Samh

1
Samhällsekonomiska beslutsunderlag i offentlig
sektor

• Bengt Kriström
• Professor, CERE
• SLU-Umeå

2
Centre for Environmental and Resource
Economics www.cere.se
3
Upplägg

• Tankar kring beslutsstöd
• Behovet av samhällsekonomiskt beslutsunderlag i
  offentlig sektor
• Konsekvensutredningar
• CBA som beslutsstöd
• Exempel-- Sportfiske ett verktyg för
  samhällsekonomisk analys -- Energi-miljö
  konflikt en modern CBA -- Nyare idéer
  flexibla regleringar (exemplet -2,1)

4
Sammanfattning

• Tre frågor bör ställas inför varje beslut
• 1. Vad kostar det?
• 2. Vad är det värt?
• 3. För vem?
• Olika perspektiv privat-kommunal-samhällsekonomis
  k lönsamhet.

5
Tankar kring beslutsstöd


Benjamin Franklin
Herodotos
Jules Dupuit, CBAs fader
Richard C. Bishop, Resursekvivalens
6
Behovet av samhällsekonomiskt beslutsstöd i
offentlig sektor

• Finns en växande efterfrågan på
  samhällsekonomiskt baserat beslutstöd, främst
  CBA.
• Införandet av olika EU-direktiv i svensk lag har
  medfört explicita krav på att kvantifiera
  åtgärdsprograms konsekvenser i form av kostnader
  och nytta.
• Förordning (SFS 20071244) om konsekvensutredning
  vid regelgivning
• Motsvarande finns för många andra länder, tex USA
• Se Ahlstrand (1995) för utvecklingen i Sverige.

7
Förordning (SFS 20071244) om konsekvensutredning
vid regelgivning

• 6 En konsekvensutredning ska innehålla
  följande
• en beskrivning av problemet och vad man vill
  uppnå,
• en beskrivning av vilka alternativa lösningar som
  finns för det man vill uppnå och vilka effekterna
  blir om någon reglering inte kommer till stånd,
• uppgifter om vilka som berörs av regleringen,
• uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra
  konsekvenser regleringen medför och en jämförelse
  av konsekvenserna för de övervägda
  regleringsalternativen,
• en bedömning av om regleringen överensstämmer med
  eller går utöver de skyldigheter som följer av
  Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och
• en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas
  när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och
  om det finns behov av speciella
  informationsinsatser

8
Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar(CBA)

• CBA konsistent sätt att skatta
  välfärdsförändringar av ett projekt
• Enhet vanligen monetär (ej nödvändigt)
• Modern CBA satt fokus på dynamik, inte minst
  samspelet mellan ekonomiska och ekologiska system
• Kritik Monetär reduktionism, mätfrågor,
  fördelningsfrågor (intra/intergenerationella)

9
Tre exempel

• Ett verktyg för analys av sportfiskares
  preferenser
• En Modern CBA (en energi-miljö konflikt)
• Hur en flexibel syn på regleringar kan ge en
  (nästan) win-win situation

10
Verktyg för scenarieanalys sportfiske

• Exempel 1

11
Exempel Sportfiske

• Flera forskningsprojekt kring sportfiske
• Nyttan av förbättrat fiske (Emån, Kaitum,
  Ljusnan, Byske)
• Kostnad för åtgärder
• Verktyg för analys (excel)
• Metodik Intervjuer
• Teknik Choice experiment, Skattning av
  besöksfunktioner

12
Hur värderar sportfiskaren sitt fiske?

• Fiskevattnens egenskaper
• Tillgänglighet
• Förväntad fångst av olika arter och storlek
• Fångstbegränsningar
• Avstånd
• Antal andra fiskare
• Minimi/maximi mått
• Kostnaden

