Sammanbrott i v - PowerPoint PPT Presentation

1 / 21
About This Presentation
Title:

Sammanbrott i v

Description:

Title: Vad r ett sammanbrott? Author: Bo Vinnerljung Last modified by: lhy101 Created Date: 10/26/1999 9:32:07 AM Document presentation format: Bildspel p sk rmen – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:57
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 22
Provided by: BoVi4
Category:

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: Sammanbrott i v


1
Sammanbrott i vård vad säger det?
  • Bo Vinnerljung, professor
  • EpC IMS, Socialstyrelsen
  • Inst för Socialt arbete, Stockholms Universitet

2
Serviceutfall
  • Vem får behandling?
  • Vem får det inte?
  • Vem avvisas?
  • Hur många får behandling?
  • Väntetider?
  • Rätt placering enl kommunernas önskemål?
  • Vårdtider? Blir de kortare, längre?
  • Vad får ungdomarna under vårdtiden?
  • Antal som får ART enligt manual?
  • Antal ungdomar som systematiskt genomgår
    läkarundersökning?
  • Antal ungdomar som genomgår skolpsykologisk
    utredning?
  • Drop-out/sammanbrott

3
Vad är ett sammanbrott?
  • vårdmiljön avbryter eller
  • barnet avbryter eller
  • socialtjänsten avbryter
  • Sammanbrott i vid mening
  • som ovan eller
  • att föräldrar avbryter i uppenbar strid mot vad
    soc vill

4
Om hönor och ägg
  • sammanbrott/drop-out är en anrikningsprocess
    de som lämnar behandling i förtid är en negativ
    selektion
  • .....men i barn/unmgdomsvården finns det en grupp
    som får ökade problem efter sammanbrott (mer
    tjejer?)
  • slutsats både-och

5
Studie från Australien
  • mätte nivån på beteendeproblem vid plac början
    (mest f-hemsplaceringar)
  • sambandet mellan nivån på beteendeproblem och
    risken för sammanbrott i placeringar var mycket
    starkt, parallella kurvor

6
Samband med sb i tonårsplaceringar
  • Metaanalyser många drop-outs - sämre resultat
  • Hinder för att reparera/klara skola utbildning
  • Sb? Oförberedda hemflyttn? nya utstötningar
  • Sb? Prematura flyttningar till eget boende
  • Smärtsamma, oönskade upplevelser för ungdomarna
  • Demoraliserande för socialarbetare f-föräldrar

7
Sammanbrottsstudienn922, placeringar 13-16 år
1991
  • Sammanbrott, tonåringar med beteendeproblem
  • Vanliga fosterhem 57
  • Privata HVB 44
  • Offentliga HVB 39
  • 12-hem 18

8
Flera riskfaktorer ökar risken för sb - plac pga
antisoc beteende och/eller psyk problem
  • f-hem off hvb priv hvb
  • Inget 32 10 30
  • Bara psyk 30 23 20
  • Bara antisoc 53 33 33
  • Både-och 81 55 48

9
Några centrala resultat
  • Sammanbrott är mycket vanliga
  • Placeringsform största riskfaktorn.Säkra plac
    former 12-hem, släktinghem jourhem. Kan inte
    förklaras enbart med selektion
  • Om antisocial tonåring 40-70 bryter samman, i
    de vanligaste placeringsformerna (siffran beror
    på plac och definition)

10
Avslutade placeringar för 13-17-åringar i
Linköpings kommun 2005-06
  • 80 av alla avslutade fosterhemsplaceringar var
    sammanbrott
  • 52 av alla jourhemsplaceringar
  • 51 av avslutade privata HVB-placeringar
  • enstaka avslutade SiS-placeringar
  • Bland nio (9) tjejer med många sb fick fem (5)
    större problem under placeringskedjan än vad de
    hade från början (utvecklade missbruk och
    våldsamt beteende)
  • - effekter av vården, sammanbrotten el vad?

