EBP - Vad

1
EBP - Vad är det?

• Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av
  bästa forskningsstöd, professionell praktisk
  erfarenhet och klientens/brukarens värderingar,
  förväntningar och förutsättningar i övrigt.
• EBP är en process eller en metod för praktikern
  att i mötet med brukaren söka, värdera och
  integrera olika kunskapskällor inför val av
  insatser (Oscarsson 2009).

2
Hur går arbetet med EBP till?

• Som praktiker formulerar man en fråga som gäller
  en aktuell brukares problem eller behov.
• Man söker få fram bästa möjliga kunskap för att
  kunna besvara frågan (i första hand genom att ta
  stöd i forskning).

3
EBP

• Man granskar kritiskt resultatets validitet
  (giltighet), effekt och användbarhet har
  studien gjorts under liknande förhållanden?
• Man integrerar resultatet med den egna praktiska
  erfarenheten och med brukarens önskemål,
  värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska
  tillstånd och förutsättningar.

4
EBP

• Därefter kommer man, tillsammans med brukaren,
  fram till en lämplig insats och man utvärderar
  sin egen förmåga att genomföra insatsen (jfr
  PBL!) (Oscarsson, 2009).

5
Evidensbaserad praktik

• Brukarens uppfattning är en viktig del!!

6
Brukarkunskapens giltighet

• Att arbeta med ett brukarperspektiv betyder att
  den det gäller kommer till tals det innebär att
  professionella får mer kunskap än vad de annars
  skulle kunna få.
• Det finns inte bara ett brukarperspektiv - det
  finns många (Krogstad, 2011)

7
Vem är brukare?

• Personer med egen erfarenhet som tar del av,
  eller brukar insatser från offentlig verksamhet
• Brukare kan även vara brukar/intresse/organisatio
  ner

8
Brukarinflytande

• Med brukarinflytande avses att individ- och eller
  intresse-organisation är med och påverkar hela
  eller delar av verksamhetens utformning.
• De som berörs får inflytande i hela eller delar
  av verksamheten utifrån deras kompetensen som
  brukare.

9
Brukarmedverkan

• Med brukarmedverkan menas att brukaren tar aktiv
  del i en verksamhetens olika delar (planering,
  genomförande, utvärdering, uppföljning).

10

• Inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar
  eller brukar kommunens eller landstingets
  tjänster, t.ex. skolbarns föräldrar, elever,
  patienter, hyresgäster, pensionärer och personer
  med funktionsnedsättning (www.ne.se).

11

• I civildepartementets utredning definieras
  brukarinflytande som medborgarens möjligheter
  att som användare av en offentlig service påverka
  tjänstens utformning och kvalitet
• (Ds, 19918).

12
Varför brukarinflytande?

• Grundtanken i FN s konvention är delaktighet och
  jämlikhet för funktionsnedsatta inom samhällets
  alla områden.
• I konventionen säkerställs att personer med
  funktionsnedsättning är medborgare med samma
  rättigheter och skyldigheter som alla andra.

13
Hur når vi dit?

• Ett nära samarbete med brukarorganisationerna bör
  utvecklas.
• Dessa bör engageras i beslutsprocesser som rör
  planer och program som kan anses påverka
  personernas ekonomiska och sociala situation.

14
Informationsspridning

• Åtgärder bör vidtas för att sprida information
  och kunskap om olika funktionsnedsättningar på
  alla politiska och administrativa nivåer,
  centralt, regionalt och lokalt.

15
Mål för funktionshinderpolitiken

• De handikappolitiska målen är mångfald,
  delaktighet och jämlikhet. För att nå målet måste
  vi utgå från den enskilde (www.handisam.se).

16

• Det anses idag som självklart att det finns
  brukarinflytande inom socialtjänstens
  verksamheter.
• Det är först när ordet brukarinflytande ska
  omsättas i praktisk handling som det blir svårt
  (Steinholtz Ekecrantz, i Hyden red., 2000).

17

• Hur ska det se ut i praktiken?
• Vad ska brukaren få ha inflytande över?
• Hur ska verksamhetsföreträdare få kunskap om vad
  brukaren vill ha inflytande över?

18
Forskning

• Resultat från ett forskningsprojekt vid högskolan
  i Hedmark, visar att brukarmedverkan och
  delaktighet har en avgörande betydelse för
  psykiskt välbefinnande (Granerud, 2011).

