Pengar i stat, landsting och kommun

1
Pengar i stat, landsting och kommun
2
alltså SKATT
3

• De pengar vi betalar i skatt går huvudsakligen
  till den offentliga sektorn, vilket innebär
• Staten
• Landstinget
• Kommunerna

4
Är det gratis att gå i skolan?

• Nej, någon måste ju betala för den. Liksom för
  sjukvården, äldrevården och räddningstjänsten
  etc.
• Det finns två sorters skatt
• Direkt skatt, den som dras från våra löner och är
  beroende på vart vi bor.
• Indirekt skatt, den som ligger inbakat i varor
  och tjänster, den heter moms.
• Vissa menar att det den av lönen vi betalar till
  vår egen pension kallas skatt.

5
Kommunal skatt

• På varje hundralapp dras ca 30 kr som
  kommunalskatt. Det är ett samlingsnamn på den
  direkta skatten som går till kommun och
  landsting. Skatten varierar med vart vi bor.
  Vissa kommuner betalar mer och vissa mindre
  beroende på hur rika de är.

6
Statlig skatt

• Om vi tjänar mycket pengar får vi betala mycket
  skatt. Har man hög lön får man även betala
  statlig skatt. Den går till t.ex. militär, polis
  och tull.
• Tyvärr är statens utgifter så stora att direkta
  skatter inte räcker till dem. Därför finns det en
  massa indirekta skatter.

7
Indirekta skatter

• Moms i en vara eller tjänst finns
  mervärdesskatt, moms.
• Kapitalinkomster ex skatt på ränta, eller om vi
  sålt aktier med vinst, så får vi betala skatt på
  vinsten.
• Arbetskraft alla företag med anställda betalar
  en viss skatt för dem, arbetsgivaravgifter.

8

• Bolagsskatt företag betalar en del av vinsten i
  skatt.
• Punktskatter vissa varor har extra mycket skatt,
  ofta farliga varor, som alkohol, cigaretter,
  bensin.
• Ägodelar när man har en stor förmögenhet,
  betalas en del av värdet varje år i skatt.

9
Statens budget

• Stat och kommuner måste göra en budget för att
  få kontroll över pengar som går in och ut i
  riket.
• Varje höst presenterar regeringen sin
  budgetproposition, vilket är ett förslag till
  vilka utgifter staten ska ha kommande år.
  Inkomsterna vet man ju inte helt säkert så man
  får gissa lite.
• Även oppositionen (motståndar-partierna) lägger
  en budget, ofta lite annorlunda.

10
Ekonomisk utveckling

• Hur mäts ett lands ekonomiska utveckling?
• BNP, bruttonationalprodukt betyder?
• Hur mycket alla varor och tjänster som tillverkas
  i ett land under ett år är värda.
• Problem??
• Bara de siffror staten får in räknas svartjobb
  och välgörenhet syns aldrig.

11
Riksdagen bestämmer

• Sedan röstar riksdagen om de olika förslagen.
• Först beslutar riksdagen om utgiftstaket, sen
  vart pengarna ska gå.
• De som är med i EU har vissa regler som de måste
  följa, t.ex. hur mycket underskott man får ha i
  sin budget och hur stor statsskulden får vara.
  Det är viktigt att ländernas ekonomi är ungefär
  lika bra. Om ett land bryter mod de här reglerna
  blir de varnade, får böta och riskerar att
  uteslutas ur euro-samarbetet om landets
  ekonomi inte förbättras.

12
(No Transcript)
13

• När BNP ökar säger man att tillväxten ökar, t.ex.
  med 2. Men när det går dåligt säger man att
  tillväxten är negativ. Tillväxten är aldrig jämn,
  ibland går det bättre, ibland sämre.
• Den ekonomiska berg- och dalbanan kallas
  konjunktur.
• I en högkonjunktur tror man på goda tider,
  företag vågar fortsätta handla och investera så
  att tillväxten kan öka.
• I en lågkonjunktur går det sämre och då försöker
  man spara istället, inför sämre tider. Företagen
  investerar mindre och handlar mindre. Många kan
  förlora arbetet. Det blir en negativ spiral.

14

• Negativt med en högkonjunktur är att det kan bli
  inflation.
• Det betyder att priserna höjs för att folk vill
  göra av med sina pengar, alltså handla. Kanske
  det blir brist på varor (jämfört med hur mycket
  man vill handla) och då höjs priserna.
• Blir det hyper inflation så kan priserna bli
  larvigt höga, ex.200 kr för en limpa.

