HANDELSPOLITIK OCH SPELREGLER F

1
Kap 6
2
Kommerskollegium

• Sveriges myndighet för utrikeshandel och
  handelspolitik.
• förser regeringen med underlag inför
  förhandlingar och diskussioner i EU och WTO.
• ombudsman och SOLVIT-center (ett nätverk inom
  EU/EES) för företag som stöter på handelshinder i
  sina utlandsaffärer
• EUs gränsåtgärder, t ex tullar och importlicenser

3
ProtektionismSyfte skydda egna näringslivet med
hjälp av handelshinder

• Tariffära handelshinder
• Tullar, avgifter, skatter på importerade varor
• Icke tariffära handelshinder ex
• Importkvoter (kvanitativa restriktioner)
• Subventioner
• Tekniska handelshinder
• Diskriminering av utl. transportörer
• Antidumping
• Monopol
• Se http//www.kommers.se handelspolitiskt ABC
• Även exportrestriktioner kan förekomma

4
Varuexempel exportrestriktioner

• Jordbruksprodukter (Jordbruksverket)
• Kulturföremål (Riksantikvarieämbetet)
• Utrotningshotade djur och växter
  (Jordbruksverket)
• Krigsmateriel (Inspektionen för strategiska
• produkter)
• Radioaktivt avfall (Strålsäkerhetsmyndigheten)
• Förbrukade köldmedier, exempelvis kylskåp,
• frysar, luftkonditioneringsanläggningar
  innehållande
• ozonnedbrytande ämnen (Naturvårdsverket)
• Exportlicens eller annan form av tillstånd krävs
  för export av ovanstående.

5
Protektionismen ökar ofta vid internationella
kriser. Det kan vara i form av subventioner till
den egna industrin eller andra handelshinder.
Kampanjer som Buy American eller Köp svenskt
får samma effekt. Under senaste krisen är trots
allt protektionismen mindre utbredd än man hade
befarat
6
Bretton Woods 1944

• Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets
  importbegränsningar, drastiska och upprepade
  devalveringar av lokala valutor i jakt på
  konkurrenskraft på exportmarknaden samt hårda
  valutarestriktioner för medborgarna hade varit
  starkt bidragande orsaker till den minskade
  världshandeln.
• Resultat Ökad arbetslöshet och försämrad
  levnadsstandard.
• Konkurrensen skulle bestå, men byggas på
  samarbete och vissa gemensamma grunder.
• Så småningom slöts ett handelsavtal, General
  Agreement on Tariffs and Trade, med siktet
  inställt på utökad och underlättad handel. (GATT)

7
Bretton Woods 1944

• Dollarn fast mot guld, andra valutor fast mot
  dollarn
• Världsbanken (IBRD)
• Internationella valutafonden (IMF)
• (ITO aldrig realiserad)
• General Agreement on Tariffs and Tradedet
  Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1948)

8
Bretton Woods 1944

• Redan ett år senare kunde dock Internationella
  valutafonden inrättas, med uppdrag att bevaka det
  internationella valutasystemet, försäkra stabila
  valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att
  avskaffa handelshinder.

9
Upplösning

• -Bretton Woods innebar att den svenska valutan
  var bunden till USD som i sin tur var inlösenbar
  i guld.
• När USA p.g.a. krigen på 60-talet började skapa
  allt mer pengar blev den fasta växelkursen allt
  mer ifrågasatt.
• Mängden fiat-valuta ) ökade samtidigt som
  mängden guld bestod.
• När den franska presidenten de Gaulle började
  lösa in guld i slutet av 60-talet och början av
  70-talet beordrade president Nixon 1971 att USA
  skulle släppa dollarn fri och ställa in
  betalningarna i guld. Detta är känt som
  Nixon-chocken. )Fiatpengar är
  pengar som har ett värde enbart på grund av att
  den institution som ger ut dessa pengar säger
  att de är värda något. Institutionen är i
  praktiken alltid en stat. Fiatpengar saknar
  myntfot och har inte någon täckning av till
  exempel en guldreserv.

10
Världsbanken

• Världsbanken, World Bank Group, (WBG), är en
  fristående överstatlig organisation som samverkar
  inom ramen för FNs ekonomiska och sociala råd.
  Den består av fem internationella organisationer
  som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge
  råd åt länder i syftet att främja ekonomisk
  utveckling och utrota fattigdom. De fem organen
  är

11
Världsbanken

• International Bank for Reconstruction and
  Development (IBRD)
• International Finance Corporation (IFC)
• International Development Association (IDA)
• Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA)
• International Centre for Settlement of
  Investment Disputes (ICSID)
• Termen "Världsbanken" syftar ofta på IBRD och
  IDA, medan Världsbanksgruppen ofta åsyftar hela
  gruppen av institutioner.