19
Centrala faktorer utifrån forskning inom Norskt
psykiskt hälsoarbete

• Brukarperspektivet måste vara i centrum.
• Ökad vikt på att hälsofrämjande och förebyggande
  arbete motverkar psykiskt lidande.
• Ökad vikt vid att brukaren får stöd att arbeta
  med egna resurser och att hantera den egna
  livssituationen.
• Kontinuitet genom stabila relationer.
• Anpassade boendeformer.
• Anpassade aktivitetsnivåer som inbegriper
  dagverksamhet, fritidsmöjligheter och social
  samvaro.

20
Viktiga krav

• att stöd som ges ska upplevas helhetligt och
  koordinerat,
• att miljön ska vara tillåtande,
• att alla behandlas med respekt,
• att allt socialt arbete bör ske utifrån en
  värdegrund,
• att personer som behöver hjälp får hjälp,
• att det stöd som ges är tillräckligt.

21
Forskning om ett aktivt stöd till aktivitet

• Resultatet visar att personer som fått stöd till
  aktivitet beskriver att de upplever att de
• - kan hjälpa andra
• - har fått rutiner
• - kan vara kreativa
• - har utmaningar
• - kan ta hand om sig själva
• - känner sig som kompetenta personer
• (Argentzell, 2012).

22
Aktivt stöd ger ett meningsfullt liv

• Många personer med psykisk funktionsnedsättning
  har svårt att själva klara av att veta vad de
  vill göra, de behöver stöd.
• Delvis beror detta på att de har varit vana att
  andra bestämt över dem.
• När de fick stöd att bestämma själva visar
  resultatet att personerna trivdes bättre och blev
  mer aktiva (Lindström, 2012).

23
Inflytande på olika nivåer

• Den samhälleliga nivån
• Verksamhetsnivå
• Individnivå

24
Genomförandeplan brukarinflytande på individnivå

• Den enskilde ska ha inflytande över de insatser
  som ges, när och hur de ges.
• I praktiken finns stora svårigheter bland annat
  pga det ojämnlika förhållande mellan
  professionella och brukare.
• Resultat de personer som kan delta stärks och,
• Verksamheten har utvecklats mot en mer
  individuellt styrd verksamhet
• (Nilsson, Tillberg, Mattsson, 2012).

25
Redskap/modeller för brukarinflytande på gruppnivå

• Olika typer av brukarundersökningar
• - Fokusgrupp
• - Brukarrevision

26
Exempel 1 Pict-O-Stat
27
Vad är Pict-O-Stat?

• Webbaserat enkätverktyg med ljud,
  Pictogrambilder, fotografier och film.
• Ett kognitivt hjälpmedel som ger möjlighet för
  personer att svara självständigt på enkäter.
• Används av brukare inom LSS och SoL
  verksamheter.

28
I Pict-O-Stat skapas verksamhetsnära webbenkäter

• Mål för kvalitet i verksamheten formuleras
• Sammansättning av enkätfrågor utifrån satta mål
• Genomförandet
• Analys av statistik
• Uppföljning

29
Målgruppen är personer,

• Som har kognitiva svårigheter
• Har svårt att tolka icke-konkreta
  frågeställningar
• Har svårt att läsa och skriva
• Har inlärningssvårigheter

30
Utvecklingsprojekt

• Enkätverktyget Pict-O-stat
• Utvecklingsarbete i sex år tillsammans med ett
  privat dataföretag Neonova www.neonova.se

31

• Framtagning av frågor med hjälp av fokusgrupper
  måttligt, lindrigt utvecklingsstörda personer
  med psykisk funktionsnedsättning
• Validering av frågornas förstålighet med hjälp av
  videoobservationer

32
Del 1 Utvärdering av fem gruppbostäder jan 06-
maj-07

• Fokusgrupp med de boende 2006
• 22 personer

33
Ny utvärdering sex gruppbostäder 2008

• Enkät med hjälp av Pict-O-Stat
• 2008 24 personer

34
Fokusgrupp i tre steg

• 1- ta fram kännetecken
• 2- formulera frågor utifrån påståenden
  kategorisera, reflektera, justera
• 3- testa frågorna genom att värdera den egna
  verksamheten

35
Kvalitetsområden/kategorier

• Fysisk boendemiljö
• Psykosocial miljö Personal, trygghet/trivsel
• Respektfullt bemötande
• Självständighet inflytande självbestämmande
• Rättsäkerhet
• Information/kommunikation
• Delaktighet

36
Frågor till en enkät (del 1) Psykosocial miljö -
personalen

• Personalen ska vara trevlig
• Personalen ska finnas när man behöver dem
• Personalen ska hjälpa till med t.ex. städning
• Personalen ska hjälpa till om man behöver någon
  att prata med
• Personalen ska kramas.
• Personalen ska vara glada, skämta, skratta
• Personalen ska vara snälla
• Viktigt att få vara i fred för personalen
• Personalen ska behandla ungdomarna rättvist.

