Gemensamma ekonomisk-politiska m - PowerPoint PPT Presentation

About This Presentation
Title:

Gemensamma ekonomisk-politiska m

Description:

Keynesianism Keynes menade att efterfr gan i ekonomin r r sig i v gor som skapar instabilitet i ekonomin. Genom att driva en aktiv finanspolitik (f r ndringar i ... – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:85
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 44
Provided by: Jens119
Category:

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: Gemensamma ekonomisk-politiska m


1
(No Transcript)
2
Gemensamma ekonomisk-politiska mål
  • Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt
  • Hög och jämn sysselsättning
  • Stabilt penningvärde (låg inflation)
  • Balans i utlandsaffärerna
  • Minska offentligt underskott och statsskuld
  • Jämn fördelning av välståndet
  • Regional balans
  • Miljöhänsyn

3
  • Målkonflikter
  • Olika prioritering
  • Olika syn på vägen till målen (medel)

4
Exempel på målkonflikter
  • Låg arbetslöshet och låg inflation (hög
    efterfrågan vid låg arbetslöshet ger högre
    inflation)
  • Ekonomisk tillväxt påverkar miljön
  • Den största tillväxten sker i storstadsregionerna
    motverkar regional balans
  • Budgetmålen kan vara svåra att uppnå om man vill
    ha en jämn fördelning av välståndet. Högre
    skatter kan motverka tillväxt.

5
KONJUNKTURER BNP
Produktion
Högkonjunktur
Stor produktion Låg arbetslöshet Hög
konsumtion Stora prisökningarHög ränta
Trend
Lågkonjunktur
Liten produktion Hög arbetslöshet Liten
konsumtion Mindre prisökningar Låg ränta
Recession lågkonjunktur (fallande
BNP) Depression extremt kraftig och långvarig.
Tid
6
Bygger på förväntningar om det ekonomiska läget
hos företag och hushåll (Jan 2013 89,4)
7
BNP-tillväxt Sverige/USA/OECD

8
Hushållens skulder
9
BNP / BNI
  • BNPuttrycks som värdet av total konsumtion av
    varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt
    export minus import.
  • Om man i ett land summerar värdet av alla
    färdiga varor och tjänster som producerats under
    ett år får man fram landets bruttonationalprodukt.
  • Det utgörs av summan av bruttonationalprodukten
    och nettofaktorinkomster från utlandet.
    Nettofaktorinkomster består av nettot av löner,
    aktieutdelningar, räntor och arrenden, patent med
    mera som passerar gränserna exempelvis
    aktieutdelning till boende utanför Sverige och
    räntor på statsskulden på de medel som är
    upplånade i utlandet.

10
BNI / BNP
11
Inflation
  • Ökningen av mängden pengar i förhållande till
    produktionen av varor, tillgångar och tjänster.
  • I praktiken används Konsumentprisindex (KPI) som
    ett mått på inflationen.

12
Inflation
  • Orsaker till inflation
  • Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor")
  • Kostnadsinflation ( "arbetskraften och/eller
    råvarorna för dyra")
  • Importerad inflation (Inflation i exportländer
    eller sjunkande valutakurs i det egna landet)
  • Inflation via sedelpressarna

13
VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION?
  • Internationell konkurrenskraft minskar
  • Låntagare vinner sparare förlorar
  • Osäkerhet
  • Minskade investeringar
  • Riksbankens inflationsmål 2 /- 1 -enhet
  • Deflation sjunkande prisnivåer

14
Inflation historiskt
  • Ädelmetall har används som pengar under tusentals
    år och är den valuta människor oftast väljer som
    pengar när de själva får välja.
  • Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i
    form av att utvinningen av metall ökar. När det
    bryts mer guld och silver än vad som konsumeras
    uppstår inflation d.v.s. en ökning i
    penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall
    än vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en
    minskning i penningmängden.
  • Penningmängden kan dock inflateras onaturligt
    även med en ädelmetallstandard. Forts.

