Title: Seminarium p
1Seminarium på tema omvärldsanalys 10/3 2011
2011
2012
Visioner och Vägval 2013-2020
2Seminarieupplägg
- Inledning
- Nationell efterfrågan på högre
utbildning Diskussion - Mobilitet
- 1015-1040 Kaffe
- Diskussion
- Sammansättning och profilering Diskussi
on - Samverkan (i mån av tid)
- 1200 Lunch
-
3Omvärldsanalys
-
- Omvärldsanalys syftar till att ge kunskaper om
framtida och nya förutsättningar för
verksamhetens bedrivande. Den bildar grund för
strategiska överväganden genom att - spåra trender och viktiga tilldragelser
- definiera potentiella hot, möjligheter eller
förändringar till följd av dessa trender och
tilldragelser - främja en framtidsorientering i tänkandet och
skapa förberedelse för kommande påverkan
(möjligheter/hot) på organisationen -
-
4Modell för omvärldsanalys
1. Behovsanalys Uppdrag
Politik Trender Anställda
Ekonomi Vision - Strategi Konkurrenter
Studenter Sektorn Avnämare Media Teknik
2. Bevakning, insamling
4. Spridning beslut
3. Analys slutsatser
5Universitet och högskolor under starkt
förändringstryck
6Signaler i svensk högskolepolitik
- Mer pengar
- Forskningsproppen 2012 viss ökning
- Mer/fortsatt prestationsbaserad tilldelning
- HSVs kvalitetspeng 300 mkr/år från 2013
- Modell för prestationsbaserad fakultetsmedelstilld
elning ses över - Yngre och mer effektiva studenterIncitament för
att stimulera snabb övergång till högre studier
på förslag - Mer profilering och högre koncentration av
toppforskning - Sverige ska ha några universitet i internationell
toppklass - Kraftiga satsningar på stora forskningsanläggninga
r (Lund och Stockholm/Uppsala) - Större och längre forskningssatsningar
- Nya strategiska satsningar dvs anslagshöjningar
som fördelas i konkurrens - Fler inkomstkällor?Avgifter för
tredjelandsstudenter - Donationer till holdingbolag blir tillåtet
-
-
7MarknadifieringVad är det vi konkurrerar om?
8Ökad konkurrens om studenterna
-
- Lägesbeskrivning
- Efterfrågan av utbildningsplatser har ökat
kraftigt de senaste åren. - Från nuvarande rekordnivåer väntas en liten
minskning av studentvolymen 2012 på grund av att
konjunkturläget förbättras och att
gymnasiekullarna minskar. -
- Och sen då?
9Befolkningsutveckling 19-24 år
170 000
10Befolkningsprognoser över antal personer i
åldersgruppen 19-24 år för Riket, Västra
Götalands län och Göteborgs stad.
11SCBs mätning av gymnasieungdomar 2009 visar att
- Studieintresset är fortsatt högt men har sjunkit
något. Från 69 för kvinnorna 03/04 till 65
09/10. För männen rör det sig enbart om en
minskning från 52 till 51 - Vid sidan av Lund är Göteborg för tolfte året i
rad det universitet som är mest populärt bland
gymnasiestuderande - Utbildningens kvalitet främsta skälet till val av
högskola, därefter kommer gott rykte och sedan
nära bostad - Könsskillnaderna består vad gäller vilka ämnen
man vill studera - De flesta (68) föredrar program före fristående
kurs (7)
12Andel av befolkning i åldern 25-34 med högre
utbildning
13Vad saknas i de högskolepolitiska signalerna?
- Ingen ambition längre om att 50 av varje
årskull ska gå vidare till högskoleutbildning. - Ingen betoning på breddad rekrytering.
- Ingen betoning på livslångt lärande
- Ingen betoning på minskad könssegregering.
- Inga visioner om det framtida högskolelandskapet.
14In- och utresande studenter i Sverige 99/00 08/09
Källa HSV SCB
15Inresande studenter till Sverige (nybörjare)
Källa HSV SCB
16Andel internationella studenter av
högskolestudenterna ()
Källa OECD
17Förstahandssökande till internationella program
Datakälla VHS
18Nya (antagna) freemovers i Danmark
Källa Styrelsen for International Uddannelse
19Hur fick studenterna information om Göteborgs
universitet?
