Buddhismen II

1
Buddhismen II

• Buddhismen i Indien.
• Indien har varit enat endast fem gånger under sin
  historia. Ashoka enade landet på 200-talet f.v.t.
  och främjade buddhismen.
• Under Gupta-riket (320-550) försvagades
  buddhismen i centrala Indien. I nordväst och
  nordöst uppstod den sista inriktningen av
  buddhismen, tantrisk buddhism eller Vajrayana.

2
Buddhismens förhållande till hinduismen

• Buddha tog avstånd från fyra teman i den vediska
  traditionen de heliga hymnerna i Veda,
  eldkulten, gudavärlden och den hierarkiska
  samhällsordningen (klasserna).
• Buddha förnekar substanstanken, att den finns en
  grundläggande substans i världen (brahman).
  Världen är en förändring utan underliggande
  substans.
• Buddhismen var en shramana-rörelse, men en sådan
  som var en medelväg mellan askes och njutning.
• Buddhismen påverkade i sin tur den senare
  hinduismen

3
Buddhismens historia Indien

• Det hölls fyra rådsmöten för buddhisterna fram
  till ca 100 e.v.t.
• I Rajagriha strax efter Buddhas död samlades 500
  munkar och testerna reciterades som skulle bli
  Palikanon. Vinaya, Sutra och Abhidhamma-pitaka.
• Det tredje mötet hölls under kejsar Ashokas tid
  och efter det uppkom förmodligen de 18
  hinayana-skolorna.
• Klosterväsendet uppkom utifrån att munkarna
  stannade på ett ställe under regntiden där det
  senare byggdes kloster.
• Sanghan kom att bestå av bhikshu, bhikshuni, och
  lekmännen upasakas och upasikas.

4
Theravadabuddhismens texter, s.143

• Tripitaka består av Vinaya regler för munkar och
  nunnor Pratimoksha-reglerna som är
  klostersamfundets juridiska system.
• Sutra Buddhas tal och samtal
• Abhidharma vidare systematiseringar av läran.
• Ashoka skapade idealet för den buddhistiska
  härskaren. Satte upp pelare runtom i riket med
  buddhistiska inskrifter.

5
Tidiga buddhistiska gruppbildningar

• Redan på det andra rådsmötet uppkom två grupper
  Mahasanghika och Sthaviravada. Dessa två kallades
  senare av Mahayana-buddhisterna för Hinayana, den
  lilla vagnen, i motsats till dem själva som
  kallades den stora vagnen.
• Man räknar med 18 olika hinayanaskolor (s.146),
  varav sthaviravada, sarvastivada, vibhajyavada
  och mahasanghika var de viktigaste. Sarvastivada
  var den starkaste, särskilt i Nordvästindien där
  sedan mahayana-skolorna uppkom.
• Vibhajyavada splittrades i två grupper, theravada
  och mahisasaka, ganska snart. På Sri Lanka
  dominerade theravada och det har så förblivit i
  Sydostasien.

6
Mahayanabuddhismen

• Mahayana växte fram i tiden mellan 200 f.v.t. och
  100 e.v.t. Dess viktigaste fästen i Indien var
  från början i Kashmir och Andhra Pradesh i
  Sydindien (Nagarjuna).
• Varför uppkom Mahayana?
• - En kritik av helighetsidealet i
  hinayanaskolorna, dvs arhat-idealet. Arhaten hade
  fått en maktställning som var stor eftersom han
  ansågs ofelbar.
• - Dyrkan av Buddha-reliker kan ha lett till att
  lekmännen fick en större roll.
• - Mahayana började som en bokkult som skall ha
  uppstått bland människor som predikade och
  tillbad särskilda texter. Texterna hade tidigare
  traderats muntligt, men började nu skrivas ner.
• Det första belägget för skriftspråk efter
  Induskulturen är belagt från 258 f.v.t.
  Palitexterna skrevs ner ca 100 år senare.
  Mahayana-anhängarna började skriva ner sina
  texter strax efter år 0.

