PM HPL, Human Performance and Limitations

1
PM HPL, Human Performance and Limitations

• Del 2 - Flygpsykologi
• Anders Trönnberg
• 2014-11-23

2
Innehåll del 2 - flygpsykologi

• Personlighet
• Attityder
• Försvarsmekanismer
• Inlärning, minne
• Situationsmedvetenhet Situational Awareness
• Kommunikation
• CRM
• Prestation och Stress
• Beslutsfattande
• Haveri
• Sömn

3
Personlighet Mental kapacitet

• Alla blir trötta över tid och har då mindre ledig
  mental kapacitet över, resp otillräcklig
  kapacitet då arbetsuppgiftens krav ökar (exv vid
  landning). Skillnader i ledig kapacitet påverkas
  av personlighet, situation, trötthet, humör,
  erfarenhet, känslor, hunger, törst.

4
Trötthet

• Intensiva känslor över tid kan bringa oss över i
  en stressituation där vi fungerar mindre
  effektivt. Exempel kan vara familjeproblem,
  ekonomiska problem. Rutinuppgifter kan
  fortfarande gå bra, medan vi har mindre kapacitet
  för utmaningar. Det är viktigt att vi har god
  kännedom om oss själva och känner våra
  begränsningar och vet vad som skapar stress för
  oss.

5
Frustration

• Frustration betyder egentligen att vi blir
  hindrade att tillfredsställa våra behov.
• Positiva följder av frustration är att vi tvingas
  se en situation från flera synvinklar och lär
  något nytt av detta. När man vällyckat kommer
  igenom detta styrker det självkänslan.
• Negativa följder är om man drabbas av
  handlingsförlamning. Psykiskt slitna personer har
  inte mycket överskott att möta problem med.

6
Personlighetsdrag 1

• Tester visar att piloter jämfört med konstnärer
  och författare är mera pliktuppfyllande, mindre
  sensibla, mer praktiskt lagda, självsäkra,
  behärskade och avslappade. (R.B. Cattell,
  Psychology Today).

7
Personlighetsdrag 2

• Stabil personlighet Tester visar att den
  ängslige inåtvända som regel är inblandad i
  olyckor som beror på bristande flexibilitet i en
  krissituation.
• Förmågan till att kommunicera och upprätthålla
  goda sociala förhållanden har visat sig vara
  viktig för luftfart inte bara för piloter utan
  även alla inblandade parter i luftfart från
  konstruktör till flygmekaniker, flygledare och
  luftfartsmyndigheter.

8
Attityd eller förhållningssätt

• Kunskap är viktig men måste kombineras med hur vi
  förhåller oss till den. Förhållningssätt har tre
  beståndsdelar
• Kunskapsdel
• Affektiv del (känslomässig del)
• Hur vi handlar

9
Attityd som 3-stegsmodell

• Vårt beteende kan liknas vid en flytande boj som
  rör sig mellan gränser satta av flygklubb och
  lagregler.
• I botten ligger våra värderingar som vi ej gärna
  ändrar på. Kan liknas vid ett robust tungt
  bottensänke.
• Attityderna kan liknas vid förbindelsen mellan
  bottensänket och beteendet. /Sven E Andersson
  Sjöbo FK

10
Direkt olämpliga attityder för flygsäkerheten

• Anti-auktoritär Relger är bra men, ser lagar
  och regler som hinder för flygning.
• Osårbar Inget kommer att gå fel , ser inte
  risktagande som ett problem.
• Macho Kolla vad jag kan!, vill visa förmåga
  och väljer att ta stora risker.
• Liknöjd Det ordnar sig, det har det gjort
  förr, erfaren men passiv.
• Resignerad Detta kommer jag aldrig att klara,
  tvivlar på sin egen förmåga.
• 1-3 repr aktivt ökat risktagande, 4-5 repr
  passivitet. Samtliga leder till ökad risk

11
Lösningsstrategier

• Om lösningen av en situation fungerat som den ska
  kan problemet ha tacklats utan att egentligen bli
  medvetet. Det finns två sorters mästring
• Handlingslösning att göra något adekvat åt
  situationen reducerar dess belastning
• Mental lösning (då handlingslösning ej är
  möjlig) Försvarsmekanismer används omedvetet och
  innebär reducering av känslomässig och kroppslig
  effekt av stressen. Om lösningen ej lyckas kan
  problemet förbli olöst och ge fortsatt oro. Detta
  kan på sikt leda till missbruk av alkohol och
  bruk/missbruk av ångestlösande medicin.