Kommentar Enkät i feb 2011 till de ca 1000
sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350
svarande Källa Studentavdelningen GU.
20Varför valde studenterna att läsa vid Göteborgs
universitet?
Kommentar Enkät i feb 2011 till de ca 1000
sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350
svarande Källa Studentavdelningen GU.
21Studenters val
- Intressant utbildning
- Lärosätets rykte samt praktiska omständigheter.
- Dessutom, enligt SI
- att Sverige uppfattades som ett tryggt och säkert
- att man var intresserad av den svenska livsstilen
och kulturen - studiesociala faktorer givande studentliv och
fritidsaktiviteter, hög kvalitet på lärarstöd och
studentsupport, samt möjlighet att få hjälp att
hitta bostad.
22Pensionsavgångar och disputationer(Arbetsmaterial
lånat från Vetenskapsrådet.)
Sam Hum Med Nat Tek
2010-2014 1,3 1,6 2,9 3,6 4,6
2005-2009 2,5 3,0 3,8 5,1 6,2
23Forskarmobilitet
Låg Låg Medium Medium Hög Hög
Inåtgående mobilitet BG, GR, PL, DK, Si , HU, PT, LV, IS, CZ, LT, IT, SV , TR , EE, ES, RO 17 IR , NL, AT, NO, HR, SE, CY 7 LU, CH, UK, IE, DE, FR 6
Utåtgående mobilitet BG, PL, Si, HU, UK, IE, CZ, NO, TR, EE 10 LU, DK, PT, AT, IT, SV, HR, SE, ES 9 GR, CH, IR, NL, LV, IS, LT, CY, RO, DE, FR 11
Minskande Minskande Stabil Stabil Fluktuerande Fluktuerande Ökande Ökande
Inåt-gående mobilitet IS 1 BG, GR, CH, IR, HU, PT, CZ, LT, IT, SV, DE 11 DK, Si, MT , EE, FR 5 PL, FI, LU, NL, LV, UK, IE, AT, NO, TR, HR, ES, CY, RO, SE 15
Utåt-gående mobilitet FI, HU 2 GR, LU, UK, IE, CZ, CY 6 DK, NL, LV, IS, NO, DE, FR 7 BG, PL, CH, IR, PT, NL, AT, MT, LT, IT, SV, TR, HR, EE, ES, RO, SE 17
Källa Generaldirektoratet för EU-intern politik
24Skäl till mobilitet
- Yrkesrelaterade är mer viktiga
- Att upprätthålla nätverk och få finansiering
verkar vara ett hinder för mobilitet snarare än
tvärtom. Detta gäller särskilt EU -gt USA. - Karriärutveckling, egen forskningsagenda och
anställningsvillkor är viktiga skäl till
mobilitet. - EU-gtUSA betonar karriär och yrke mer än USA-gtEU.
- Praktiska och personliga frågor mindre viktiga,
men - Kvinnor bryr sig mer om barnomsorg än män.
- Barnomsorgsfrågor är viktigare för icke-mobila
forskare gt möjlig barriär. - Forskare som rör sig EU-gtUSA bryr sig mindre om
praktiska frågor än USA-gtEU. - Personliga eller familjerelaterade skäl är
viktiga för icke-mobila forskare.
Källa EU-kommissionen (2010). Study on mobility
patterns and career paths of EU researchers.
25Forskarlöner 2006
Källa Europakommissionen (2007). Remuneration of
Researchers in the Public and Private Sectors.
26Bilden av Sverige
- Mer attraktivt än känt
- Gott samhällsstyre (demokratiskt, rättvist,
jämställt, socialistiskt, socialt ansvarstagande,
mänskliga rättigheter och respekt för miljön) - Ointressant/obefintligt kulturarv och
samtidskultur. - Svenskar är pålitliga, professionella, ärliga,
vänliga, goda gruppmedlemmar, långa, blonda och
vackra. Men även kyliga, reserverade, beskäftiga,
med brist på självironi och tydlighet i vårt
ledarskap. - Som talangmagnet hög livskvalitet, bra
levnadsvillkor, demokratiskt, jämställt och
öppet/tolerant gentemot andra kulturer. Geografi
och språk avskräcker. - Slutsats 1 av talangstudien För att attrahera
de bästa studenterna till Sverige måste våra
universitet bli mer internationellt kända. Vi
måste tydligare positionera ett fåtal universitet
inom områden där vi är riktigt bra. Inte minst i
Asien, där behovet av utbildning ökar dramatiskt,
behöver vi tydligt positionera och marknadsföra
svenska universitet.