7
Mahayanabuddhismens karakteristiska drag

• Bodhisattvaidealet var inte helt nytt men övertog
  arhatens roll. Utgångspunkt alla levande
  varelser har bodhicitta tanken om uppvaknandet.
  Alla är därför på väg mot upplysningen. Alla kan
  om de vill ta ett bodhisattvalöfte som innebär
  att man ska sträva efter att bli en bodhisattva
  och inte gå in i Nirvana förrän alla andra
  levande varelser har gjort det. Vissa s k
  himmelska bodhisattvas blir permanentade som
  Mañjushri, Avalokiteshvara och Tara.
• Det utvecklades 10 bodhisattvastadier och vägen
  att komma dit kallas prajñaparamita vishetens
  fulländning. På den tionde nivån bor
  bodhisattvan i en himmel, men kan fortfarande
  verka i världen.

8
Tomhet, himmelska buddhor, Buddhas tre kroppar

• I Mahayana är även dharmas, energiblixtarna,
  inbillning och personerna är tomma (shunya).
  Fenomenen uppstår i ömsesidigt beroende och är
  ingenting i sig själva.
• Bodhisattvan kan genom sina enorma meriter
  (punya) hjälpa andra genom att överföra sina
  meriter på dem.
• Mahayana utvecklade en ny kosmologi med himmelska
  buddhor som fanns många, var och en med sitt
  buddhafält (buddhakshetra).
• Buddhas tre kroppar, eller ibland fyra,
  utvecklades i yogacara-filosofin. Buddha kan
  uppenbara sig på tre olika sätt beroende på
  mottagaren. Nirmanakaya (framträdelsekroppen),
  sambhogakaya (njutningskroppen) och dharmakaya
  (lärokroppen), som är den yttersta verkligheten.
  Buddha visar sig för människorna som
  framträdelsekroppen, njutningskroppen blir synlig
  för bodhisattvorna.

9
Texter i Mahayana.

• Några av de viktigaste är Prajñaparamitasutrorna
  där visheten (prajña) prisas som det högsta
  Blomstergirlangssutran (Avatamsakasutra) som
  proklamerade bodhisattvatanken och Lotussutran
  (Saddharmapundarikasutra) där ordet mahayana
  nämns för första gången. Även talas om tre typer
  av buddhister, Shravakas, pratyekabuddhor och
  bodhisattvor.

10
Mahayanafilosofi madhyamaka och yogacara

• Nagarjuna ca 150-250 e.v.t. är den indiska
  buddhismens störste filosof. Han skrev texten
  Mulamadhyamakakarika (verser om Medelvägen) som
  är grunden till madhyamakafilosofin.
• Han förnekar där existensen av egenart (svabhava)
  och det innebär att dharma-teorin måste
  förkastas.
• Nagarjuna förkastar varat, intet och blivandet
  och då återstår bara tomheten, shunyata.
• I den fyrfaldiga negationen (catushkoti) visar
  Nagarjuna att våra begrepp är logiskt
  självmotsägande och tomma på innebörd. Språket
  fungerar inte på den nivån.

11
Forts. Nagarjuna

• Det finns enligt Nagarjuna fyra möjliga teorier
  om förhållandet mellan faktisk orsak och faktisk
  verkan 1) identitet, 2) skillnad, 3) identitet
  och skillnad samt 4) varken identitet eller
  skillnad.
• 1) man kan inte säga att orsak och verkan är
  identiska eftersom de då skulle inte gå att
  skilja åt. Det går inte att förklara förändringen
  på det sättet.
• 2) Verkan är en ny företeelse i förhållande till
  orsaken. Enligt Nagarjuna finns ingen förbindelse
  däremellan (jfr David Humes kritik av samma sak i
  europeisk filosofi)
• 3) Man kan inte hävda både identitet och
  skillnad, vilken är då identisk och vilken är
  olik?
• 4) Om man hävdar den möjligheten blir förändring
  bara beroende av tillfälligheter. Då blir
  induktionen omöjlig. Det kan inte heller förklara
  förändringen. Man skulle inte veta att någonting
  har någon effekt.

