Fr1:

1
PensionsbarometernSeptember-oktober 2003
Projektnummer 1511228 2003-10-13
Sifo Research Consulting SE-114 78
Stockholm Tel [phone] Secondary
name to Sweden Fax [phone]
01 Research International AB Visiting
address info_at_sifo.se Linnégatan
87 www.sifo.se Registered Office
Stockholm Corp. Identity No. SE556060122001
2
Om undersökningen
Denna rapport är kundens egendom. Frågeformulär
och övrigt material till denna undersökning
förblir Sifo Research Consultings egendom. Vid
publicering skall Sifo Research Consultings
publiceringsregler gälla. Se Appendix sista sidan.
3
Sammanfattning
Jämfört med förra årets mätning har den
ekonomiska oron inför pensioneringen ökat. Detta
gäller speciellt kvinnor. 50 procent avkvinnorna
känner ekonomisk oro inför pensioneringen Den
önskade pensionsåldern fortsätter att ligga kring
60 år men den troliga vid 65 år. Sju av tio
sparar själva inför pensioneringen De allra
flesta tror att pensionen blir mindre än 80
procent. Nästan fyra av tio vet inte alls hur
stor den blir. 56 procent tycker att staten
skall stimulera pensionssparande. Detta bör
främst ske genom minskad skatt på sparandet
4
Oron ökar

• Oron inför pensioneringen ökar nu bland
  kvinnorna.50 procent av kvinnorna men bara 29
  procent av männen känner ekonomisk oro inför
  pensioneringen.
• Arbetare (45) och offentligt anställda (48)
  känner större oro än andra grupper.
• Den önskade pensioneringen ligger idag kring 60
  år. Hela 66 procent önskar pensionera sig senast
  vid 61 års ålder.
• Den starkaste önskan om tidig pensionering finns
  i åldersgrupperna mellan 30 till 50 år. I denna
  grupp är det var femte som vill bli pensionerade
  redan vid 56/57 års ålder. Överhuvudtaget vill
  denna grupp pensionera sig tidigt. Totalt är det
  endast 17 procent av de förvärvsarbetande som
  vill arbeta till 65. Nästan inga vill fortsätta
  till 67 (3).Däremot tror man inte att man
  kommer att kunna pensionera sig då utan endast 23
  procent tror på en pensionering vid 61 eller
  tidigare.

5
Fr 1Känner du oro rent ekonomiskt för att gå i
pension? - andel ja.
6
Fr 2 Vid vilken ålder skulle du vilja gå i
pension?
7
Fr 3 Vid vilken ålder tror du att du kommer att
gå i pension?
8
Fr 23 Gapet mellan när man vill gå i pension
och när man tror att man kommer att göra det
2001 2002
2003
9
Svårt bedöma pensionsstorleken

• Debatten om arbetskraftbrist påverkar
  människornas bedömning av hur länge de måste
  arbeta men fortfarande gäller att de allra flesta
  inte tror att det påverkar dem själva och deras
  pensionsstart.
• Sju av tio sparar idag till sin pension. Fyra av
  tio sparar femhundra kronor eller mer.
  Anledningen till att man inte sparar mer är
  främst att man inte har råd men också att det är
  nu pengarna behövs och inte vid pensionen.
• Drygt fyra av tio bedömer att det minskade värdet
  av deras pensionssparande gör att de måste arbeta
  längre än de tidigare trott.
• Nästan fyra av tio har ingen uppfattning om hur
  stor deras pension kommer att bli. De allra
  flesta tror att den blir max 80 procent av deras
  lön. Vanligaste svaren hamnar kring 60 procent.

10
Fr 4 Har debatten om den framtida bristen på
arbetskraft påverkat dig så att du nu tror att du
måste pensionera dig senare än du tigare trott?
11
FR 5 Sparar du själv inför din pension?
12
Fr 6 Hur mycket sparar du per månad?
)
) Drygt sju av tio sparar inför pensioneringen
13
Fr 7 Varför sparar du inte mer?
14
Fr 8 Tror du att ditt pensionssparande nu
blivit så mycket mindre värt än tidigare att du
måste arbeta längre än du tidigare trott?
)
) Frågan ställd till dem som sparar själva till
pensioneringen
15
Fr 9 Hur stor tror du att din sammanlagda
pension - den allmänna pensionen och den du får
från arbetsgivare dvs tjänste- eller
avtalspensionen - kommer att vara vid din
pensionering?
16
Mindre pengar som pensionär

• Ungefär hälften av de tillfrågade tror att de
  kommer att lägre levnadsstandardsom pensionärer.
  Fyra av tio tror att det blir ungefär som nu
• Det är fler kvinnor (55) än män (37) som tror
  på en lägre levnadsstandard
• De flesta tillfrågade har ingen uppfattning om
  hur mycket man måste spara för att kunna få 80
  procent av lönen som pensionär
• 44 procent tror att ett ökat sparkapital kan leda
  till att man bara får betala högre avgifter som
  pensionär. Detta gäller främst de äldre
  förvärvsarbetande över 50 år.