12
Försvarsmekanismer

1. Regression (barnsligt beteende, smälla dörrar)
2. Förträngning (glömmer obehagliga upplevelser)
3. Förnekelse (vill ej känna obehag av farliga
   upplevelser, kan bli blind för dem)
4. Kompensation (skaffa sig en ersättning för något
   man saknar, exv en hobby)
5. Projektion (förlägga oacceptabla egenskaper hos
   sig själv till omgivningen. Denna mekanism är den
   sämst ändamålsenliga, men vi har alla åtminstone
   en tendens att använda den då det är väldigt
   bekvämt att skylla på någon annan/annat då oron
   egentligen är min egen. Den psykosbenägna måste
   exv ibland ta till den för att ej insjukna.)
6. Förskjutning (du får kritik av flygläraren och
   går hem och sparkar katten)
7. Intellektualisering (jag gråter inte, det är
   bara litet skäp i ögat)
8. Reaktionsbildning (att utveckla överdrivna
   motsatta hållningar, en rädd person pratar om
   tuffa upplevelser och farliga situationer)

13
Avslappning och fysträning

• Avslappningstekniker kan minska ångestnivån.
• Regelbunden fysisk träning reducerar ångest och
  spänningar genom
• hjärtat blir effektivare
• bättre muskelcirkulation
• bättre energiomsättning i muskler
• kroppen lagrar mindre fett
• kroppsvikten hålls konstant
• stärker skelett senor och leder
• man blir mindre orolig och får ökat välbefinnande
• avspänning sker lättare, reduktion av sömnbesvär,
  aggression och ångest reduceras

14
Familjeproblem och sorg

• Vardagen Problem med kärleken, separation,
  skilsmässa, sjukdom, problem med barn, ekonomi.
  Allt detta är vanliga problem som kan påverka
  koncentrationsförmåga och reaktionstid hos en
  pilot.
• Dödsfall förlust av familjemedlem räknas som en
  av de starkaste påkänningar man kan uppleva. Även
  nära släktingars och vänners död är belastande.
  Man ska vara klar över att det kan ta tid innan
  man är sitt gamla jag igen. En pilot behöver
  större marginaler i denna situation.

15
Inlärning och minne Minnestyper

• Korttidsminne ca 10-20 sek
• Primärminne (här o nu) Höra och återge upp till
  ca 6-7 siffror. Försämras ej med åren. Om det
  kommer ny info omedelbart leder det lätt till att
  ingen av informationerna uppfattas eller att man
  blandar ihop meddelandena.
• Arbetsminne Höra 5 siffror o återge dem
  baklänges. Är betydligt mer komplicerat och
  försämras därmed med ålder.
• Långtidsminne
• Semantiskt minne Lagrar faktakunskap och byggs
  på successivt. Förbättras snarast med åren.
  Aktiverar vänster hjärnhalva.
• Episodminne Vardagliga händelser och
  upplevelser. Aktiverar höger hjärnhalva. Är mer
  sammansatt där olika delar av hjärnan samarbetar,
  försämras därmed från 35 år o uppåt.
• Procedurminnet färdighetsminne, exv hur man gör
  när man cyklar eller går på två ben.

16
Långtidsminnet

• Vi kan överföra info från korttidsminnet till
  långtidsminnet genom att upprepa den.
  Långtidsminnet byggs med associativ bearbetning.
  Här lagras kunskap under mycket långa
  tidsperioder och utan att individen behöver
  anstränga sig. Långtidsminnet kan delas in i

17
Procedurminnets inlärningsmetod

• Kunskapsträning indelas i
• Kognitiv (kunskaps-) fas Du tränar och tänker
  medvetet på handgrepp och rutiner
• Associationsfas Vi jämför med tidigare kunskaper
  och får insikt och sammanhang.
• Automatiseringfas Denna inträning gör att
  proceduren kan utföras med minimum av medveten
  kontroll. Vi är därmed till synes i stånd till
  att utföra flera uppgifter samtidigt (även om man
  bara kan utföra en uppgift som kräver medvetenhet
  åt gången). Automatiska reaktioner är en fördel
  bara man inte driver den så långt att man sedan
  kan ha tankarna på annat håll med risk missa att
  registrera avvikelser.