12
Nagarjunas egen teori

• Nagarjuna lanserar en medelväg. Det går att visa
  att varje system är självmotsägande och därför
  finns ingen lösning genom logiken. Den yttersta
  sanningen är att världen är obegriplig och inte
  kan uttryckas i ord. Ett tings tomhet är därför
  dess tathata, sådanhet.
• Det finns enligt madhyamaka ingen skillnad mellan
  nirvana och samsara utan dessa begrepp är samma
  tomhet sedd ur okunskapens eller den sanna
  kunskapens perspektiv.
• Detta leder till Nagarjunas teori om de två
  sanningarna, den konventionella och den yttersta.
  Den konventionella sanningen gäller för den här
  världen där man använder sig av språket. Den
  yttersta sanningen ligger bortom språket och är
  stillheten.

13
Yogacara - yogavägen

• Denna filosofisk skola kallas yogacara,
  yogavägen, eller vijñanavada, medvetandeskolan
  och grundades av Vasubandhu och Asanga ca
  400-500-talen e.v.t.
• Huvudtanken är cittamatra, endast medvetande.
  Det finns en sorts medvetande, tanken om
  bhavanga, som används för att förklara individens
  fortvaro från ett liv till ett annat.
  Handlingsimpulser ger upphov till ett medvetande
  som i sin tur ger upphov till tanken och kroppen.
  Allt är enbart medvetande. Målet är att
  överskrida begär och okunskap. När vi iakttar ett
  föremål tror vi att det existerar utanför oss
  själva, men det är i själva verket en mental
  konstruktion. Vi upplever världen som en del av
  vårt medvetande (Jfr Georges Berkeley i europeisk
  filosofi).
• Yogacara kritiserar Nagarjuna med att tomhet är
  medvetande och då hör upplevelsen av till
  medvetandet.

14
Yogacara forts.

• Yogacara framlägger 8 typer av medvetande. Ovanpå
  de sex typer av medvetande som fanns tidigare i
  buddhismen lägger man till ett plågat medvetande
  och ett förrådsmedvetande (alayavijñana).
  Förrådsmedvetandet ansvarar för att vi upplever
  en koherent värld. Det tillhör en undermedveten
  nivå.
• Förrådsmedvetandet tar emot fröna från den
  karmiska aktiviteten och lagrar dem tills de
  mognar i en process kallad vasana (parfymering).
  Vår upplevelse av verkligheten beror på dessa
  karmiska frön och på detta sätt ger
  förrådsmedvetandet kontinuiteten från liv till
  liv.
• De karmiska fröna mognar till en ström av mentala
  konstruktioner. Tankesinnet delar upp
  upplevelseströmmen i objekt och subjekt. Tanken
  uppfattar subjektet som ett bestående jag och det
  ger illusionen om ett jag. Människorna är alltså
  medvetandeströmmar.
• Det inbillade har ingen verklighet. Den yttersta
  sanningen är sammanfallandet av subjekt och
  objekt. I meditationen kan man få en inre bild av
  tingen som är verkligare än det man ser med öppna
  ögon.

15
Tathagatagarbha, buddhanaturen eller buddhafröet.

• Tathagatagarbha eller buddhanaturen innebär att
  alla levande varelser har den i sig. Det är lite
  grand av buddha som man har inom sig och om det
  gäller att känna igen som något rent och
  oförverkligat. Det liknar alltså hinduismens
  atman-teori och i madhyamaka och yogacara så
  hävdas att det finns ett sådant buddhafrö hos
  alla levande varelser.

16
Tantrismen - Vajrayana

• Uppstod under senare delen av det första
  årtusendet e.v.t., efter Guptarikets fall 550
  e.v.t.
• Vajrayana diamantvägen, man kan skära genom
  okunskapen (avidya) med en vajra (diamant).
• Tantra (väv) är namnet på ett stort antal
  texter i den tibetanska kanon som är
  översättningar från sanskrit. De tantriska
  texterna dyker upp från ca 400-t. e.v.t. och
  sägs vara utsagda av Buddha Shakyamuni och sedan
  har de hållits hemliga i vissa kretsar. Därav att
  de betraktas som kanoniska.
• De tidiga tantrikerna var vandrande yogier.

