Anknytning och differentiering

1
Anknytning och differentiering

• TOR WENNERBERG
• www.torwennerberg.se

2
Vad ska jag prata om idag?

• Inte bara anknytning differentiering som
  människans djupaste utvecklingsmotiv.
• Anknytning kärlek som evolutionär
  överlevnadsmekanism.
• Trygg anknytning som ett uttryck för
  differentiering av självet, hos barn och vuxna.
• Otrygg anknytning som ett uttryck för bristande
  differentiering, hos barn och vuxna.

3
Vår dubbla strävan

• Våra djupaste livsbehov är att komma andra
  människor nära och att utveckla en egen,
  självständig identitet.
• De flesta personlighetsteorier lyfter fram båda
  dessa existentiella drivkrafter, som står i ett
  dialektiskt förhållande till varandra.
• Blatt talar om den anaklitiska (närhetssökande)
  respektive den introjektiva (självdefinierande)
  utvecklingslinjen Bowen om differentieringen av
  självet.

4
Differentiering

• Differentieringsprocessen består i utvecklandet
  av ett starkt själv som förmår balansera behoven
  av närhet respektive autonomi.
• Skapandet av tillfredsställande relationer grund
  för stabil, positiv identitet, som i sin tur
  möjliggör fördjupade relationer.
• Ju mer differentierade vi är desto mindre blir
  det av motsättning mellan närhets- och
  autonomibehov. Vi kan kompromissa utan att tappa
  bort oss själva.

5
Livets grundvillkor

• Vi föds med en hjärna som är 40 000 år gammal (de
  flesta av hjärnans strukturer är betydligt äldre
  än så däggdjurshjärnan 200 miljoner år,
  reptilhjärnan 500 milj år).
• Vårt psyke är med andra ord identiskt med
  stenåldersmänniskans som nyfödda förväntar vi
  oss en tillvaro i en nomadiserande primatflock på
  den afrikanska savannen.

6
Vad är anknytning?

• Bowlbys centrala upptäckt anknytningen, de
  starka känslomässiga band som ett barn knyter
  till omhändertagande vuxna, är ett beteende som
  genom årmiljoner av evolution har främjat
  överlevnaden.
• Anknytning en överlevnadsmekanism evolutionens
  svar på hur hjälplösa ungar, som föds innan de är
  färdigutvecklade, ska kunna överleva i en
  farofylld värld. Genom att hålla sig nära en
  beskyddande artfrände, starkare och klokare än
  ungen själv.

7
Relationer som överlevnadsinstrument

• Barn måste säkra sin överlevnad genom att knyta
  an och anpassa sig till de outtalade villkor som
  gäller i anknytningsrelationerna.
• Gör instinktivt allt för att undvika separation
  eller känslomässigt övergivande. Om vi kommer
  bort eller överges på savannen betyder det en
  säker död. Ensamhet ett livshotande tillstånd.
• Ett glapp mellan den moderna tillvaron och vår
  evolutionära utvecklingsmiljö.

8
Bowlby 1958

• I avsaknad av kraftfulla medfödda responser som
  säkerställer att barnet framkallar moderlig
  omvårdnad och håller sig nära sin mamma under
  barndomsåren, kommer barnet att dö så lyder
  tesen.

9
Anknytningens andra sida

• Av lika central betydelse som närhetssökandet är
  barnets utforskande av sin fysiska och sociala
  omgivning.
• Barnets uppgift förutom att skapa närhet och
  överleva är att hinna lära sig allt det barnet
  behöver för att bli en kompetent medlem av
  flocken.
• Det är balansen mellan närhetssökande och
  utforskande som är avgörande.

10
Det formbara anknytningsbeteendet

• Mary Ainsworth genom empiriska undersökningar
  identifierade hon tre olika anknytningsmönster
  som barn uppvisar vid ett års ålder. Trygg,
  otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent.
• Uppfann främmandesituationen.
• Ville empiriskt bevisa Bowlbys antagande om
  anknytningsbeteende som universell reaktion på
  stress/rädsla, men förvånades av sina resultat.

11
Trygg anknytning

• Hur gör trygga barn?
• Separationen innebär kris hur hanterar barnet
  den?
• Trygga barn leker och utforskar när mamma är
  där gråter och ropar efter mamma när hon
  försvinner lugnar sig när mamma återvänder,
  återgår till lek.
• Inge Bretherton SS med tryggt anknutna barn
  följer dramaturgin boy loves girl, boy loses
  girl, boys gets girl back.