18
Situationsmedvetenhet Situational Awareness 1

• Beskriver hur mycket av omgivande verkligheten
  som man kan ta in, förstå och använda (låg/hög).
• Övervaka (ta in instrument, flygledning,
  omgivning)
• Analysera (tolka, förstå)
• Förutse (risker och möjligheter framöver)

19
Situationsmedvetenhet Situational Awareness 2

• CASA Civil Aviation Safety Authority (Australia)
  on Situational awareness in aviation Situational
  awareness in aviation is a term used to describe
  a persons awareness of their surroundings,
• the meaning of these surroundings,
• a prediction of what these surroundings will mean
  in the future,
• and then using this information to act.
• This can be simplified down into three key words
  Look - Think Act

20
Situationsmedvetenhet Situational
Awareness 3

• Definition SA enl JAS-haverirapport RM 201202
• Situation Awareness (SA) kan definieras som en
  persons nivå av kunskap eller mentala modell av
  situationen omkring sig. US Air Force definierar
  SA som En förares kontinuerliga perception av
  sig själv och flygplanet i relation till den
  dynamiska omgivningen under flygning, hot och att
  under uppdrag ha förmågan att förutse och sen
  utföra uppdraget baserat på denna perception.
• Problem med SA sammanhänger ofta med hög
  informationsbelastning och hög informations-/syste
  mkomplexitet. Graden av SA är beroende på
  förarens förmåga att matcha mönster mellan
  kritiska ledtrådar i omgivningen med element i
  pilotens mentala modeller. Man har funnit ett
  starkt samband, där förarens SA är avgörande för
  förarens Pilot Performance, PP.

21
Kommunikation ickeverbal

• Bara orden 7, stämma och tonläge 38,
  kroppsspråk 55. Men icke verbal kommunikation
  kan lättare missförstås. När det gäller att
  lyssna eller tala med ATC bör man lägga märke
  till
• Talhastigheten snabbt tal kan tala för stress,
  lugnt tal indikerar kontroll
• Tonfall avslöjar vilka ord en person lägger vikt
  vid
• Röstläge Kan vara nyckeln till att fastslå en
  persons stressnivå

22
Kommunikation - verbal

• Kan vara skriftlig eller muntlig. Orden är
  symboler för ting och begrepp vilket innebär
  olika betydelse för olika människor! Om två
  personer talas vid krävs stort gemensamt
  språkområde för att de ska förstå varandra!
• Feedback För att undgå missförstånd kan
  mottagaren omformulera meningen och sända den
  tillbaks.
• Ofta dominerar kroppsspråket. Den effektive
  lyssnaren använder både ögon och öron innan
  avgörande beslut tas.

23
CRM 1 Cockpit Recource Management

• CRM CRM dök upp som ett nytt träningstema i
  början av 80-talet sedan Cooper-White och Lauber
  1979 dragit slutsatser från flygolyckor under
  1968 till 1976. De fann att de flesta fallen
  berodde på sammanbrott i cockpitsamarbetet och
  bristfällig kommunikation. Man började
  CRM-undervisning i medvetandeprocesser, stress,
  trötthet, kommunikation och grupprocesser.
• Definition CRM CRM är praktisk psykologi med
  säkerhet som mål

24
CRM 2

• CRM - Cockpit resource management, med
  träningsprogram för bättre samarbete i cockpit
• CRM - Crew resource management, där
  kabinpersonalen inkluderades i träningen
• CRM - Company resource management, som omfattar
  alla i flygoperativa systemet. CRM betyder då att
  alla som arbetar i ett flygoperativt system ska
  känna till varandras arbetsuppgifter.