17
Tantrism forts.

• Tantrismen finns i hinduismen, buddhismen och
  jainismen. Även i sikh-religionen finns en vit
  tantra.
• Tantrismen räknas som det tredje igångsättandet
  av lärans hjul. Det första var Theravada,
  arhatidealet, det andra Mahayana,
  bodhisattvaidealet. I tantrismen är idealet
  siddhan, dvs en yogi som har blivit fullkomlig
  och förverkligat sin kropp som dharmakaya och
  uppnått mahasukha (den stora lyckan).
• Ritualer och heliga ljud (mantra) blev det
  huvudsakliga medlet för att uppnå nirvana.

18
De tantriska metoderna Mantra, mandala och
visualisering.

• Den mediterande visualiserar sin utvalda gud och
  identifierar sig med denne.
• Mantra används i buddhismen för att åkalla
  gudomligheten och förenas med denne(denna). Mest
  kända mantrat är Om Mani Padme (tib. Peme) Hung,
  som står för bodhisattvan Avalokiteshvara. Det
  används idag mest i Tibet. Han står för kärlek
  och medlidande.
• Den kvinnliga bodhisattvan Tara har mantrat Om
  tare tuttare ture svaha.
• Genom att uttala dessa mantras och visualisera
  gudomen så kan man identifiera sig med gudomen
  och få del av dess egenskaper. Det görs oftast
  genom en sadhana (metod) där man kombinerar
  ovanstånde metoder med läsning och reciterande av
  en text som beskriver gudomligheten i fråga. Det
  är ens ishtadevata, den utvalda guden.

19
Mandala

• Mandalan används i visualiseringen. Mandalan kan
  vara en sorts karta över universum enligt en viss
  tantrisk lära. Den är också en synlig
  manifestation av gudarna.
• Det finns alltid en central buddha i mitten av
  mandalan. Det finns t ex 722 gudomligheter i
  Kalachakras mandala med Kalachakra och hans
  kvinnliga gemål i centrum.
• Det finns även handrörelser med olika symboliska
  betydelser (mudra).
• Det är viktigt att den mediterande invigs
  muntligt av gurun och läran är hemlig för de som
  inte är initierade i läran.

20
Sexuella symboler.

• I tantrisk konst och i ritualer används många
  sexuella symboler.
• I Mahayana lärde man att uppvaknandet/uppllysninge
  n innebar en kombination av vishet (prajña) och
  verkningsfulla medel (upaya).
• I tantrismen utvecklades detta dualistiska
  tänkande till att det kvinnliga likställs med
  prajña/nirvana och det manliga med upaya/samsara.
  Det sexuella fick då symbolisera de två begreppen
  och genom sexualaktens njutning så kunde man
  också uppleva uppvaknandets njutning genom
  förening mellan prajña och upaya.

21
Forts.

• I detta sammanhang utvecklades också teorierna om
  den s k subtila kroppen med kanaler och chakras i
  kroppen. Varje kropp har också en manlig och
  kvinnlig sida.
• För att symbolisera detta i ritualerna så
  använder man för det kvinnliga en klocka, skt.
  ghanta (tib.dril-bu) och en för det manliga en
  spira, skt. Vajra (tib. Rdo-rje).
• Användningen av sexuella symboler visar på att
  kroppen uppvärderats från theravadabuddhismen där
  man mediterar över kroppens uslighet.

22
forts

• Den tantriska praktiken bygger på
  madhyamaka-principen att samsara inte skiljer sig
  från nirvana och tvärtom.
• Det innebär att man kan använda vad som helst för
  att förverkliga uppvaknandet. Man använder de fem
  m-en som är kända också från hinduisk tantra.
• I tantrismen kan man uppnå magiska förmågor
  siddhis som en del av utövningen.
• Det finns en tradition om 84 mahasiddhas som ofta
  har stora magiska förmågor.