Barnfattigdom i Norden forskning och policy - PowerPoint PPT Presentation

Title: Barnfattigdom i Norden forskning och policy


1
Barnfattigdom i Norden forskning och policy

• Tapio Salonen
• IVOSA
• tapio.salonen_at_vxu.se

www.vxu.se
2
Background

• Poverty a non-issue for decades
• Rights of the Child (Child Convention) ratified
  by the Swedish parlament 1989
• Economical crisis in the 90s
• Influence of EU

3
The Child Poverty League Per cent of children
living below national poverty line 2000 (gt 50
median income)
Source Figure 1 Child Poverty in Rich Countries
2005. UNICEF 2005.
4
Changes in Child Poverty Rates during the 1990s.
Source Figure 2 Child Poverty in Rich Countries
2005. UNICEF 2005.
5
Figure 1 At-risk-of poverty rate in the EU (),
total population and children, 2005
Source SILC (2005) - income year 2004 (income
year 2005 for IE and the UK) except for BG and
RO -estimates based on the 2005 national
Household Budget Survey. UK data provisional
6
Figure 8 Impact of social transfers (excl.
pensions) on the poverty risk for children and
for the overall population (in of the poverty
risk including all social transfers), 2005
Source SILC (2005) - income year 2004 (income
year 2005 for IE and the UK) except for BG and
RO estimates based on 2005 national household
budget survey UK data provisional
7
Summary Child Well-being in Rich Countries
Source UNICEF 2007. OECD countries with
insufficient data to be included in the overview
Australia, Iceland, Japan, luxembourg, Mexico,
New Zealand, the Slovak Republic, South Korea,
Turkey.
8
(No Transcript)
9
Salonen T. 2002a. Barns ekonomiska utsatthet
under 1990-talet.
Bidrag till ett kommunalt barnindex Tre därpå
publicerade årsuppföljningar Salonen T. 2002b.
Barns ekonomiska utsatthet 2000 Salonen T.
2003. Barns ekonomiska utsatthet årsrapport
2003 Salonen T. 2004. Barns ekonomiska utsatthet
årsrapport 2004 Salonen T. 2007 Barns
ekonomiska utsatthet årsrapport 2006 Salonen T.
2008 Barns ekonomiska utsatthet årsrapport
2007 Samtliga dessa studier är publicerade av
Rädda Barnen och finns tillgängliga på deras
hemsida www.rb.se. Dessutom finns
populärversioner och en sökbar kommundatabas om
barns ekonomiska utsatthet tillgängliga på dessa
hemsidor.
10
Vad är barnfattigdom?Barn som lever i
ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som
uppbär socialbidrag

• 1. Ekonomisk fattigdom låg inkomststandard
  (under 1.0)
• Disponibel inkomst/norm för konsumtion
  boendenorm
• 2. Barn i familjer med socialbidrag

11
Andel barn i familj med låg inkomststandard
respektive socialbidrag 1991-2005
12
Låg överlappning även 2005 mellan barn i familjer
med låg inkomststandard och barn i familjer med
socialbidrag
13
Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2007

• År 2005 levde 12,6 procent av barnen i en fattig
  familj.
• 242 000 barn levde i fattigdom, 10 000 färre än
  föregående år.

14
Fortsatt stora skillnader år 2005

• Mellan barn med utländsk och svensk bakgrund
• Mellan barn med ensamstående och sammanboende
  föräldrar
• Mellan barn i de fattigaste och rikaste
  familjerna
• Mellan rikare och fattigare stadsdelar i
  storstäderna
• Mellan rika och fattiga kommuner