13
Exempel på fråga i CE
14
Typ av information från Choice experiment
Egenskaper Marginella bet.vilja (kr) Marginella bet.vilja (kr)
Fångstbegränsning (fiskar som får tas hem) 295 kr per fisk
Antal okända fiskare på platsen samtidigt som Dig -40 kr per person
Förväntad fångst av lax mindre än 2 kg 189 kr per fisk
Förväntad fångst av lax mellan 2-5 kg 285 kr per fisk
Förväntad fångst av lax mellan 5-10 kg 336 kr per fisk
Förväntad fångst av lax större än 10 kg 504 kr per fisk
Förväntad fångst av havsöring mindre än 2 kg 92 kr per fisk
Förväntad fångst av havsöring mellan 2-5 kg 141 kr per fisk
Förväntad fångst av havsöring större än 5 kg 486 kr per fisk
15
Egenskaper Idag   Framtiden?  
Tillgänglighet (avstånd från bilväg) 500 m 500 m
Fångstbegränsning (fiskar som får tas hem) 2 max st 2 max st
Antal okända fiskare på platsen samtidigt som Dig 10 st 10 st
Avstånd från bostad (enkel väg) Faktiskt Faktiskt
Fiskekortsavgift per dag 289 kr per dag 289 kr per dag
Lax mindre än 2 kg 0,02 st/dag 1,00 st/dag
Lax mellan 2-5 kg 0,03 st/dag 1,00 st/dag
Lax mellan 5-10 kg 0,02 st/dag 1,00 st/dag
Lax större än 10 kg 0,01 st/dag 1,00 st/dag
Havsöring mindre än 2 kg 0,04 st/dag 1,00 st/dag
Havsöring mellan 2-5 kg 0,07 st/dag 1,00 st/dag
Havsöring större än 5 kg 0,03 st/dag 1,00 st/dag
Resultat Idag   Framtiden?  
Fiskedagar totalt 10 000 dagar 13 333 dagar
Fiskedagar av svenskar 4 000 dagar 5 333 dagar
förändring av fiskedagar ---   33,3
Betalningsvilja relativt idag per fiskedag ---   1 980 kr
Betalningsvilja relativt idag totalt ---   10 560 239 kr
Omsättning totalt kr 9 278 767 kr 12 371 399 kr
Omsättnings förändring totalt kr ---   3 092 632 kr
Omsättning fiskekort 2 890 000 kr 3 853 243 kr
Omsättnings förändring fiskekort kr ---   963 243 kr
Fångad lax 800 antal 53 332 antal
Fångad öring 1 400 antal 39 999 antal
Max hemtagen lax och öring 2 200 antal 26 666 antal
Max uttag av lax och öring (krok mort. 5) 2 200 antal 29 999 antal
"Verkligt uttag" av lax och öring (krok mort. 5) 938 antal 27 999 antal
SAMMANFATTNING (OBS! per år) SAMMANFATTNING (OBS! per år)  
Åtgärdskostnad -1 000 000 kr
Sportfiskarnas vinst 10 560 239 kr
Fiskekort vinst (ägarna) 963 243 kr
Företagens vinst 927 789 kr
Vinst samhälle 11 451 271 kr
16
Modern CBA Dönje-studien

• Exempel 2

17



Dönje kraftverk Byggt 1953 0.3 TWh/år
Ljusnan ca 430 km, 25 större kraftverk, flera
mindre, 4-5 TWh ( Ålands elkonsumtion 0.3 TWh,
varav 2/3 import Sverige)
18
Uppläggning Bollnässtudien

• Naturvetenskapliga mätningar
• Statistiska mätningar (beskrivning av osäkerhet,
  bortfallsanalys)
• Samhällsekonomisk kalkyl-- Mätmetoder nytta
  Direkt Metod--Fokusgrupp/pilotstudie/huvudstudie

19
Scenario 1
Fotnot Svenska Naturskyddsföreningens yttrande
ang. Dönje kraftverk vid Bollnäs, till
Advokatfiskalsämbetet vid Kungl Majts och
Rikets Kammarkollegium, Daterat 15 Mars 1950.
(sekr. i SNF Nils Dahlbeck)
20
Dagens situation vinter

Vintervattenföring (mellan oktober och maj) vid
0,25 m3 i dagens läge. Bilden tagen i maj från
Klumpströmsbron (röd ring på kartan)
21
Möjlig situation vinter

Möjlig situation för vintervattenföring (mellan
oktober och maj) vid 3 m3. Bilden tagen i maj
från Klumpströmsbron (röd ring på kartan)
22
Vinter illustrationerEn ökad vintervattenföring
i Klumpströmmen skulle leda till positiva
effekter på växt- och djurliv. I dagens situation
fryser älven på ett sätt som dödar bottenlevande
djur. Det förklaras med hjälp av illustrationerna
nedan.

23
Kalkylen hel replikerbar. Går att ändra olika
parametrar. Känslighetsanalys.
24
Finns det win-win lösningar?

• Exempel 3

25
-2, 1
Ljusnefors
Ljusne strömmar
26
(No Transcript)
27
-2 på Kort sikt
28
-2 på lång sikt
29
(No Transcript)
30
Sammanfattning

• Tre frågor bör ställas inför varje beslut
• 1. Vad kostar det?
• 2. Vad är det värt?
• 3. För vem?
• Olika perspektiv privat-kommunal-samhällsekonomis
  k. Ger olika svar (oftast).

31
Referenser

• Johansson, P.-O. B. Kriström. (2012) "-2,1"
  eller omreglering så att (nästan) alla blir
  vinnare Exemplet vattenkraft. Ekonomisk Debatt,
  December
• Kriström, B. M. Bonta-Bergman (red). (2012)
  Samhällsekonomisk Lönsamhetsbedömning En
  handbok. Naturvårdsverket. (web-bok)
• Johansson, P.-O. B. Kriström. (2012) The
  Economics of Evaluating Water Projects
  Hydroelectricity vs. other uses. Springer Verlag.
  (detaljer)
• Paulrud, A., B. Kriström, K. Leonardsson.
  (2011) Få stora eller många små hur värderar
  fiskaren fångsten. I Persson et al, Red.,
  Fisksamhällens dynamik i sötvatten.
  Sportfiskarna. (riktad mot naturvetare,
  fiskeintresserade)
• Ahlstrand, I. (1995) Från särintresse till
  allmänintresse , SNS förlag.