37
Personalen

• Ska hålla det som bestämts
• Ska ge mig den hjälp jag behöver.
• Ska lyssna på mig
• Det är viktigt att få hjälp även med
  fritidsaktiviteter.
• Det är viktigt att man trivs med kontaktmannen
  be att få byta annars.
• Personalen ska vara till för dem som bor i
  gruppbostaden

38
Psykosocial miljö Viktigt i gruppbostaden

• Det är viktigt att ha regler att bestämma
  tillsammans
• Det är viktigt att inte störa varandra
• Det är viktigt att trivas med dem man bor med
• Det är viktigt att träffa andra som bor på andra
  gruppbostäder
• Det ska finnas ett schema.

39
Exempel enkätfrågor

• Exempel
• Det är viktigt att ha en kontaktpersonal.
• Det är viktigt att man kommer överens med
  personalen.
• Det är viktigt att man har någonting att göra på
  dagarna.

• Frågeformulering
• Har du en kontaktman bland personalen?
• Kommer du och personalen bra överens?
• Har du något meningsfullt att göra på dagarna?

40
Tycker du om din lägenhet? Svar ja 14 nej
3

41
Får du bestämma?Ja15 vet ej 2
42
Har ni möten där du bor?Svar ja7 ibland6 nej4
43
Får du vara med bestämma? Ja8 ibland3 nej6
44
Har du ett schema?Svar ja 10 nej 7
45
(No Transcript)
46
Att svara på enkäten

• Eget lösenord?
• Logga in sig på datorn få hjälp om man vill?

47
Kommentarer

• Personal på ett boende uttryckte att brukaren
  har inte sagt något på tre år men han klarade av
  att genomföra enkäten utan större problem. Visar
  på att förutfattade meningar kan vara ett hinder
  i verksamheterna.
• Alla som deltog var mycket positiva. Tyckte det
  var spännande med tekniken, uttryckte att det var
  kul att få göra en sådan här enkät, tråkigt när
  det var klart. Brukarna som deltog i enkäten ser
  fram emot återkopplingsträffen.

48
Kommentarer

• Många brukare har uttryckt att det här behövs
  och de har upplevt att de fått framföra sina
  åsikter. Vissa har bett att få göra detta igen.
  Vissa var nervösa inför enkäten men kunde
  genomföra den utan besvär.

49
(No Transcript)
50
Resultatet

• Hur blev det sedan?
• Mellan första och andra utvärderingen genomfördes
  en organisationsförändring som innebar att det
  blev lugnare i boendet det var inte lika många
  vikarier längre.

51
Resultat

• Personer på låg utvecklingsnivå behöver träna på
  Pictogrambilder
• Alla behöver träna sig i att få vara med att
  bestämma
• Personalen behöver träna på att låta brukaren
  bestämma

52
Vad fungerade?

• Tydliga frågor
• Tydliga svar
• Ljudstöd
• Symbolstöd
• Belysta områden
• Delaktig organisation

53
Vad fungerade inte?

• Frågor i påståendeform
• För många saker på skärmen
• Nästa fråga automatisk
• Personalen var inte alltid med i processen

54
Validering av enkäten

• Uppmärksamhetsdriven design för personer med
  intellektuella funktionshinder en utvärdering
  av enkätverktyget Pict-O-stat
• Tillämpad kognitionsvetenskap,
  Kognitionsvetenskapliga programmet, Linköpings
  universitet våren 2007

55
(No Transcript)
56
Pict-O-Stat-ps

• Ett utvecklingsprojekt finansierat av
  Hjälpmedelsinstitutet, HI (2008-2011)
• Genomförande i tre kommuner, Jönköping (1),
  Västerås (1), Norrköping (2) 4 grupper 19
  deltagare 13 tillfällen.
• Frågorna ställs i ett enkätverktyg Pict-O-Stat
  som är ett kognitivt stöd för den aktuella
  målgrupp.