15
Staten försöker jämna ut konjunkturen

• Genom att sänka skatter och höja bidrag när det
  är lågkonjunktur. Då kan folk och företag handla
  igen och investera.
• I en högkonjunktur genom att höja skatten och
  minska bidragen. Staten vill då spara pengar till
  nästa lågkonjunktur. Detta gör att folk slutar
  handla och investera och en högkonjunktur bromsas.

16
Lönekrav och prisspiral

• När värdet på pengarna minskar på grund av
  prisstegring kallas det inflation.
• Det uppstår just därför att folk förväntar sig
  inflation!
• När arbetsmarknadens parter ska förhandla om
  löner lyssnar de på vad andra yrkesgrupper har
  fått i lön. Då vill ju alla ha högre lön! Och det
  blir en lönespiral.
• Samma sak gäller med priser. Om ryktet går att
  råvarupriset ska höjas eller att konkurrenterna
  tänker höja priset, passar man på att höja sina
  egna priser. Då bildas en prisspiral som är svår
  att stoppa.

17
Problem med en hög inflation

• Pengarna på banken blir mindre värda. Guld och
  fastigheter däremot behåller sitt värde.
• Om vi har en hög inflation i Sverige kan det bli
  så att andra länder inte vill handla med oss,
  eftersom det är så dyrt här.
• Det innebär att många företag måste lägga ner
  sin verksamhet och då ökar arbetslösheten.

18
Ekonomiska system

• Ekonomi betyder att hushålla. Vad betyder det?
• Man använder sina pengar så effektivt som
  möjligt. Privat, företag och land. Då kallas det
  privatekonomi, företagsekonomi eller
  nationalekonomi.
• Även länder måste hushålla med
  sina pengar.

19

• Malm, skog, olja och andra naturtillgångar är
  inte obegränsade. Det går inte att bygga
  motorvägar, simhallar och flygplatser i varenda
  liten småstad. Landets pengar räcker inte till.
• För att avgöra på vilket sätt ett land ska sköta
  sin ekonomi, alltså hushålla med landets
  pengar, som är begränsade, måste de styrande i
  landet fråga sig tre frågor.

20
Vad ska produceras?

• Mat, hus, skolor, vägar och sjukhus måste
  prioriteras före t.ex. lyxbåtar till alla.
  Naturtillgångarna avgör förstås också vad
  som kan
  produceras.

21
Hur ska produktionen gå till.

• Här måste man bestämma om tillverkningen ska ske
  med avancerade maskiner eller om det mesta måste
  göras hantverksmässigt. Det beror i sin tur på
  vilken teknisk nivå landet befinner sig på. En
  annan viktig fråga är om staten eller
  privatpersoner ska äga
  företagen.

22
Hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas?

• Alla produktion skapar inkomster. Därför måste
  man bestämma om inkomsterna främst ska hamna
  hos dem som äger företagen eller om alla ska
  få del av rikedomarna.

23

• Det sätt dessa frågor besvaras på anger vilket
  ekonomiskt system man använder i sitt land. Det
  avgör också vilken typ av samhälle vi får.
• Det finns tre olika ekonomiska system

24
Planekonomi

• Innebär att statliga myndigheter bestämmer vad
  som ska produceras, hur mycket och till vilka
  priser. Staten styr landets ekonomi och kan på så
  sätt utjämna skillnader mellan rika och fattiga.
  Planekonomi har ofta medfört såväl brist på varor
  som varor med dålig kvalitet.

25
Marknadsekonomi

• Innebär att besluten om vad som ska produceras,
  hur mycket och till vilka priser avgörs på en
  marknad. På en marknad möts köpare och säljare,
  till ex. på en varumarknad eller en
  bostadsmarknad.
• Finns det mycket varor men få köpare
  stort utbud och låg efterfrågan
  sjunker priset. Är det
  däremot många köpare som
  slåss om få varor stiger
  priset.

26
Blandekonomi

• Innebär att de flesta ekonomiska beslut, till ex.
  om man ska köpa hus eller lägenhet, fattas på
  marknaden av privatpersoner och företag.
  Samtidigt styr staten många viktiga områden
  främst utbildning, sjukvård, barnom-sorg och
  äldrevård genom lagar och skatter.

27

• De flesta länder har blandekonomi och i
  verkligheten finns inget land som enbart har
  planekonomi eller marknadsekonomi. Några länder
  ligger väldigt nära renodlad planekonomi, t.ex.
  Kuba och Nordkorea. De länder som är mest
  marknadsinriktade är USA och Hong-kong.

28
Problem

• Båda systemen har sina problem.
• Marknadsekonomi kan leda till stora
  inkomstskillnader.
• Planekonomi kan leda till dålig ekonomisk
  utveckling och låg effektivitet.
• Därför ligger de flesta länder någonstans mitt
  emellan, t.ex. Sverige där vi har blandekonomi.