Rapport i 3 delar

1
Rapport i 3 delar
Del 1 och 2
Del 3
2
Projektet Livsstil i Väst

• OMSLAGSBILDEN
• Fyr i Hjo. Konstnär Birgitta Swenson.
• Bilden är målad inom ett projekt knutet till
  projektet Livsstil i Väst Tema Glädje.

3
Ur förordetSjukvården berör oss alla.

• Bättre och öppen uppföljning, med jämförelser av
  hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.
  
• Patienter och medborgare har rätt till sådan
  information.
• Bättre förutsättningar för styrning och
  uppföljning
• Andra rapporten..
• Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och
  Landsting projekt öppna jämförelser av hälso- och
  sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Västra
  Götalandsregionen deltar aktivt.

4
Om rapporten

• Samverkan
• Befintlig statistik
• Jämförelser över tid, mellan HSN- områden samt
  mellan regionen och riket
• Tre delar
• Komplement till övrig årlig rapportering

5
Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra
Götalandsregionen
6
Regionens befolkning, (sidan 6)
7
Figur 1. Vårdkostnadernas samband med ålder. Från
region Skåne 2002-2004
8
Figur 2. Antalet kvinnor och män per ettårsklass
i VGR 2005. Källa SCB.
9
Figur 4. Andelen kvinnor respektive män 2005, 65
år och äldre i resp. nämndområde. Källa SCB.
10
Figur 3. Andel av befolkningen per ettårsklass i
två hälso- och sjukvårdsnämnder 2005 Källa SCB.
11
Tabell 2. Prognos över befolknings-utveckling i
VGR 2004-2030. Källa SCB.
12
Figur 6. Dödsorsaker för män och kvinnor i
Västra Götalandsregionen 2003 Källa
Dödsorsaksregistret 2003, EpC Socialstyrelsen
13
Figur 7. Antalet förlorade levnadsår per 1000
invånare i åldern 1-74 år 1990-2005
(åldersstandardiserat) Källa Befolkningsstatisti
k och statistik över dödsfall, SCB
14
Kort om regionens befolkning

• Behov bestäms i hög grad ålder behovet ökar
  brant från 65 års ålder.
• Befolkningens i VGR liknar Sveriges
  sammansättning.
• Ålderssammansättningen skiljer sig mellan
  nämnderna.
• Den främsta dödsorsaken är cirkulationsorganens
  sjukdomar.
• Antalet förlorade levnadsår som ett mått på för
  tidig dödlighet (lt75 år) är högre för män än för
  kvinnor. Det finns skillnader mellan nämnderna.

15
Perspektiv på resurser och resursförbrukning,
(sidan 10)
16
Figur 9. Landstingens nettokostnader för hälso-
och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare
2004. Källa SKL
17
Figur 10. Relationen mellan faktisk
sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt
utjämningssystemet 2004 (genomsnitt 100) Källa
SKL
18
Figur 11. Kostnad per konsumerad DRG-poäng för
specialiserad somatisk vård 2004.
19
Figur 13. Procentuell förändring av kostnad per
prestation (ett sammanvägt prestationsmått där
öppen och sluten vård ingår) för de offentligt
drivna sjukhusen i VGR 1998-2004. Produktivitet
sjukhusen, rapport VGR.
20
Figur 14. Kostnad (kronor) för läkarlön per
läkarbesök vid vårdcentraler i VGR. Uppdelning av
vårdcentraler har gjorts i tre lika stora grupper
efter storlek i baserat på antal läkarbesök.
Varje punkt representerar medelvärdet för en
vårdcentral. Källa Nyckeltal i primärvården,
rapport VGR
21
Vårdtider
22
Tabell 4. Medelvårdtid för vissa diagnosgrupper
2004 inom VGR. Genomsnitt för riket inom
parentes. Källa SKL

• Vårdtid VGR (riket)
• Män Kvinnor
• Kranskärlsoperation 12 (9,7) 14,1 (10,7)
• Ballongvidgning (PCI) 4,6 (3,1) 5,3 (3,6)
• Total höftledsplastik 10,4 (8,1) 11,5 (8,9)
• Akut hjärtinfarkt 6,7 (5,2) 7,9 (6,3)
• Astma KOL 5,2 (5) 6,7 (5,9)
• Stroke (Slaganfall) 14,1 (12)
• Infektionssjukdomar 5,7 (5,7)
• Bröstcancer 6,9 (7,1)
• Depressioner 20,5 (18,9)
• Lunginflammation 7,2 (6,6)