15
Inflation historiskt
  • I forna tider begärde kungar ofta in
    ädelmetallpengarna och minskade eller spädde ut
    ädelmetallinnehållet.
  • Detta kunde göras antingen genom att mynten
    gjordes mindre eller genom att basmetall
    adderades till mynten. Kungarna stämplade
    istället på en nominell siffra och bestämde genom
    dekret att det mindre eller utspädda myntet
    skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga
    myntet.
  • Ett finurligt sätt att göra detta på är att
    behålla diametern på myntet, minska tjockleken
    till hälften men öka kantupphöjningen. Myntet ser
    då lika stort ut som tidigare men väger endast
    hälften.
  • Effekten av den minskade mängden ädelmetall i
    mynten blev att mynten med högt
    ädelmetallinnehåll hamstrades medan de med lägre
    ädelmetallinnehåll användes.

16
Varför? Vem tjänar på inflationen ?
  • Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom
    det är bankerna själva som ger ut pengarna i form
    av skuld men återkräver dem med ränta.
  • Staten tjänar på inflationen genom att värdet på
    statsskulden minskar samtidigt som staten kan
    beskatta inflationen. Om en tillgång ökar i pris
    endast p.g.a. inflation och därefter avyttras
    kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen
    har det inte skett någon värdeökning eftersom
    priset inte skulle ökat utan inflationen.
  • Generellt är de största vinnarna de som sitter
    tidigt i kedjan och kan åtnjuta de nyskapade
    pengarna först. Detta eftersom de har möjlighet
    att använda pengarna innan dess att inflationen
    får effekt i form av högre priser. De kan således
    öka sin köpkraft.

17
Varför? Vem tjänar på inflationen ?
  • Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker
    och regeringar. Förlorare är vanliga människor
    som har fasta eller halvfasta inkomster och som
    tvingas skatta för prisökningar utan att det
    skett någon värdeökning.
  • Omfördelning av resurser från de sena mottagarna
    av nyskapade pengar till de tidiga mottagarna.

18
KPI
  • Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta
    prisutvecklingen för hela den privata
    konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av SCB
    och är en del av Sveriges officiella statistik.
  • I Sverige har KPI ex. huvudsakliga
    användningsområden
  • Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI
    utgör underlag för justering av
  • Pensioner, socialbidrag och andra
    inkomstöverföringar till hushållen från den
    offentliga sektorn
  • Skatteskalor
  • Överföringar inom den privata sektorn
  • Priser i olika typer av avtal

19
KPI
  • Användning i stabiliseringspolitiska sammanhang,
  • Som målvariabel för Riksbankens penningpolitik
  • För jämförelser med konsumentprisutvecklingen i
    andra länder
  • Som ett generellt mått på kronans inhemska
    köpkraft
  • KPI beräknas som ett kedjeindex, exempelvis med
    år 1980 som bas. (1980 index 100)

20
KPI
  • År Index
  • 1980 100
  • 1981 112,1
  • 1982 121,7
  • 1983 132,6
  • 1984 143,2
  • 1985 153,8
  • 1986 160,3
  • 1987 167
  • 1988 176,7
  • 1989 188,1
  • 1990 207,8
  • 1991 227,2
  • 1992 232,4
  • 1993 243,2
  • 1994 248,5
  • 1995 254,8
  • 1996 256
  • År Index
  • 1997 257,3
  • 1998 257
  • 1999 258,1
  • 2000 260,7
  • 2001 267,1
  • 2002 272,8
  • 2003 278,1
  • 2004 279,2
  • 2005 280,4
  • 2006 284,2
  • 2007 290,5
  • 2008 300,6
  • 2009 299,7
  • 2010 303,5
  • 2011 311,4
  • 2012 314,2

21
KPI
  • En vara kostade 100 kr 1980 . Vad hade samma vara
    kostat 2012 om varans pris följt KPI ?
  • År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i
    Sverige. Vad borde den ha kostat 2005 om priset
    följt KPI
  • Hur många procent ökade KPI med mellan 1989 och
    1990 ?