25
CRM 3 -kurser

• Anpassning till flygsällskapet eller klubben
• Sök rätt spörsmål att utreda
• Fallexempel
• Informationsutväxling, problemlösning,
  beslutsprocesser, kritik
• Innehåll
• Medvetandegöra arbetstagaren i kommunikation
• Praktisk träningsperiod kompletterad med
  videoupptagningar för värdering av kroppspråk mot
  verbal kommunikation
• Praktisera CRM i dagliglivet

26
Prestation aktivering och stress

• Låg aktivering arousal inför uppgiften gör att
  du missar mycket av intryck från omgivningen.
  Orsaker
• Hårt arbete och för litet nattsömn via slitenhet
  och trötthet
• Otrygghet i aktuella sociala situationen
  (stämplar ut och går in i privata tankar)
• Nedstämdhet
• Positiv stress aktivitetsnivån måste upp till en
  viss nivå för att bli effektiv
• För hög stress prestationen blir sämre
  låsning, handlingsförlamning

27
Stress

• Stress uppstår då man får mer information på en
  gång än vad man har kapacitet att ta emot
• Stressnivån avgörs av vår värdering av
  situationen utifrån våra egna resurser
• Graden av upplevd stress varierar för en och
  samma person efter dagsform
• Den som konstant ej klarar hantera sin vardag kan
  få psykosomatiska (kroppsliga) plågor eller
  nervösa besvär

28
Haveriexempel med JAS-Gripen 090806 i Ronneby RM
201202

• Missade fälla ut landningsställ och buklandade.
  Erfaren pilot.
• De informationsflöden som militära förare idag
  möter vid komplexa flyguppdrag anses i vissa
  studier redan ha passerat gränsen för vad
  människan har kapacitet att bearbeta.
• Extra mental belastning vid byte av språk- och 
  måttenheter (tidigare användes svenska, resp
  metersystemet, numera bytt till engelska resp
  fot/knop-enheter).

29
Symtom på psykisk överbelastning

• Felvärdering av information
• Klarar ej uppgifter utöver rutinerna
• Större utslag i kontrollrörelser för att justera
  fel
• Förlust av överblick i situationen
• Godtar att arbetssekvenser som ska komma i en
  bestämd följd blir omkastade
• Fastnar i oväsentliga problem
• Felbedömer tidsåtgång för olika arbetsuppgifter
• Ökande trötthet, tunnelseende, hög puls, svindel
  och svimningskänsla

30
Stress som arbetande pilot

• Ju snabbare man kan orientera sig i en ny
  situation, dess lägre blir stressnivån. Det visar
  sig att människor med jämnt humör och positiv
  grundinställning är mer anpassbara.
• Den med god fysik och gott socialt nätverk har
  mer överskott att möta vanskliga situationer.
• Stress leder till
• Okoordinerade reaktioner
• Insnävad uppmärksamhet, tunnelseende, och man
  förbiser mycket lätt någon detalj. Lösning vissa
  procedurer bör övas så mycket att de blir
  automatiska.
• Kognitiv (kunskaps-) trötthet med svårighet finna
  lösningar i krissituationer, man reagerar trögt

31
Beslutsfattande vid krissituation

• Samla in så mycket data som behövs för att ta
  beslut
• Använd den tid du har - dra ej förhastade
  slutsatser
• När du har bestämt dig för en lösning, prova att
  återvärdera om det du gör är det rätta. Var ej
  rigid, prova vara mottaglig för goda råd
• Se upp så att du tolkar omgivningen som den är,
  ej som du önskar att den är

32
Haveri orsaker

• Bensinbrist
• Väderorsak
• Dåligt tränad personal
• Låg Situational awareness vid landning,
  hastighet
• Psykiska problem, trötthet, stress, tidspress
• Visuella illusioner
• Landning under minimikrav (banlängd, sikt, vind)
• Avvikelser från flygsällskapets procedurer
• Avvikelse från klarering
• Problem med utrustning ombord, ergonomiska
  förhållanden

33
Sömn - sömnrytm

• Biologiska rytmer Människans dygnsrytm utan
  dagsljus varierar från 22 till 28 timmar. Typ
  A-människor tycker om att gå upp samt lägga sig
  tidigt. Typ B-människor gillar lägga sig sent och
  gå upp sent.
• Tidsmarkörer är signaler i omgivningen som styr
  vår rytm. Sådana markörer kan vara klockor,
  måltider, arbetstid, solens läge på himlen.
• Har man sömnproblem kan det enklaste sättet att
  lösa problemet på vara att hålla tider för
  uppgång och läggtid varje dag (väckarklockan blir
  då här en tidsmarkör), likaså kan måltid vara en
  tidsmarkör.