23
Figur 15. Vårdtider i dagar för all somatisk vård
vid regionens sjukhus. I vårdtiden räknas även in
om patienten eftervårdas på ett annat sjukhus.
Källa VEGA.
24
Tabell 5. Förändring av sjukhusens vårdtider
mellan 1999 och 2005. Källa VEGA
25
Figur 16. Vårdtider i dagar för all somatisk vård
för invånarna i områden runt regionens sjukhus.
Till varje område har hänförts de kommuner där
invånarna får merparten av sin vård vid
sjukhuset. Källa VEGA
26
Perspektiv på resurser och resursförbrukning

• Kostnader för hälso- och sjukvård varierar
  betydligt mellan landstingen. Den viktigaste
  faktorn för kostnader är befolkningens ålder.
• VGRs kostnader för vård är låga i ett nationellt
  perspektiv
• Sjukhusens produktivitet har ökat.
  Vårdcentralernas kostnad per prestation varierar
  avsevärt
• Vårdtiderna blir allt kortare. Generellt sett har
  VGR något längre vårdtider än riket

27
Befolkningsenkäter, (sidan 14)
28
Nationella folkhälsoenkäten och Vårdbarometern

• Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika
  villkor?
• Urval ur befolkningen 16-84 år
• 62,4 svar
• www.fhi.se
• Vårdbarometern
• SKLs rullande mätning telefonintervju personer
  över 18 år
• VGR 4 tillfällen per år Tot 9 700 per år
• Extrafrågor kroniskt sjuka
• www.vardbarometern.nu

29
Figur 17. Den självskattade hälsan. Andel som mår
ganska dåligt eller mycket dåligt.
KällaVårdbarometern 2005
30
Tabell 6. Andel () som mår ganska dåligt eller
mycket dåligt. Källa Vårdbarometern 2005

• Kvinnor Män Totalt
• HSN 1 11 6 9
• HSN 2 9 5 7
• HSN 3 9 10 9
• HSN 4 11 6 9
• HSN 5 9 6 8
• HSN 6 10 8 9
• HSN 7 12 7 10
• HSN 8 11 9 10
• HSN 9 10 6 8
• HSN 10 9 7 8
• HSN 11 9 7 8
• HSN 12 12 8 10
• VGR 10 7 9

endast kvartal 3 och 4
31
Tabell 9. Självrapporterad hälsa Källa
Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika
villkor?, 2005. Statens Folkhälsoinstitut
32
Tabell 10. Beteenden som påverkar den egna hälsan
Källa Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på
lika villkor?, 2005. Statens Folkhälsoinstitut
33
Figur18 Andel av befolkningen i VGR som anger
nedsatt psykiskt välbefinnande. Källa Nationella
folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2005.
Statens Folkhälsoinstitut.
34
Figur 19. Andel av befolkningen med övervikt
(25ltBMIlt30) Källa Nationella folkhälsoenkäten
"Hälsa på lika villkor?", 2005. Statens
Folkhälsoinstitut.
35
Figur 20. Andel som anser att de har dålig
tandhälsa per hälso- och sjukvårdsnämnd och VGR.
Källa Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika
villkor?", 2005. Statens Folkhälsoinstitut
36
Figur 21. Andel som ansett sig vara i behov av
tandvård under de senaste tre månaderna men ändå
avstått från att söka vård per hälso- och
sjukvårdsnämnd och VGR. Källa Nationella
folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2005.
Statens Folkhälsoinstitut
37
Självskattad hälsa i befolkningen

• Vårdbarometern och Nationella Folkhälsoenkäten.
• Fler kvinnor än män bedömer sitt allmänna
  hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt och
  siffrorna för VGR skiljer sig inte från riket.
• Fler kvinnor än män upplever ett nedsatt psykiskt
  välbefinnande mätt som GHQ12 (21 respektive
  16). Sysselsättning och födelseland har stor
  betydelse för psykiskt välbefinnande
• Övervikt är ett allt större problem i
  befolkningen. Fler män än kvinnor är överviktiga
  (inklusive fetma) (53 respektive 38).
• Tio procent av befolkningen anser att de har
  dålig tandhälsa och cirka tjugo procent har
  avstått från att söka tandvård de senaste tre
  månaderna trots att de haft ett behov. Det finns
  stora variationer mellan nämnderna.