15
Barnfattigdomen minskar marginellt
16
Skillnaden mellan fattiga och rika fortsätter öka
17
Risken för barn med utländsk bakgrund att växa
upp i en fattig familj är mer än fyra gånger så
stor och ökar från 2004 till 2005
18
Fler barn växer upp med ensamstående förälder
2005 jämfört med 1991
19
Stora skillnader beroende på familjeförhållande
och bakgrund
20
Skillnaden mellan kommuner med lägst och högst
barnfattigdom ökar något
21
Andel barn i hushåll varken ekonomiskt fattiga
eller med socialbidrag 2004 och 2005. 10
kommuner med högst respektive lägst ranking år
2005. Kommun Ranking Procent Ranking
Procent Förändring 2005 / 2004
2004 2004 2005 2005
i procent i ranking Lomma
1 95,2 1 95,7 0,5 0 Kävlinge
4 94,4 2 95,5 1,1 -2 Hammarö
2 95,0 3 95,0 0,0 1 Älmhult
8 94,0 4 94,9 0,9 -4 Habo
13 93,3 5 94,7 1,4 -8 Täby
11 93,7 6 94,7 1,0 -5 Knivsta
5 94,3 7 94,5 0,2 2 Danderyd
21 92,9 8 94,5 1,6 -13 Svedala
3 94,5 9 94,5 0,0 6 Nykvarn
7 94,1 10 94,5 0,3 3 ------------------
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
--- Eskilstuna 281 81,9 281 82,3 0,4
0 Stockholm 282 81,0 282 81,9 0,8
0 Storfors 274 83,7 283 80,7 -3,0
9 Södertälje 283 80,4 284 80,5 0,1
1 Göteborg 285 79,3 285 80,0 0,7
0 Årjäng 286 77,4 286 78,1 0,7
0 Botkyrka 289 76,6 287 77,2 0,6
-2 Eda 287 77,2 288 76,7 -0,5
1 Landskrona 288 76,8 289 76,2 -0,6
1 Malmö 290 68,6 290 68,4 -0,2
0
22
Examples of Divergent Trends in Child Poverty in
Swedish Municipalities 2000-2004.Per cent of all
children not living in child poverty.
23
Barnfattigdomen är hög i storstäderna
24
Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar
25
(No Transcript)
26
Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om
barns erfarenheter och strategier.Doktorsavhandl
ing av Anne Harju. 11 april 2008IVOSA, Växjö
universitet

• Två översiktliga resultat
• Knapp ekonomi har betydelse för barnen, i
  relation till andra barn och i relationen mellan
  barn och föräldrar.
• Barnen är aktiva i formandet av vardagen och den
  
• begränsade ekonomin. De väljer olika
  strategier för att antingen leva med den knappa
  ekonomin eller för att öka det egna eller
  familjens handlingsutrymme

27
Pågående forskningsprojektFrivilligt socialt
arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer

• MiV-gruppen
• Växjö universitet
• http//www.vxu.se/ivosa/forskn/miv/

28
Frivilligorganisationer ett brokigt landskap

• Traditionella och väletablerade organisationer
  (t.ex. Svenska kyrkan, Stadsmissionen,
  Majblomman)
• Nya organisationer med specifika profiler utifrån
  bl.a. etnicitet, religion, brukarintressen.
• moderna ad hoc organisationer

29
Kategorisering av frivilligorganisationers fokus

• Röst eller service
• Självhjälp eller hjälp till andra
• Kombinerar arbetet för vissa intressen och
• värden med konkreta aktiviteter, olika former
• av service och bistånd.
• 
  
  (Lundström 2004)

30
Det lokala frivilliga sociala arbetet vad
handlar det om?

• Skiljer sig frivilligorganisationer åt på
  nationell och lokal nivå?
• Vilka former av utsatthet beskriver
  organisationer i relation till de barnfamiljer de
  möter?
• Hur agerar de i relation till familjernas
  utsatthet?
• Hur uppfattar de sin roll i förhållande till
  offentliga och andra välfärdslösningar?