12
Världsbanken

• IBRD skapades för att stödja återuppbyggnaden av
  Europa och Japan efter andra världskriget. Men
  eftersom Marshallplanen kom att bidra med extern
  finansiering för Europa så blev IBRDs uppgift i
  viss mån överflödig. Därför riktades bankens lån
  till andra delar av världen, där behovet var
  stort. Med avkolonialiseringen blev behovet av
  stöd än mer påtagligt och 1960 bildades
  International Development Association (IDA) som
  ett komplement till IBRD. Sedan dess har banken
  utvecklats till Världsbanksgruppen, med en rad
  uppgifter inom långivning till länder som är i
  behov av ekonomisk utveckling.

13
Länder som fick del av Marshallhjälpen
14
Världsbanken

• Världsbanken har vid ett flertal tillfällen
  blivit kritiserat av olika anledningar.
• För det första har USA veto på alla beslut som
  fattas. Kritiker har pekat på handlingar ansedda
  vara till för att stödja USAs egna intressen.
  Exempel på metoder är att låna omöjliga summor
  att återbetala. Pengarna går till projekt som
  endast gynnar en liten, ofta rik, del av
  befolkningen. Dessa projekt utförs ofta med hjälp
  av utländska eller amerikanska företag och gynnar
  på så sätt inte befolkningen i det berörda
  landet.

15
Världsbanken

• 1999 insisterade Världsbanken på att Bolivia
  skulle sälja vattensystemet i den tredje största
  staden till det amerikanska företaget Bechtel i
  det som kallas vattenkriget i Bolivia.
  Vattenpriset steg med över 100 procent, men
  avtalet bröts efter stora protester.

16
WTO - GATT
Grön Medlemsstat Ljusgrön EU Blå
Observatör Grå Ej ansluten Mål att främja
och utveckla världshandeln
16
17
GATT

• General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är
  ett multilateralt handelsavtal som reglerar
  handel med varor över landgränser. Avtalet kom
  till med avsikten att öka internationell handel
  genom minskade tullavgifter, handelskvoter och
  andra handelshinder.
• Avtalet skrevs 1947 i Genève (Schweiz) och kom
  från och med 1995 att ingå som ett huvudavtal
  inom Världshandelsorganisationen (WTO).

17
18
GATT

• Genom avtalet förbinder sig parterna
  huvudsakligen att
• Inte tillämpa högre tullar än en viss nivå och
  att inte tillgripa kvantitativa restriktioner mot
  import från andra medlemsländer.
• Avtalet specificerar även under vilka
  förutsättningar undantag från dessa regler kan
  användas.
• Tullfriheten gäller dock inte jordbruksprodukter
  och textilier, som är de största exportvarorna
  från länder i tredje världen.

19
GATT

• Enligt strukturanpassningsprogram som står som
  villkor för att länder ska få mottaga lån av IMF
  och Världsbanken (IBRD) ska länderna utnyttja
  sina komparativa fördelar och producera det man
  har bäst förutsättningar för, och exportera dessa
  produkter. De produkter man har störst komparativ
  fördel av att producera är just textilier och
  jordbruksprodukter. Att exportera dessa blir
  svårt, då tullfriheten alltså inte gäller dessa.

19
20
WTOs uppgifter

• Främja tillämpningen av avtalen
• Vara forum för handelsförhandlingar
• Vara tvistlösningsorgan
• Granska ländernas handelspolitik

20
21
WTOs styrelsesätt

• Ministerkonferens. Ländernas handelsministrar.
  Högsta beslutande organ.
• Allmänna rådet. Beslutande organ mellan
  ministerkonferenser.
• Råd och kommittéer för de olika avtalen
• Informell beslutsprocess.
• Sverige underordnar sig EU.

21
22
Kritik mot WTO

• Bristen på faktisk demokrati
• Skevhet i avtalen-reglerna satta utifrån
  i-ländernas intressen
• Brister i genomförandet av jordbruks- och
  textilavtalen
• Nya frågor förs in ex. miljö, arbetsrätt, tjänster

22
23
Tvistlösning Länk

• Tillsättande av panel
• Rekommendation eller förhandlingar om
  kompensation. Inte skadestånd
• Strafftullar

23
24
Resultat av Uruguayrundan

• tullsänkningar på varuhandeln
• jordbruksprodukter inkluderas
• friare tjänstehandel (ex telekommunikationer)
• immaterialrättigheter(skydda patent)
• bättre handelsvillkor för u-länderna(importkvoter
  på textil- och konfektionsvaror bort inom 10 år)
• WTO bildades

25
Doharundan förhandlingar inom WTO

• Tidigare beslut ej genomförda
• Motsättningar om Liberalisering handelshinder
• Nya områden ex miljö, mänskliga rättigheter
• Maktbalansen ändras u-länder ökar(ex Kina
  2002) ökat samarbete mellan u-länder
• Sammanbrott i Cancun 2003
• Återupptagna förhandlingar 2004
• Sammanbrott 2006
• Främsta orsaker jordbruksfrågorna (USA och EU
  subventionerar)Tillväxtländer vill skydda sin
  industri och tjänsteproduktion
• Återupptagna förhandlingar sep 2007
• Sammanbrott sommaren 2008
• Återupptagna förhandlingar hösten 2009
• Visst hopp om framgång under 2011
• Länk till Doha For Dummies