38
Befolkningens uppfattning om vården
39
Figur 22. Andel av befolkningen i VGR som har
ganska eller mycket stort förtroende för
samhällsinstitutioner. Källa Nationella
folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2005.
Statens Folkhälsoinstitut
40
Figur 23. Andel av befolkningen som har ganska
eller mycket stort förtroende för vården. Källa
Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika
villkor?", 2005. Statens Folkhälsoinstitut
41
Figur 24. Andelen med stort eller mycket stort
förtroende för vård och behandling på
vårdcentral/motsvarande. Källa Vårdbarometern
2005
42
Figur 25. Andel med stort eller mycket stort
förtroende för vård och behandling på sjukhus.
Källa Vårdbarometern.
43
Figur 26. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt
senaste besök på vårdcentral. Källa
Vårdbarometern 2005
44
Figur 27. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt
senaste besök på sjukhus. Källa Vårdbarometern
2005
45
Figur 28. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt
senaste besök på vårdcentral. Källa
Vårdbarometern 2005
46
Upplevelser av tillgång till hälso- och sjukvård
47
Figur 30. Andel som instämmer att de har tillgång
till den sjukvård de behöver. Källa
Vårdbarometern 2005.
48
Figur 31. Andel som instämmer att de har tillgång
till den sjukvård de behöver. Källa
Vårdbarometern 2005.
49
Figur 32a. Andelen som svarat positivt på
frågorna om de har tillgång till vård, nöjda med
besöket samt har förtroende för vården i Västra
Götalandsregionen. Källa Vårdbarometern
50
Figur 32b. Andelen () av de tillfrågade i Västra
Götalandsregionen som svarat på om väntetiden
till vård var rimlig. Källa Vårdbarometern
51
Konsumtion av hälso- och sjukvård, (sidan 23)
52
Tabell 16. Andel () av befolkningen som haft
läkarkontakt 2004 inom primärvård, specialiserad
öppenvård eller slutenvård.
53
Figur 33. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen
inom regionen per 1000 individer 2005.
Åldersstandardiserade data. Källa VEGA
54
Tabell 17. Konsumtion av läkarbesök i
specialiserad vård (somatiskpsykiatrisk) och
allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) inom och utom
regionen per 1000 invånare och per nämnd 2005.
Källa VEGA
55
Tabell 18. Konsumtion av besök hos andra
vårdgivare än läkare inom regionen per 1000
invånare och per nämnd 2005. Källa VEGA
56
Akut/oplanerad vård
57
Tabell 20. Andel av vården () som är oplanerad.
Källa VEGA
58
Figur 34. Antalet vårddagar per ettårsklasser för
invånare i VGR vid regionens sjukhus 2005 Källa
VEGA
59
Figur 35. Vårdtillfällen per 1000 individer i
olika åldersgrupper i VGR 2005. Källa VEGA
60
Tabell 21. Andelen oplanerade somatiska
vårdtillfällen per enhet. För SU har
barnsjukvård, gynekologi och obstetrik hänförts
till SU/Östra, övriga särskilda specialiteter
till SU/Sahlgrenska. Sjukhusen i Falköping,
Strömstad, Skene och Mariestad har hänförts till
närmsta större sjukhus
61
Tillgänglighet, (sidan 26)
62
Tabell 22. Antal väntande till mottagning,
förändring.-05 jfr med -04. Källa SKL,
Väntetider i vården.
Mottagning
Barn- och ungdomsmedicin -14
Diabetes -4
Gynekologi -33
Hudsjukdomar -62
Kardiologi 60
Neurologi -12
Ortopedi -42
Reumatologi -39
Urologi -31
Ögon -33
Öron-, näs- och hals 3
Allmän psykiatri -26
BUP 49
Summa -32
63
Tabell 24. Antalet väntande i VGR till 10 olika
behandlingar. Förändring 04-05. Källa SKL,
väntetider i vården.
Åtgärd
 
Artroskopi knäled (terapeutisk eller diagnostisk) -22
Ballongvidgning av kranskärl (PCI) -43
Gallstensoperation -25
Korsbandsoperation -27
Kranskärlsoperation -34
Operation vid prostataförstoring 2
Operation vid urininkontinens hos kvinnor -11
Primär höftledsplastik 1
Gråstarrsoperation -45
Hörapparatutprovning -24
64
Figur 37. Andel allmänläkarbesök inom 0 dagar och
inom 7 dagar per HSN område 2004 och 2005. Källa
SKL
65
Tabell 26. Lätt/svårt komma fram på telefon
bedömt på en femgradig skala. Andel svarande i
.Källa SKL.
66
Figur 38. Andel patienter per landsting som fått
komma inom sju dagar av de patienter som omfattas
av besöksgarantin, oktober 2005. Källa SKL
Mätning väntetider till allmänläkare.
67
Tillgänglighet

• Tillgängligheten har förbättrats
• Antalet väntande till mottagning inom ortopedi
  har minskat med 42. Antalet väntande till
  kardiologimottagning har ökat medan antalet
  väntande till behandling minskat.
• I primärvård får fyra av fem patienter träffa en
  läkare inom sju dagar. Tillgängligheten varierar
  inom regionen. Tillgängligheten till primärvård
  är lägre i VGR jämfört med riket.
• Ur Vårdbarometern framgår att 23 anser att det
  är svårt att komma fram på telefon till
  vårdcentralen.

