Biomedicinutbildningar

1
Biomedicinutbildningar
Karolinska Institutet 50 Uppsala
Universitet 45 Lunds Universitet 40 Umeå
Universitet 36 Linköpings Universitet
(Med.Biol.) 30 Högskolan i Kalmar 20
4-åriga Magisterprogram (160 p) Ingen
yrkesexamen Sker vid medicinsk fakultet, vissa
kurser vid teknisk, naturvetenskaplig eller
farmceutisk fakultet
Biomedicin belyser medicinska problem med
naturvetenskapliga metoder.
2
Biomedicinutbildning
Umeå
Uppsala
KI
Anatomi/intro
Översikt
Allmän kemi
Allmän kemi/ org. kemi
Epidemiologi
Org.kemi/läkem.
Allmän kemi
År 1
Basal kemi, biologi
Morf/embryol.
Biokemi
Biokemi/ läkem.kemi
Cellbiol.
Mol.cellbiol.
Bakt.
Molbiol./ genetik
Vävn.biol/ Immunol/ statistik
Mikro/Molbiol
Mol.biol. Genetik Organbiol.
Patologi
Mol.Genetik
År 2
Djur/farm
Biostat.
Neurovet./ Farm.
Neurovet.
Cellbiologi
Fysiol.
Organs struktur/ funktion
Farmakol.
Fys/Farm
3
Biomedicinutbildning
Umeå
Uppsala
KI
Tox/läkem.
Immunol.
Imm/infektion
Bakt.
Med. biol. Sjukdomslära
Valfri
Virologi
År 3
Onkol/statistik
Patologi
Läkem.utv.
Sjukdomsl/ diagnostik
Genetik
Valfri
Mol. med.
Valfri
Valfri
Valfri
Profilering Forsknings- förberedande Exarbeten
Valfri
Valfri
Valfri
År 4
Valfri
Ex.arbete
Ex.arbete
Ex.arbete
4
Utbildningsmål
vara förberedd för yrkesverksamhet inom olika
samhällssektorer med forsknings-, utvecklings-,
produktions- och informationsverksamhet med
anknytning till det biomedicinska området.
vara tränad i att självständigt belysa, analysera
och lösa biomedicinska problem med moderna
naturvetenskapliga metoder. förvärva förmåga
till kritisk analys och värdering liksom till
självständigt skapande och förnyelse.
5
Vad ska en biomedicinare kunna?
Behärska grundläggande biomedicinska begrepp och
experimentella metoder i kemi, molekylärbiologi,
genetik, cellbiologi, immunologi och
mikrobiologi. Vidare ha tillräckliga kunskaper i
sjukdomslära och diagnostiska metoder för att
kunna samverka med läkare och forskare inom
klinisk verksamhet. Ha tillägnat sig
grundläggande förmåga att utforma experiment
från en given frågeställning som tillåter
kritisk granskning samt kunna utvärdera
resultaten.
6
Tekniska färdigheter

• Åtminstone halva arbetsdagen är laborationer
• Individuell laborativ träning
• Behärska biokemiska, molekylärbiologiska,
  cellbiologiska, mikrobiologiska och immunkemiska
  metoder

Manuell teknisk träning som överträffar
läkarstudenternas
7
Professionellt förhållningssätt
Behärska rutiner för dokumentation av data och
resultat
Kunna reflektera över etiska aspekter och beakta
redlighet i biomedicinsk verksamhet.
Kunna presentera resultat och vetenskaplig
litteratur muntligt eller skriftligt.
Kunna tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur.
Ha erfarenhet av att sammanställa resultat i den
vetenskapliga uppsatsens form.
8
Vad blir det av biomedicinarna?

• De flesta disputerar
• Många disputerar vid kliniska institutioner
• Läkemedelsindustrin, biotekföretag, kemiföretag
• Annan påbyggnadsutbildning, vetenskapsjournalister
  , informatörer
• Myndigheter

9
Framtiden för biomedicinarna?

• Lärare vid prekliniska institutioner?
• Få läkarstudenter satsar på preklinisk karriär.
• Många prekliniska lärare har grundutbildning
• som molekylärbiologer, tekniska biologer eller
• har hoppat av från klinisk utbildning.

10
Harmonisering av utbildning och
anställningsbarhet inom EU
Bolognaprocessen
Biomedicin
3-årig kandidatexamen
2-årig master
Forskarutbildning
Profilering vid olika studieorter
Rättsmedicin Medicinsk genetik Läkemedelsutvecklin
g Klinisk laboratorie- medicin
11
Harmonisering av utbildning och
anställningsbarhet inom EU

• Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer.
• Kommande EU-direktiv (KOM(202)119 slutlig
  (2002/0061 COD).
• Sverige och Grekland saknar specialistutbildning
  för sjukhuskemister, sjukhusgenetiker,
  molekylärbiologer, biomedicinare
• Medicinskt ansvar gentemot behandlande läkare men
  inte gentemot patienten