26
26
27
27
28
GATTRegelverket för den internationella
varuhandeln

• Öppenhet
• Reglerna om icke-diskriminering Mest gynnade
  nationsprincipen(inte ge något land bättre
  villkor än andra medlemsländer)
• Nationell behandling(utländska och inhemska
  företag och varor ska behandlas lika)
• Undantag
• Frihandelsområden, tullunioner, antidumping,
  skydd mot liv och hälsa, säkerhetsintressen,
  förpliktelser mot FN, gynna u-länder

29
Jordbruksavtalet

• Olika handelshinder ska omvandlas till tullar,
  som ska sänkas
• Exportstöd och subventioner ska sänkas
• Kritik Har ej genomdrivits.

30
Antidumping

• Dumping. Varor exporteras till pris under
  hemmamarknaden eller tillverkningskostnaden
• Tull kan få tas ut som täcker mellanskillnaden

31
GATS (General Agreement on Trade in Services)

• Reglerar tjänstehandeln på global nivå.
• Länder kan undanta tjänster
• För tjänster som omfattas gäller MGN Nationell
  behandling

32
TRIPS (Agreement on Trade-Related Aspects of
Intellectual Property Rights)Immaterialrätten
(patent, upphovsrätt, varumärken)

• Överenskommelsen förhandlades fram år
  1994 som ett tillägg till GATT-avtalet
• Kritik
• De rika ländernas brist på tekniskt och
  ekonomiskt bistånd
• Patent på liv och nya växtsorter
• Tillgång på läkemedel

33

• Unilateral ensidig åtgärd som vidtas av en part
  utan överenskommelse med motpart
• Bilateral Används om förhandlingar och avtal
  mellan två stater eller parter.
• Multilateral flera än två parter. I WTO samtliga
  stater
• Plurilateral I WTO är plurilaterala avtal
  ingångna mellan ett mindre antal medlemsländer

34
Frihandelsområden/Tullunioner
35
Frihandelsområde

• Avskaffa handelshinder för inbördes handel
• Varje land egna handelshinder mot andra länder

36
Exempel frihandelsområden

• EFTA (Norge, Island, Schweiz, Lichtenstein)
• EES (Avtal mellan EFTA, utom Schweiz, och EU)
• NAFTA (USA, Kanada, Mexiko)
• AFTA (ASEAN) (Sydostasien)

37
Tullunion

• Avskaffa handelshinder för inbördes handel
• Gemensam tullmur och andra handelshinder mot
  andra länder

38
Exempel tullunioner

• EU
• CACM (Centralamerika)
• SACU (södra Afrika)
• MERCOSUR (Östra Sydamerika)

39
(No Transcript)
40
(No Transcript)
41
(No Transcript)
42
(No Transcript)
43
UNASUR
44
AU
45

• APEC (ASIA Pacific Economic Cooperation) syftar
  till frihandelsområde runt Stilla havet. (Även
  Kina Ryssland)

46
IMF Internationella valutafonden

• Huvuduppgift främja handel, sysselsättning och
  tillväxt genom att verka för internationellt
  monetärt samarbete samt finansiell stabilitet.
• Förebygga finansiella kriser.
• Lämnar tillfälligt ekonomiskt stöd till länder
  med finansiella problem.

47
Världsbanken IBRD

• Uppgift att stödja utvecklingen i fattiga länder
  genom fördelaktiga lån och bistånd.
• Krediter förknippade med krav på u-länders
  ekonomiska politik.
• Alla världsbankschefer hittills från USA.

48
Inflytande i Världs-banken och IMF beror på
storleken på bidragen Tabellen gammal.
Kursiverade siffror uppdaterade Kinas inflytande
har ökat ytterligare under hösten 2010
16,74 6,12 5,87 4,85 4,85 1,09 3,65 3,16 2,69 0,40
0,09 0,04
15,85 6,84 4,00 3,75 3,75 0,85 4,42 2,77 2,77 ???
??? ???
49
Ej med i åhörarkopia
50
OLIKA FÖRETAGSFORMER

• NATIONELLT Produktion, försäljning och
  ägande koncentrerade till ett enda
  land.
• INTERNATIONELLT Produktion och ägande
  koncentrerade till ett enda land.
• Försäljning i ett flertal länder,
  antingen via mellanhänder och/eller via
  egna försäljningsbolag. Ex LKAB

51

• MULTINATIONELLT Produktion och försäljning
  spridda över ett flertal länder.
  Ägande och koncernledning i huvudsak
  koncentrerade till ursprungslandet.
  Ex Electrolux
• TRANSNATIONELLT Verksamheten drivs oberoende
  av nationalitet, och företaget styrs
  och ägs av personer från olika
  länder. Ex Unilever