68
Vårdkonsumtion av särskilda planerade
operationer, (sidan 30)
69
Figur 39a. Förändring av konsumtion vissa
planerade operationer Källa VEGA
70
Figur 39b. Förändring av konsumtion vissa
planerade operationer Källa VEGA
71
Figur 39c. Förändring av konsumtion vissa
planerade operationer Källa VEGA
72
Figur 40. Antal prostataoperationer per 100 000
män, 65 år och äldre 2005.
73
Figur 41. Antal urininkontinensoperationer per
100 000 kvinnor 45-74 år.
74
Figur 42. Antal urininkontinensoperationer i
öppen respektive sluten vård i VGR. Källa VEGA
75
Planerad vård könsskillnader
76
Figur 43. Antal tonsillektomier per 100 000
invånare i VGR 2005.
77
Figur 44. Antal PCI per 100 000 invånare i VGR
2005.
78
Figur 45. Antal planerade höftledsplastiker per
100 000 invånare i VGR 2005.
79
Figur 46. Antal knäplastiker per 100 000 invånare
i VGR 2005.
80
Figur 47. Antal kataraktoperationer per 100 000
invånare i VGR 2005. Exklusive en större privat
vårdgivare.
81
Figur 48. Antal gallstensoperationer per 100 000
invånare i VGR 2005
82
Hälso- och sjukvård som utförs inom ramen för
besöks- och behandlingsgarantin respektive inom
ramen för valfrihetsreglerna, (sidan 30)
83
Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och
uppföljning, (sidan 35)
84
Det Nationella Diabetesregistret

• Bra behandling - mindre risk för komplikationer.
  Komplikationer kostnadskrävande.
• Det är svårt att förbättra omhändertagande av en
  så stor patientgrupp utan uppföljningsverktyg som
  register.
• Det register där förbättringsinsatser baserat på
  registerdata har störst potential att minska
  sjuklighet och sjukvårdskostnader av alla
  register varför god anslutningsgrad är viktigt.

85
Figur 49. Andel av patienter med typ 1 diabetes
som uppnått behandlingsmålet HbA1c lt6,0.
(patienter med debut lt30 år i åldrarna lt75 år)
86
Figur 50. Andel av patienter med typ 1 diabetes
som uppnått behandlingsmålet systoliskt
blodtryck lt130.
87
Figur 51. Andel av alla patienter med diabetes
som registrerats i NDR. Det totala antalet
diabetiker har skattats till 4 av befolkningen.
Den övre delen av stapeln primärvård, den nedre
medicinkliniker
88
Hjärtinfarktregistret, Riks-HIA

• Prognosen vid hjärtinfarkt allt bättre.
• Behandlingsvinsterna har uppstått genom ett
  flertal evidensbaserade metoder som samverkar mot
  det goda resultatet som har uppnåtts.
• Behandlingen av hjärtinfarkt är under
  kontinuerlig och snabb förändring.
• Det nationella kvalitetsregistret är det första
  registret där deltagande enheter i mycket stor
  utsträckning ger allmänheten tillgång till data
  över sina resultat.
• I detta avsnitt ges bara några exempel på
  uppgifter som åskådliggör resultat för enskilda
  sjukhus.
• Det är viktigt att notera att alla data är
  förenade med en statistisk osäkerhet som är
  särskilt stor för de minsta sjukhusen