57
Syfte

• Att ta fram ett kognitivt användbart
  utvärderingsinstrument så alla kan vara delaktiga
  
• Att öka möjligheterna till delaktighet och
  inflytande för brukaren genom ett kontinuerligt
  utvecklingsarbete där brukaren är med och
  utvärderar verksamheten.

58
Projekt Pict-O-Stat Ps

• Att anpassa Pict-O-Stat i gränssnitt och funktion
• Att skapa ett brukarorienterat frågebibliotek för
  och tillsammans med personer som har psykisk
  funktionsnedsättning.

59
Områden

• Bostad med särskild service, boendestöd och
  daglig verksamhet som faller inom ramen för
  Socialtjänstlagen, SoL, (2001453) och lagen om
  stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS
  (1993387)

60
Metod - Fokusgrupp

• Syfte att ta fram frågor till en brukarenkät
• Genom att ta fram synpunkter från brukare inom
  psykiatri/ socialpsykiatri vad är viktigt att få
  ha inflytande om och hur vill man kunna påverka?
• Få fram frågor som uppfattas angelägna att svara
  på för målgruppen.

61
Fokusgrupp som metod för att konstruera frågor
till en enkät

• Frågor utifrån vad som uppfattas som viktigt att
  fråga om
• Tex Vad tycker du är viktigt för att det ska
  vara ett bra boendestöd, bra där du bor?
• Frågeformuleringar och svarsalternativ diskuteras
  i grupp.
• Reflexion och justering av formuleringar sker i
  grupp.

62
Presentation av personerna

• Anna 62 år har bott i sitt boende i nio år. Innan
  dess bodde hon på institution, mentalsjukhus. Hon
  har haft kontakt med psykiatrin i 36 år. Diagnos
  Bipolär sjukdom. Idag har hon flera olika dagliga
  aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.

63

• Lisa 61 år har bott i sitt gruppboende i två till
  tre år. Innan dess bodde hon på ett
  behandlingshem i tio år. Hon har haft kontakt med
  psykiatrin i 13 år. Idag har hon flera dagliga
  aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.

64

• Lars 52 år har bott i sitt gruppboende i 18 år.
  Han har tidigare bott på mentalsjukhus. Han har
  haft kontakt med psykiatrin sedan 16 års- åldern.
  Han har en schizofrenidiagnos, samt en grav
  hörselnedsättning. Lars ingår i gruppverksamhet
  del av veckan.

65
Det är mycket viktigt!

• att personalen som känner mig förstår och kan
  stödja, inte släpper taget tror på mig
• att känna att personalen är med
• när vi gör, stöttar
• att det ska bli/ske i min egen takt

66
Det är mycket viktigt!

• att personalen hjälper mig att ha kontroll
• att ha ett bra stöd
• att ha en gemenskap

67
Det är mycket viktigt!

• att ha en egen lägenhet med nytt fint kök, hall,
  toa, dusch, sovrum och vardagsrum
• att ha boendemöte, att få komma med förslag
• att veta vem man ska prata med, vem som har
  ansvaret
• att kunna säga till om något är fel

68
Det är mycket viktigt!

• att ha ett veckoschema
• att ha någonting att göra
• att komma ut utanför hemmet
• att ha sin egen uppgift i boendet tex.
  frukostvärd

69
Resultat

• Exempel
• Det är viktigt att ha en kontaktpersonal
• Frågeformulering
• Har du en kontaktman bland personalen?
• Exempel
• Det är viktigt att man kommer överens med
  personalen.
• Frågeformulering
• Kommer du och personalen bra överens?

70
Resultat

• Exempel
• Det är viktigt att man har någonting att göra på
  dagarna.
• Frågeformulering
• Har du något att göra när du är ledig?
• Har du något meningsfullt att göra på dagarna?
• Kan du välja mellan olika saker att göra på
  fritiden?

71
Fråga nivå 1
72
Fråga nivå 2
73
Datorlösningar
Vanlig PC
Pekskärm
74
Slutsatser

• Positivt mottagande av dator som verktyg för att
  svara på enkäter.
• Positivt mottagande av att få vara med och
  utveckla hjälpmedel så att fler kan delta.
• Viktigt att fråga personer med erfarenhet om hur
  de själva vill ha det.
• Frågorna i en enkät ska vara lätta att förstå
  och de ska handla om det som är viktigt.