Källa Svenska institutet
27Bilden av Göteborg
- Trevlig stad med trevliga människor,
- Den lilla storstaden
Källa Göteborg Co
28Instämmer helt/delvis (procent)
29Forskningsintäkter 2009
Källa HSV
30Utbildningsintäkter 2009
31Antal doktorsexamina 2006-2009
Källor HSV för de svenska lärosätena,
årsredovsiningarna för Amsterdam och Manchester,
och webbplats för Aarhus.
32Helårsstudieplatser 2008/2009
Källa HSV
33Datakälla Web of Science
34Datakälla Web of Science
35Fusioneringsvåg i västvärlden med syften som att
- höja kvalitet
- stärka varumärke
- klättra i rankingtabeller
- koncentrera resurser
- stärka innovationsmiljöer
- skapa internationellt konkurrenskraftig forskning
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Storbritannien Danmark Danmark Sverige Tyskland Storbritannien Tyskland Frankrike1 USA Sverige Finland Norge Irland Sverige Storbritannien
1 Här handlar det om samarbete snarare än
sammanslagning.
36Ökat tryck på samverkan och innovation
- Svenskt näringsliv lobbar hårt för att få påverka
landets högskoleutbildningar. - Ur senaste forskningsproppen ... lärosätena
bör i högre utsträckning ... vara en integrerad
del av samhället och i en ständig dialog med
andra aktörer formulera nya kunskapsbehov,
gemensamt söka efter svaren och, när det är
lämpligt, bidra till att utveckla lösningar på
samhällsproblem. Forskningens nytta för
ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är en
övergripande inriktning som formulerats av
regeringen. - RUT2 avstod från att rekommendera
samverkansindikatorer för att uppgiften ännu inte
hade tillräcklig acceptans och för att metoderna
inte var tillräckligt utvecklade. Inte för att
idén var dålig. - REF kommer att innehålla en sakkunniggranskning
av impact som viktas 20 . - Den danska regeringen lade i januari i år fram 16
åtgärdsförslag för universitetsutbildningar för
att bättre matcha näringslivets behov.
37University of Washington
- Center for Commercialization (54 anställda)
- inkubatorer, undersökningar av näringslivets
forskningsbehov, affärsutveckling för forskare,
mentorsprogram för forskare som vill starta
företag, Innovation Showcase. - Commercialization Gap Fund
- 1,25 mn USD per år till projekt som bedöms
lämpliga för kommersialisering men inte klarar
den processen utan stöd. - Projekten får en mindre summa i projektbidrag och
stöd av en grupp experter. - Center for Innovation and Entrepreneurship
- En entreprenörsutbildning med såväl egna program
som universitetsövergripande kurser och
samarbeten.
38FH Münster - Transfer
- Kundorientering genom erbjudandeorientering.
- Science marketing
- Transferagentur GmbH
- Strategiska partnerskap
39Strategiska partnerskap
40Svenskt näringslivs samverkansranking
Högskolan i Jönköping 218
Mittuniversitetet 130
Handelshögskolan i Stockholm 117
Högskolan i Halmstad 97
Högskolan i Dalarna 91
Linnéuniversitetet 89
Blekinge tekniska högskola 88
Lunds tekniska högskola 78
Göteborgs universitet 71
Uppsala universitet 63
Högskolan i Borås 54
Mälardalens Högskola 46
Högskolan på Gotland 33
Högskolan i Skövde 27
Umeå universitet 26
Högskolan i Gävle 21
Lunds universitet 18
Högskolan Väst 8
Chalmers tekniska högskola 0
Karlstads universitet 0
Kungliga tekniska högskolan 0
Linköpings universitet 0
Luleå tekniska universitet 0
Malmö högskola 0
Örebro universitet 0
Södertörns högskola 0
Stockholms universitet 0
Sveriges lantbruksuniversitet 0