89
Figur 52. Regional fördelning av procentuell
1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt (lt80år) för de
svenska sjukvårdsregionerna 2003. I Västra
regionen ingår även Halland.
90
Figur 53. Procent av patienter med hjärtinfarkt
som vid utskrivningen fått blodfettsänkande
behandling 2004.
91
Figur 54. Andel av patienter med hjärtinfarkt som
behandlas med blodfettsänkande läkemedel.
92
Figur 55. Andel av patienter med hjärtinfarkt vid
regionens sjukhus som behandlas med
betablockerare.
93
Figur 56. Andel av patienter med hjärtinfarkt och
ytterligare minst en indikation för behandling
som behandlas med ACE-hämmare, t.ex. hjärtsvikt.
94
Figur 57. Andel av patienter med
ST-höjningsinfarkt som behandlas med reperfusion.
95
Figur 58. Andel med clopidogrel av patienter med
hjärtinfarkt, lt80 år och indikation för
behandling.
96
Figur 59. Andel patienter med hjärtinfarkt som
rapporterats till Riks-HIA av de som registrerats
med hjärtinfarkt som förstadiagnos i den
regionala vårddatabasen.
97
Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke

• Registret är fortfarande under en etableringsfas
  där registreringen ökar stadigt.
• Men fortfarande är registreringen så låg på vissa
  sjukhus att det allvarligt försvårar möjligheter
  till jämförelser mellan sjukhus.

98
Figur 60. Andelen av patienter med stroke som
blivit ADL-beroende 3 månader efter stroke.
99
Figur 61. Andelen av patienter med stroke som
behandlats mot återfall med någon form av
medicinering för att motverka proppbildning.
100
Figur 62. Andelen av patienter med stroke som
vårdas vid strokenhet. Enheter med låg
rapportering svårbedömda (Uddevalla, Östra och
Mölndal)
101
Figur 63. Andel av patienter som vårdats för
stroke som registrerats i Riks-Stroke
102
Nationalregistret för höftledsplastiker och
Svenska Knäplastikregistret
103
SDDB, Svensk Dialysdatabas

• Njursjukvården har en lång tradition av arbete
  med kvalitetsregister.
• hög kvalitet - god täckning av patienterna.
• stort värde
• för enskilda kliniker
• för planering av resursbehov.
• SDDB, svensk dialysdatabas är ett relativt
  nystartat register som mäter kvalitetsdata för
  dialysvården.
• betydande regional variation i de mått som
  presenteras.

104
Figur 64. Andelen () av patienterna som får fler
eller färre än tre dialyser per vecka 2005.
105
Figur 65. Andelen () av patienterna som får fem
dialyser eller fler per vecka vid de svenska
dialyskliniker 2005.
106
Figur 66. Andel av hemodialyspatienter med tre
dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet
KtVgt1,2, 2005.
107
Figur 67. Andel av bloddialyspatienter som får
sin behandling via en s.k. AV-fistel 2005.
108
Socialstyrelsens regionala enhet och HSAN och
patientnämnderna
109
Tabell 29. Inkomna ärenden till Socialstyrelsens
regionala enhet
110
Tabell 30. Antal anmälningar och antalet som lett
till disciplinär påföljd (per miljon invånare) i
VGR och riket.
111
Figur 68. Antal ärenden till patientnämnderna per
1000 inv i VGR.
112
Ekonomi för hälso- och sjukvård i ett
nämndsperspektiv, (sidan 49)
113
Figur 69. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad
(kr) 2005 hälso- och sjukvård (exkl. tandvård)
per invånare i nämndområdena.
114
Figur 70. Faktisk kostnad 2005 för hälso- och
sjukvård (exkl. tandvård) per invånare i
förhållande till förväntad kostnad enligt det
nationella utjämningssystemet för kostnaderna
mellan landsting (genomsnitt 100).
115
Läkemedel, (sidan 52)
116
Figur 72. Västra Götalandsregionens
läkemedelskostnad per invånare, jämförelse med
riket.
117
Figur 73. Pris per definierad dygnsdos (DDD) för
läkemedel där patentet gått ut.
118
Sjukresor, (sidan 54)
119
Tandvård, (sidan 55)
120
Tabell 40. Antal barn som behandlats 2005,
täckningsgrad
121
. Tabell 41. Uppsökande verksamhet 2005.
122
Hälso- och sjukvårdspersonal, (sidan 58)
123

• Inom hälso- och sjukvården återfinns ca 91
  procent av Västra Götalandsregionens anställda
  vilket motsvarar 45 400.
• De flesta återfinns i personalkategorierna
  sjuksköterskor och undersköterskor, se tabell 45.
  
• Andelen kvinnor av de anställda varierar mellan
  81 och 89 procent mellan de olika verksamheterna.

124
Figur 75. Procentuell utveckling av antal
anställda inom området hälso- och
sjukvårdspersonal. Index 2001100. Linjerna är
uppifrån och ner (2005), Läkare, sjuksköterskor,
paramedicinsk personal, tandvårdspersonal och
undersköterskor. Källa Personalfokus.
125
Del 2