11
SiS och sammanbrott
  • sb verkar vara få
  • orättvist att beskriva en del fall på 12-hem i
    studierna som sb (suicid, intagning till psyk
    klinik vid suicidrisk, akut psykos el depression)
  • om SiS säger nej till en intagning, och
    rekommenderar annan dygnsvård då blir det
    sammanbrott för 2/3 eller fler

12
Långtidsuppföljning av 718 tonåringar som
placerades i vård 1991(uppföljning av
sammanbrottsstudien)
  • riksrepresentativt urval
    (70 av alla placerade 1991)
  • 13-16 år vid placeringen, har följts till 25 år
    med hjälp av registerdata
    (sista uppföljningsår 2000-2003

13
Obs detta är en uppföljning - inte en utvärdering
  • vi har inte en likvärdig jämförelsegrupp som fått
    andra interventioner än de vi undersökt
  • selektion gör det svårt att jämföra olika
    placeringsformer, även efter justeringar för t ex
    kön och placeringsskäl

14
Hur många klarar sig? Beror på vad man menar....
Pojkar placerade p g a beteendeproblem Pojkar placerade p g a beteendeproblem
Lever fortfarande vid 25 år 95
och inte fängelse 20-24 år 53
och inte skyddstillsyn 20-24 år 40
och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 35
och inte tonårspappa 32
och inte lagförd för brott 20-24 år 20
och inte 25 socialbidrag vid 25 år 16
och mer än grundskola vid 25 år 10
och inget socialbidrag vid 25 år 8
15
Flickor placerade p g a beteendeproblem Flickor placerade p g a beteendeproblem
Lever fortfarande vid 25 år 97
och inte fängelse 20-24 år 90
och inte skyddstillsyn 20-24 år 77
och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 65
och inte tonårsmamma 49
och inte lagförd för brott 20-24 år 37
och inte 25 socialbidrag vid 25 år 31
och mer än grundskola vid 25 år 19
och inget socialbidrag vid 25 år 15
16
(No Transcript)
17
(No Transcript)
18
Från våra multivariatanalyser
  • Sammanbrott ökar risken för dåliga utfall
    när vi kontrollerar för en rad andra
    faktorer
  • Oavsett orsaksfrågor sb är en robust indikator
    på hög risk för framtida dåligt utfall
  • Placeringens längd har inga samband med utfall

19
Sammanfattingsvis om sb
  • Lätt att begripa, lätt att använda, finns klara
    definitioner
  • Reellt problem för kommunerna, av stort
    potentiellt intresse för vårdköpare
  • Används ibland i missbruksforskningen som proxy
    för effekt av behandling (SBU-rapporterna)
  • Säger ngt betydelsefullt om hur vården fungerar
  • Säger ingenting om resultat/effekter av
    behandlingen
  • Kan ge intryck av att sb är något entydigt dåligt
  • Kan vara bra för enskilda ungdomar slipper
    dålig behandlingsmiljö, destruktiv ungdomsgrupp
  • Sb är nödvändigt ibland, vore naivt och
    destruktivt att ha en nollversion i
    institutionsvård

20
  • Som behandlingsmått måste det hanteras med
    förstånd inom SiS
  • Starka samband mellan sb och dåliga resultat av
    behandling
  • Robust indikator på en högriskgrupp
  • En trolig orsak till ökade beteendeproblem för en
    del ungdomar (?)
  • Låga siffror för SiS en indikator på att en
    viktig förutsättning för effektiv behandling är
    uppfylld

21
Om jag hade arbetat för Nisse Åkesson..
  • Vårda inskrivnings-ADAD - ger ovärdeliga
    baselinedata. Grunden för alla former av
    uppföljning/utvärdering oavsett metod.
  • Gör egna registerstudier eller bli bra på att
    beställa registerstudier
  • Beställ mer utvärderingsstudier, t ex av försök
    med nya metoder (förstärka det som redan görs)
  • Dokumentera serviceutfall regelbundet, främst
    sammanbrott men även annat, t ex skola. Även
    regelbundna före/efter data för t ex skola.
  • Prova andra enkla resultatindikatorer, t ex
    återinskrivning för den yngre gruppen
  • Gör jämförelser mellan olika kohorter av
    inskrivna blir det bättre eller sämre över tid?
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com