17
Fr 10 Tror du att din levnadsstandard som
pensionär kommer att vara större, mindre eller
ungefär lika stor som idag
18
Fr 11 Hur mycket tror du att du skulle behöva
spara per månad för att få cirka 80 procent av
din lön som pensionär?
19
Fr 12 Är du rädd för att ett ökat sparkapital
kan leda till höjda avgifter för dig inom t ex
vård och omsorg
20
Stöd för stimulanser till pensionssparande

• 56 procent av de tillfrågade tycker att staten
  skall stimulera pensionssparandeStödet för
  statliga stimulanser är något högre bland
  borgerliga väljare (64)än bland socialistiska
  (50).
• Stimulanserna skall främst ske genom att
  skatterna på pensionssparandet minskas (65).
  Ökade avdragsmöjligheter svarar var fjärde.

21
Fr 13 Tycker du att staten skulle stimulera det
privata pensionssparandet?
22
Fr 14 På vilket sätt tycker du i så fall staten
skulle stimulera det privata pensionssparandet?
23
Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss
Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består
av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade
"procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet)
innehåller procentberäkning kolumnvis.
Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på
vilka de procenttal som står därunder är
baserade. I vissa fall ändras bastalen för
procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny
bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och
de efterföljande procenttalen är baserade på
dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges
alltid i absoluta tal. Ett eller ett - efter
procenttal markerar statistiskt signifikant
avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre
avvikelser uppstå vid avrundningar i
procentberäkning och vägning. Om flera svar
tillåtits i en fråga, dvs att respondenten fått
avge mer än ett svar, summerar inte de olika
svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till
100 procent.
Fältarbete Sifos Telefonbuss är en regelbunden
telefonundersökning som genomförs med ett
slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen.
Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre
från Sifo Research Consultings
telefonintervjucentral i Ronneby.
Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och
riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej
anträffats har han eller hon ersatts av annan
intervjuperson. I det första steget är urvalet
framtaget genom Sifo Research Consultings
urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV).
I det andra steget väljs enligt en slumptabell
den person i hushållet som skall intervjuas. Om
den personen inte är hemma väljs i första hand
annan intervjuperson i hushållet enligt
slumptabellen, i andra hand person i annat
hushåll. Sifo Research Consulting respekterar
de utvaldas integritet och rätt att vägra svara
på enstaka frågor eller vägra att medverka i en
intervju. De utvalda är anonyma för Sifo Research
Consulting.
24
forts.
Poststratifiering Före framtagningen av
tabellerna genomförs en s k poststratifiering.
Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har
dels gjorts enligt hushållsstorlek och dels genom
kombinationer av celler bildade av ålder, kön och
yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och
efter vägning. Procenttalen är alltid
vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av
tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda
med stickprov är det väsentligt att komma ihåg
att de angivna procentsatserna är ungefärliga
värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att
det är felaktigt att tro att siffrorna från ett
stickprov är exakt desamma som skulle erhållits
om hela befolkningen besvarat frågan.
Det som kallas felmarginal är egentligen en
osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i
alla procenttal i tabellerna och de är av något
större storleksordning närmare mitten av
procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på
50 en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på
10 eller 90. Den osäkerhet som urvalsfel kan
medföra beror också på bastalets storlek. Med
felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här
längden av ett halvt 95-igt konfidensintervall
för procenttalet. Ett 95-igt konfidensintervall
skall tolkas så att sannolikheten är att i 95
fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen.

I tabellen anges felmarginaler för skattningar
av procenttal i storleksordningarna 50, 30 och
10. p n1000 n750 n500 50 3,1 3,6 4,4
30 (eller 70) 2,8 3,3 4,010 (eller
90) 1,9 2,1 2,6 Som alltid i
stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att
siffrorna är närmevärden, inte exakta.
25
Varför sparar du inte mer?
Några kommentarer

• Anser att det inte behövs.
• Anser att det räcker.
• Anser att det är tillräckligt.
• Anser att jag behöver inte spara mer just nu.
• Arbetet täcker upp och dessutom har jag sparat
  sedan jag var 20 år.
• Det har att göra med debatten om
  livförsäkringsbolagen.
• Det är det man får dra av.
• Det är inte lönsamt för mig. Jag tar det som är
  avdragsgillt i deklarationen.

26
Varför sparar du inte mer?

• Det är ovisst om hur mycket det blir kvar, när
  det är dags att ta ut pensionen.
• Får bara spara ett halvt basbelopp.
• För jag har räknat ut att jag inte behöver spara
  mer än så för att få ut cirka 90 av min lön och
  det är jag nöjd med.
• Gränsen går där. Man kan inte spara mer än 1500
  kr/månad
• Har tjänstepension.
• Jag får inte dra av för mera.
• Jag får inte spara mer på grund av maxtaket.
• Jag har inget behov av mer när jag sitter på
  hemmet.
• Jag kan inte spara mer. Jag sparar maxbeloppet,
  det får man dra av alltså.

27
Varför sparar du inte mer?

• Jag köper fastigheter.
• Jag sparar 35 procent av lönen.
• Jag sparar även i fastigheter.
• Jag tror att det räcker med 700 kronor i månaden.
• Jag tror inte att det behövs.
• Jag tror inte på pensionssparande.
• Man kan inte spara så mycket, för att det är för
  stora skatter.
• Pensionsbolagen, livbolagen man sparar i har
  skött sig så dåligt och gett så dålig avkastning
  de senaste åren.
• Prioriterar annat. Har bland annat fadderbarn som
  jag skickar pengar till.
• På grund av skatterna.
• Sparar genom att amortera på mitt hus.
• Trött på tjatet om att pensionsspara.