22
Hur mäts KPI ?
  • SCB köper en korg av varor och tjänster varje
    månad. Genom att köpa samma varor och tjänster
    kan man studera hur stora prisförändringarna på
    varukorgen är. Eftersom kvaliteten på varorna kan
    ändras över tiden, som när en dators prestanda
    förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta
    förbättringarnas värde och räkna bort dem från
    prisförändringarna. (Kvalitetsjustering)
  • Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse
    olika prisförändringar får, beror på hur mycket
    hushållen köper av de olika varorna och
    tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps
    mycket av får en större vikt än en vara eller
    tjänst som det köps lite av. Därmed får
    prisförändringar på en vara eller tjänst som det
    köps mycket av ett större genomslag på KPI än
    prisförändringar på en vara eller tjänst som det
    köps lite av.

23
Faror med KPI
  • Prisförändringar kan manipuleras genom
    substitution.
  • Om en vara stiger i pris så förutsätter man att
    folk köper mindre av den och istället lägger
    pengarna på något som minskat i pris.
  • Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i
    KPI. Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent
    så räknas plattskärm och nya funktioner som inte
    kan väljas bort (Tjock-tv borta) som något som
    sänker priset. Men funktionen på varan är den
    samma.
  • I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem
    med priserna på begagnade bilar, vilket i ett
    slag halverade priset på bilar.

24
Finanspolitik (budgetpolitik)
  • Regeringen föreslår riksdagen beslutar
  • Skatter, avgifter
  • Bidrag
  • Investeringar
  • Syfte Fördelning av resurser och/ellerreglera
    och motverka konjunktursvängningar

25
Finanspolitik
  • Riksdagens beslut om skatter, avgifter och bidrag
  • Berör även fördelningspolitik, familjepolitik,
    arbetsmarknadspolitik etc
  • Penningpolitik Riksbankens beslut om
    penningmängd och räntor

26
Penningpolitik
  • Riksbanken
  • Reporäntan, även kallad reporäntan.
    (räntan mellan riksbanken och vanliga banker)
  • Syfte att styra tillgången på pengar och
    krediter- att hålla ett stabilt
    penningvärde.
  • I lågkonjunktur sänks räntan expansionspolitik
    för att göra det billigare att låna till
    konsumtion och investeringar
  • I högkonjunktur höjs räntan åtstramning för
    att göra det dyrare att låna så att efterfrågan
    minskar och därmed risken för inflation

27
Riksbanken (centralbanken )
  • Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska
    vara oberoende av politikerna
  • Ansvarar för penningpolitiken
  • Inflationsmålet 2 (/- 1 -enhet)
  • Ger ut sedlar och mynt
  • Statens bank
  • Reporänta (bankernas ränta till riksbanken)
  • Valutareserven
  • Kan stödköpa kronor

28
(No Transcript)
29
Stagflation Hög arbetslöshet (stagnerande
ekonomi) Hög inflation
X
30
  • Recession. Fallande BNP under två kvartal
  • Depression Mycket djup lågkonjunktur.

31
30-talsdepressionen Start börskrasch 1929
32
30-talsdepressionen Start börskrasch 1929
  • Senare delen av 1920-talet Hausse-artad
    börsmarknad.
  • Miljoner amerikaner lockades att investera i
    aktier.
  • Kurserna drevs upp till spektakulärt höga nivåer
    och skapade starka förväntningar på ytterligare
    uppgångar.
  • Småsparare, företag och banker satsade allt
    större del av sina tillgångar och man lånade även
    till höga räntor för att kunna finansiera
    ytterligare köp på börsmarknaden.
  • Bubblan sprack. I slutet av 1929 hade börsen
    fallit med 40.
  • Resultat Företag och banker i konkurs.
  • Hög arbetslöshet följde.
  • Småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de
    inte längre kunde betala de höga låneräntorna.
  • Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter
    andra världskrigets slut.

33
Keynes
  • 1930-talets depression en vändpunkt
  • Keynes visade att förändringar i efterfrågan
    påverkar in?ation och aktivitetsnivå i landets
    ekonomi
  • Förordade en aktiv ?nanspolitik, bl a med hjälp
    av skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga
    utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin
  • I lågkonjunktur underbalansering
    expansionspolitik
  • I högkonjunktur överbalansering
    åtstramningspolitik