34
Sömnstadier

• Sömnstadium 1 är en övergångsfas mellan vakenhet
  och sömn,varar normalt från 30 sek till 7
  minuter. Härvid avtar reaktionerna på yttre
  påverkningar. Tankarna börjar flyta, och någon
  börjar drömma. Det är ej ovanligt att man likväl
  upplever sig själv som vaken.
• Sömnstadium 2 Tankeverksamheten är sammansatt av
  korta osammanhängande tankar
• Stadium 3 och 4 kallas Deltastadiet
• Vakenperioder förekommer normalt Man kommer
  normalt upp till ytlig sömn eller vaket tillstånd
  helt kort ca 5-6 ggr varje natt utan att märka
  det (annat än i samband med oro och stress)

• REM-sömn är ett annat sätt att beskriva sömn.
  Det karakteriseras av snabba ögonrörelser (Rapid
  Eye Movements). Då man väcker en person i REMsömn
  uppges drömsömn i 80 av fallen.
• Sömnförlopp under natten REM-sömnen ökar medan
  det djupa deltastadiet minskar

35
Sömnbrist

• Sömnlängden varierar med åldern. Nyfödd sover 18
  timmar pr dygn, 10 åringen sover ca 10 timmar pr
  dygn, en vuxen genomsnittligt 7½ tim, och en
  pensionär 6½ tim.
• Sömnbrist märks som bristande kreativitet och
  dåligt humör. Skulle du uppleva 2 eller 3 nätter
  utan sömn kan du erfara mikrosömn i allt oftare
  perioder, från några sekunder till några minuter
  långa. Problemet med mikrosömn är att den uppstår
  när vi upplever oss själva som vakna!
• Sömnkvalitet En god sådan avspeglar att vi är i
  harmoni med oss själva och att vi känner att vi
  klarar av de daliga kraven.
• I perioder med stor arbetsbelastning och
  personliga problem kan perioder med sömnproblem
  upplevas.
• Tipset då är att försöka identifiera problemen så
  att man kan göra något åt dem. Det hjälper ofta
  att få sätta ord på tankarna tillsammans med en
  vän, eller söka professionellt för att ta upp sin
  egen situation för värdering.

36
Sömntips

• Sömnlängd och sömndjup minskar med ålder, man
  reagerar också mer på ljud med stigande ålder.
• Rumstemperatur över 24 C ger tendens att vakna
  oftare, och både REM-sömn och djup deltasömn
  reduceras.
• Vid rumstemp under 5 C minskar längden REM-sömn.
  
• Sömnlöshet ökar för vissa människor vid mycket
  högt resp mycket lågt lufttryck.
• Insomningsbesvär minskar ofta med intag av mjölk
  och ost just före sängdags (glukos till hjärnan),
  Tryptofan, Serotonin, Melatonin. Äldre somnar på
  kaffe (rogivande då det minskar förvirring).
• Alkohol som sömnmedel är tveksamt. Visserligen
  kan man uppleva ett snabbare insomnande, men
  sömnkvaliteten påverkas med reducerad deltasömn
  och störd REM-sömn.
• Justera din biologiska rytm med tidsmarkörer.

37
Tidszoner - problem

• Långflyg över tidszoner ger störd kroppsrytm. Det
  tar 1 dygn att kompensera pr tidszon.
• Resor i tidszoner för piloter och andra leder
  till
• Trötthet med förlängd reaktionstid
• Man gör fler fel
• Beslutsförmågan minskar
• Man tar beslut på sviktande underlag
• Minnet försämras
• Man behöver längre tid för avgöranden
• Förmågan till samarbete försämras

38
Sömnmediciner

• Är ej förenligt med arbete som kräver finmotorik
  och precision
• Samma gäller lugnande medel då de påverkar
  upplevelseförmågan

39
Länkar Minnets funktion

• Människan Maskinen Minne i Sveriges Radio
• Suicid hos pilot YouTubeklipp

40
En bra pilot tränar alltid
ATr Slut på del 2