

13
GIS - en kompetensfråga

• Svårigheten att erhålla tillräcklig kompetens i
  sin kommun.
• Försök med kompetensträffar. Utbildningsinsatser

14
Arbetsidéer i Ljusdal

• Informationsenhet med höga ambitioner att
  utveckla informationsfrågan till en medborgerlig
  angelägenhet
• IT-beredningsgrupp med ambition att behandla hela
  kommunens IT i ett samlat informations-försörjning
  sperspektiv. E-myndigheten/24-timmarsmyndigheten
  finns hela tiden med åtminstone i bakhuvudet.

15
Erfarenheter

• Att arbeta för att överföra IT från en
  teknikangelägenhet till en informationsstrukturfrå
  ga.
• INFORMATIONSINFRASTRUKTUR!

16
Erfarenheten

• säger att, särskilt för mjuka sektorn, måste GIS
  vara en integrerad del av de ordinarie
  verksamhetssystemen.

17
Erfarenhet

• Önskan om att övriga (icke GIS)
  systemleverantörer ökar sin kunskap om GIS och
  integrerar det in sina system. Här sätter den
  diversa systemfloran på kommunerna käppar i
  hjulet.
• Ett sätt kan vara att försöka samordna
  systemupphandlingar mellan grannkommuner vilket
  kan ge möjligheten att samordna utveckling eller
  inköp av GIS-funktionalitet. Att inom kommunen ha
  olika leverantörer av GIS-kopplingar är både
  onödigt rörigt (kostar i administration) och
  onödigt dyrt.

18
IT-strategi

• Det är mycket fördelaktigt om man har klara mål
  och strategier om organisationens
  informationshanteringslösningar och om GIS är en
  del i dessa strategier.

19
GIS-samordnare

• Det är inte självklart vad den bästa bakgrunden
  för en GIS-samordnare är
• Kartmänniska?
• IT-människa?
• Info-människa?
• Inte heller var GIS-samordnaren sitter i
  organisationen
• Under IT, Kart- mät eller under
  informationsenhet.

20
GIS-samordnare

• Organiserad under IT, Kart- mät eller under
  informationsenhet.

21
Kommunicera
Slutligen Att arbeta metodiskt med att införa
GIS kan innebära att det dröjer innan det kommer
några synliga resultat. Se till att det ändå
kommer fram lite lättillgängligt material under
resans gång för att hålla entusiasmen vid liv!
Här syns en enkel karta som visar på befolknings-
och åldersfördelning i Ljusdals kommun.