34
Keynesianism
  • Keynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig
    i vågor som skapar instabilitet i ekonomin. Genom
    att driva en aktiv finanspolitik (förändringar i
    skattenivåer och investeringsgraden) kan ekonomin
    dock stabiliseras och samhällsekonomin få en hög
    sysselsättningsgrad, samt konjunkturcyklar
    överbryggas i strävan efter maximalt
    resursutnyttjande och nationalekonomisk jämvikt.
  • Keynesiansk finanspolitik innebär att kravet om
    en årlig budgetbalans överges till förmån för en
    ekonomisk politik som förespråkar att staten ökar
    de offentliga utgifterna i en lågkonjunktur, och
    minskar de offentliga utgifterna eller höjer
    skatterna i en högkonjunktur, för att motverka
    svängningarna i konjunkturcykeln. Det nya målet
    var att statsbudgeten över en konjunkturcykel
    skall vara i balans.

35
Svensk tillämpning av Keynes
  • Bostadsbyggande
  • Utbildningssatsningar
  • Förändringar av momssatsen
  • Arbetsgivaravgifter

36
KONJUNKTURER BNP
(tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDER Keynesiansk
stabiliseringspolitik
Högkonjunktur
Minska investeringar (f) Sänka bidrag (f) Höja
skatt (f) Höja reporäntan (p) revalvera (v)
Produktion
Trend
Lågkonjunktur
Öka investeringar (f) Höja bidrag (f) Sänka
skatt (f) Sänka reporäntan (p) Devalvera(v)
(f) finanspolitik(p) penningpolitik (v)
valutapolitik
Tid
devalvering-revalvering endast vid fast
växelkurs
37
Adam Smith liberal ekonomi Liten politisk
inblandning i ekonomin Marknadskrafter Vinst Ko
nkurrens
38
Monetarister
  • Företräds av Milton Friedman
  • Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som
    möjligt
  • Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de
    kontraproduktiva
  • Anser att penningmängden är ett sätt att styra
    ekonomin
  • Robert Lucas
  • Anser att det är förväntningarna från människor
    och företag som skapar svängningar i ekonomin
  • Förväntningar om exempelvis höjd inflationstakt
    skapar kompensationstänkande
  • Förväntningarna kan påverkas genom en stabil
    regeringspolitik och en beslutsam riksbank

39
USA och Europa en jämförelse
  • Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU
  • Mindre tillämpat i USA
  • I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre
    än i de ?esta europeiska länder
  • Skatterna är generellt sett lägre i USA än i
    Europa
  • Olika typer av bidrag från offentlig sektor till
    företag och privatpersoner är vanligare i Europa
    än i USA
  • Arbetsmarknaden är mer reglerad i Europa än
  • i USA

Fed Federal reserve USAs centralbank
40
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU
  • Faktorer i USA
  • Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag
    billigare för företagen att anställa personal i
    USA än i de ?esta västeuropeiska länder.
  • Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller
    tvingar, arbetssökande att aktivt söka arbete.
  • Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och
    inkomst från arbete uppmuntrar till etablerandet
    av nya företag.
  • Färre regler styr hur företagen får anställa och
    avskeda personal.

41
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
  • Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på
    värdetillväxten i den egna bostaden gör det
    lättare för arbetssökande att ?ytta om det ?nns
    arbetstillfällen på en annan ort.
  • Färre och lägre bidrag.
  • Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder
    ett utbud av arbetstillfällen som vida
    överträffar de enskilda europeiska ländernas
    arbetsmarknader.

42
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
  • Konsekvenser för USA
  • Lägre arbetslöshet. Är det sant? Länk
  • Fler nya och kvali?cerade arbetstillfällen.
  • Lättare för marknaden att hantera kraftiga
    förändringar som tillfälligt ökar arbetslösheten
    i hela eller i delar av landet.
  • Större lönespridning, vilket bl a medför att de
    som tjänar sämst i USA har en betydligt lägre
    inkomst än de som har lägst inkomst i de ?esta
    västeuropeiska länder.
  • Lönsamt att skaffa en bra utbildning.
  • Sämre anställningstrygghet

43
Diskussion
  • Arbetslöshet i olika åldersgrupper Arbetslöshet
    Arbetsmarknad Fakta och statistik
    Ekonomifakta.se
  • Varför ?
  • Orsaker ?
  • Finns någon lösning ?
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com