12
Otrygg undvikande anknytning

• Fokuserar i främmandesituationen på leksakerna i
  rummet och tycks inte ta notis om att föräldern
  lämnar rummet.
• Inga uttryck för ångest och ilska, men betydande
  stressreaktion på den fysiologiska nivån.
• Ingen dramatik som med trygga barn. Tråkigt att
  observera, som om ingenting hänt.
• Att notera den undvikande strategin har ett enda
  syfte att maximera närheten till föräldern
  (historia av avvisande av anknytningsbeteende).

13
Otrygg ambivalent anknytning

• Fokuserar genom hela främmandesituationen på
  mamman. Orolig och upprörd redan när de kommer in
  i rummet, förblir i samma tillstånd när mamma går
  och kommer tillbaka. Ingen dramatisk kurva här
  heller. Låter sig inte tröstas.
• Strategi att maximera anknytningsbeteende pga
  historia av nyckfullt bemötande ibland är mamma
  tillgänglig, alltså har det lönat sig att hela
  tiden fokusera på henne.
• Inget utforskande, mammor till ambivalenta
  tenderar att inte uppmuntra autonomi.

14
Desorganiserad anknytning

• Barn som inte kan klassificeras enligt Ainsworths
  tre organiserade kategorier. Varför?
• Uppvisar desorienterade/desorganiserade beteenden
  som innebär att de inte förmår upprätthålla en
  beteendemässig och mental strategi för att
  hantera stress.
• Stressen i främmandesituationen aktiverar
  rädslosystemet det är då som frånvaron av
  anknytningsstrategi kommer i dagen.

15
Anknytningsintervjun, Adult Attachment Interview

• Forskningsinstrument utformat för att överraska
  det omedvetna. Med andra ord intervjun
  aktiverar anknytningssystemet hos vuxna.
• Mäter i vilken mån intervjupersonen kan förbli
  balanserad och sammanhängande när han/hon drar
  sig till minnes och diskuterar tidiga
  anknytningserfarenheter, inklusive negativa och
  smärtsamma sådana.

16
AAI, forts.

• AAI består av 15 frågor ( följdfrågor) om tidiga
  erfarenheter av anknytning. Svaren transkriberas
  och kodas enligt omsorgsfullt utarbetade
  principer. Exempel
• Kan du säga fem adjektiv som beskriver din
  relation till din mamma/pappa under barndomen?
• Hur tror du att dina tidiga erfarenheter har
  påverkat din vuxna personlighet?
• Varför tror du att dina föräldrar betedde sig som
  de gjorde under din barndom?

17
4 anknytningsmönster hos vuxna

• 1) trygg anknytning secure-autonomous på AAI
• 2) otrygg-undvikande dismissing på AAI
• 3) otrygg-ambivalent preoccupied på AAI
• 4) otrygg-desorganiserad unresolved with
  respect to loss or trauma på AAI

18
Lingvisten Paul Grices principer

• Konstruktiva samtal (rational discourse) bygger
  på fyra principer
• Kvalitet tala sanning, ha bevis för det du säger
• Kvantitet berätta lagom mycket, varken för
  korthugget eller för långrandigt
• Relevans styr inte bort samtalet mot
  ovidkommande ting
• Begriplighet (manner) uttryck dig tydligt och
  klart

19
Sambandet med Grices principer

• Main fann att tryggt-autonoma vuxna, som tenderar
  att ha barn med trygg anknytning, svarar på
  frågorna i AAI på sätt som stämmer överens med
  Grices principer.
• Dessutom att vuxna med specifika otrygga mönster
  bryter mot specifika principer.
• Otrygg-avfärdande bryter mot principen om
  kvalitet (att tala sanning).
• Otrygg-överdrivet upptagen bryter mot
  principerna om kvantitet, relevans och
  begriplighet.

20
Secure-autonomous (trygg-autonom) på AAI

• Förmår svara på frågor om tidiga
  anknytningserfarenheter, inklusive negativa
  sådana, samtidigt som de upprätthåller
  samarbetsinriktat och sammanhängande tal.
• Två tydliga kännetecken a) värdesätter
  anknytningserfarenheter b) intar objektiv
  hållning i beskrivning och värdering av dem.
• Metakognitiv observation förstår att mentala
  representationer bara är representationer. Aktiv
  självgranskning, står utanför den egna
  erfarenheten samtidigt som han/hon pratar om den.

21
Ett fantastiskt samband

• En berättelse som är väl sammanhållen är allt
  som behövs för att en intervjupersons barn ska
  vara tryggt. Detta är ett av de mest fantastiska
  samband som påvisats i modern psykologisk
  forskning. Ett språkligt fenomen, en berättelse
  om en livshistoria, är (om den berättas utifrån
  anknytningsintervjufrågorna) kopplad till att ett
  barn uppvisar ett visst beteende. (Broberg et
  al., Anknytning i praktiken, s. 248.)

