Buddhism by Nancy Schuster Barnes

1
Buddhism by Nancy Schuster Barnes

• I Women in World Religions, p.105-133.

2
Kvinnor i tidig indisk buddhism ca 525-100
f.v.t.

• Egentlige var buddhismen ganska jämlik från
  början. Samma undervisning gavs av Buddha till
  alla.
• Buddha grundade en munk- och en nunneorden.
• Nunnor i den tidiga sanghan I Buddhas regler för
  nunneorden ingick 8 extra regler för nunnorna som
  gjorde att de var i en underordnad position i
  förhållande till munkarna.
• Sanghan skulle bli försvagad enligt Buddha därför
  att kvinnor tilläts bli nunnor. Annars ansåg han
  att kvinnor kan nå arhat-skap, alltså nå nirvana.
• Ändå var det så att munkarna hade all makt och
  kontroll över sanghan.

3
Forts.

• Lekmännen Kvinnor bland lekmännen var ofta mer
  aktiva än männen i att stödja sanghan. Det fanns
  ingen direkt skillnad i undervisningen till män
  och kvinnor.
• Buddhismen har alltid varit en religion där man
  avsäger sig världen.
• Det finns få tidiga texter som talar om kvinnan
  som hatad eller föraktad. En syn som finns är att
  kvinnorna anses mer involverade i den världsliga
  existensen därför att de producerar och sköter om
  livet.
• Schuster Barnes betvivlar att buddhismen ska
  betraktas som antifeministisk bara därför att man
  värdesätter asketism högt, vilket är en åsikt som
  många forskare har

4
Tidig Mahayanabuddhism (ca 100 f.v.t. 400
e.v.t.

• I Mahayana menas att alla, inklusive kvinnor, har
  möjlighet att nå nirvana.
• En Buddha är enligt traditionen alltid en man. I
  Kina har man dock funnit texter där Gautama
  Buddha skulle ha varit kvinna i några tidigare
  liv.
• Det finns kvinnliga bodhisattvas.
• Kvinnor är kvinnor därför att de inte har
  avancerat så långt på upplysningsvägen.
• I Prajñaparamitatexterna framhålls att alla
  karakteristika är illusoriska, så det är inte så
  väsentligt med manligt och kvinnligt.

5
Forts.

• Under denna tid, ett par hundra år omkring år 0
  åt båda håll så utvecklades den teistiska
  hinduismen i epos som Mahabharata. Detta
  påverkade buddhismen att börja se Buddha som en
  gud.
• Det finns en historia i Lotussutran där en flicka
  ändrar kön till en manlig bodhisattva. I en annan
  Mahayana-text ändrar en annan flicka kön, men
  säger att könet inte har betydelse och man kan
  uppnå befrielse som man eller kvinna.
• Det finns kvinnliga bodhisattvas och kvinnliga
  buddhas.
• Prajñaparamita deifieras till en gudomlig varelse
  som personifierar perfekt vishet och är kvinnlig.

6
Mahayana och Vajrayanabuddhismen utanför Indien
(efter ca 400 e.v.t.)

• En nunneorden etablerades i Kina på 300-talet
  e.v.t. och har överlevt till våra dagar. Det
  finns fortfarande nunnor i Taiwan och Kina.
• Nunnorna har kunnat fungera som ideal för kvinnor
  med oberoende och personligt ansvar.
• Det har hela tiden funnits lärda nunnor som även
  skrivit böcker.
• Från omkr. år 0 har de buddhistiska texterna
  översatts till kinesiska.
• Tientai-skolan (500-t.) hävdade att kvinnor kan
  nå upplysningen.

7
Forts. Kina och Vajrayana i Indien och Tibet.

• Chanskolan uppstod på 500-talet. Den betonar
  disciplinerad, intensiv meditation under en guru.
• I Chanbuddhismen kan en kvinna bli en buddha och
  en religiös lärare.
• I Vajrayana lärs det att man kan nå buddhaskap
  under ett liv med de tantriska metoderna.
• Vajrayana uppkom i norra Indien omkring 400
  e.v.t. och försvann sedan på 1200-talet.
• I Vajrayana finns ett stort antal kvinnliga
  gurus.
• Det finns en dualism i tantrismen mellan manligt
  och kvinnligt som uttrycker en större acceptans
  för kvinnliga yogier, lamor etc. Målet är att ena
  motsatserna.

8
Vem bestämmer traditionen?

• Varför har inte kvinnor skrivit om sin roll i
  buddhismens historia?
• En del har skrivits. I Kina skrev Bao Chang om de
  första kinesiska nunnorna.
• Kvinnor i Tibet skrev ibland, bl a Yeshe Tshogyal
  som skrev Padmasambhavas biografi.
• Förf. anmärker på att det troligen är mycket mer
  som är gjort av kvinnor i buddhismen än som har
  framkommit idag.

9
Slutsatser

• Det problem som möter kvinnor i buddhismen är att
  få mera auktoritativa positioner inom buddhismen.
  Inom Chan och Vajrayana har det funnits vissa
  möjligheter för kvinnor att nå högre positioner,
  men generellt så dominerar männen i den
  buddhistiska världen.
• Omkring år 0 fanns det en diskussion om huruvida
  kvinnor är karmiskt underlägsna män, men dessa
  argument har tillbakavisats i senare Mahayana och
  Vajrayana-buddhism.
• Det finns i dessa läror ett antal kvinnliga
  bodhisattvas och framstående religiösa lärare,
  men de är ändå en minoritet.
• Inom politiken har buddhismen i Kina kunnat
  användas för att legitimera kvinnliga härskare.
• Buddhismen har som rörelse annars engagerat sig
  ganska lite för sociala frågor i samhället och
  därmed också för kvinnofrågan.