22
Dismissing (avfärdande) på AAI

• Erkänner inte negativa händelser. Beskriver sin
  barndom i positiva ordalag men beskrivningen
  backas inte upp av minnen som bekräftar.
• Riktar oflexibelt bort sin uppmärksamhet från
  minnen och erfarenheter till förmån för
  idébaserad föreställningsvärld. Upprätthåller
  distans till den inre världen.
• Deaktiverande försvar, tankestyrd, undviker
  känslor precis som undvikande barn riktar fokus
  uteslutande mot leksakerna.

23
Preoccupied (upptagen) på AAI

• Alltför upptagen av tidiga och/eller nuvarande
  relationer för att kunna tydligt beskriva och
  värdera dem. Klarar inte att upprätthålla
  samarbetsinriktad dialog, översvämmas av affekt,
  kommer från ämnet, talar för länge, blir otydlig.
  
• Hyperaktiverande försvar, känslostyrd, fokus på
  de egna känslorna.
• Klarar inte att ställa sig utanför sin erfarenhet
  och betrakta den med objektiv distans.

24
Relationsstilar i vuxna kärleksrelationer

• Precis som i främmandesituationen tre mönster som
  uttrycker antingen differentiering eller
  bristande differentiering
• Secure (trygg)
• Avoidant (undvikande)
• Anxious (orolig/ångestfylld)

25
Undvikande (avoidant) relationsstil

• Undertrycker egna behov av närhet. Självbilden
  organiserad kring oberoende och självbestämmande,
  liksom förnekande av egen sårbarhet. Rädsla för
  att bli uppslukad och kvävd. Deaktivering av
  närhetssökandet.
• Tre försvarsstrategier 1) undertryckande av
  anknytningsrelaterade tankar, känslor, minnen 2)
  överdrivet positiv självbild 3) nedvärdering av
  andra.
• Överbetoning av introjektiva utvecklingslinjen.

26
Orolig (anxious) relationsstil

• Självbild organiserad kring hjälplöshet och
  osjälvständighet närhet till andra aktiverar
  rädsla för att bli övergiven och ensam.
• Tre försvarsstrategier 1) förstärkande av
  negativa känslor 2) orolig självnedvärdering 3)
  svårigheter att skilja mellan själv och andra
  projicerar egna drag på andra. Hyperaktivering av
  närhetssökandet.
• Överbetoning av anaklitiska utvecklingslinjen.

27
Känslomässig sammansmältning

• Båda dessa stilar uttryck för bristande
  differentiering av självet, eller känslomässig
  sammansmältning. Regleringen av de egna känslorna
  beroende av partnerns reaktioner. Beroende av
  reflekterad känsla av själv (Schnarch).
• Undvikande stil måste ha distans till partnern
  för att kunna reglera sina känslor just för att
  partnern är så viktig.
• Orolig stil reglerar sina känslor genom partnern.

28
Kärleksrelationens ekologi

• Vi går in i parrelationer ännu starkt beroende av
  reflekterad känsla av själv.
• Kärleksrelationens ekologi tvingar oss om vi
  vill att relationen ska fortsätta utvecklas att
  differentiera oss och göra oss mindre beroende av
  reflekterad känsla av själv.
• High-desire och low-desire partner-konflikter
  ömsesidigt bekräftande upphör.

29
Steg mot ökad differentiering

• Intimitet definieras på begränsat sätt i
  psykologiska litteraturen fokus på ömsesidig
  bekräftelse (other-validated intimacy).
• Det som kan bryta stillestånd i relationer, och
  resultera i ökad differentiering, är
  självbekräftad intimitet, self-validated
  intimacy. Att öppna sig för partnern utan att
  förvänta sig bekräftelse och förståelse.

30
Main om AAI-mönster

• dessa kategoriska placeringar måste förstås
  som betecknande endast nuvarande, och potentiellt
  föränderliga, medvetandetillstånd med avseende på
  anknytning. () Otrygga mentala tillstånd
  vittnar om närvaron av en process, inte en
  oföränderlig struktur, och denna process är i
  högsta grad aktiv vilket visar sig i dess
  kontinuerliga förvrängande effekter på vuxna
  individers språkanvändning när de blir ombedda
  att beskriva och utvärdera sin anknytningshistoria
  .

31
McCulloughs definition av psykisk hälsa

• Ju mer vi kan skratta när vi är glada, gråta när
  vi är ledsna, använda ilska för att sätta tydliga
  gränser, älska passionerat och ge och ta emot
  ömhet fullt och öppet, desto längre befinner vi
  oss från lidande.