31
Empiri

• Tre kommuner i Sverige
• Göteborg, Malmö och Växjö
• Fokus på tre teman
• 1. Former innehåll i org. arbete
• 2. Hur org. förhåller sig till andra org.
• 3. Finansiering

32

MAJBLOMMAN

• 22 miljoner till kläder, glasögon och kollo
• Majblommans lokalföreningar delade förra året ut
  närmare 22 miljoner kronor till barn i Sverige
  som har det besvärligt på grund av sjukdom,
  funktionshinder eller social situation.
  Nödvändiga saker som kläder, skor och glasögon
  ligger i topp. Dessutom delades pengar ut till
  lokala barnprojekt, majblommepengar till skolan
  och till barnens klasskassor.
• Majblommans krav
• Skolavgifter ska slopas i skolan. Skolorna måste
  följa lagen som säger att utbildningen i
  grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna.
• Barns glasögon ska betraktas som en medicinsk
  behandling och ingå i högkostnadsskyddet.
• Kommuner ska ta ansvar för barn även under lov,
  det gäller inte minst det långa sommarlovet.

33
Kampanjfilmer om barnfattigdom http//www.majblo
mman.se/Om-barnfattigdom/Kampanjfilmer-om-barnftti
gdom/ Exempel Amin och cykeln som blev för
liten http//www.majblomman.se/Att-salja/Majblom
mans-filmer-2008-nr-3/
34
Så här bekämpar Majblomman barnfattigdom i
Sverige

• Vi uppmärksammar barns aktuella behov genom de
  tiotusentals brev som kommer till Majblomman. När
  vi ser att det finns brister i det ansvar som
  samhället ska ta uppvaktar vi politiker och andra
  beslutsfattare för att förbättra barns villkor.
  Främst handlar det om att följa de lagar som
  finns och tolka lagarna utifrån barnets bästa.
  Påverkansarbete är ofta en långsam process varför
  vi samtidigt måste hjälpa så många barn som
  möjligt. Barns behov är omedelbara varför vi ger
  bidrag som gör att Kalle kan följa med på
  skolutflykten just idag!

35
http//www.insolvens.se/
Välkommen till Föreningen InsolvensInsolvens är
en förening som vänder sig till dig som är
överskuldsatt eller till dig som sympatiserar med
de svårigheter överskuldsatta möter i sin vardag.
Vi arbetar på två plan, dels att erbjuda stöd och
ge råd till den som lever som överskuldsatt, dels
att väcka opinion bland allmänhet och
beslutsfattare för att förändra
evighetsgäldenärens hopplösa situation.Vi vill
lyfta skuldbördan från den enskilda individen. De
fyra vanligaste anledningarna till
överskuldsatthet, eller att en person anses vara
.kvalificerat insolvent. är sjukdom,
arbetslöshet, skilsmässa eller konkurs. Många
gånger en kombination av dessa olika anledningar.
Straffet står inte i proportion till "brottet",
en skilsmässa bör inte kunna förstöra flera
tiotals år av en persons vuxenliv, inte heller
som idag en hel barndom. Inte heller en sjukdom,
en konkurs eller arbetslöshet. Verktygen den
överskuldsatte har är för få och för trubbiga.
Idag finns i princip bara skuldsanering, alldeles
för få lyckas med konststycket att få sin ansökan
beviljad.Vi behöver hitta fler möjligheter,
fler vägar att gå. Vi arbetar i lokalföreningarna
mot den enskilde evighetsgäldenären och på
riksplanet med opinionsbildning. Vi är många men
behöver bli fler. Myndigheterna börjar förstå
problematiken men ännu är det mycket att göra.
Kontakta oss för mer information eller
medlemskap.Riksförbundet054 - 250 11 80
Bli medlem i Insolvens och hjälp oss att
påverka.Tryck här för att komma till
ansökningssidan.
Välkommen
Bli medlem
 
 
 
 
Lokalföreningar INSOLVENS HUDIKSVALL
INSOLVENS SANDVIKEN INSOLVENS HELSINGBORG
INSOLVENS JÄMTLAND INSOLVENS KARLSTAD
INSOLVENS LUND INSOLVENS MALMÖ INSOLVENS
STOCKHOLM INSOLVENS VARBERG
36
Dagen.se - 15 maj 2008 Fattiga svenskar får
det allt svårareI Bergsjön skulle kön av fattiga
kunna ringla utanför kyrkdörren. I Stockholm
söker sig allt fler barnfamiljer till
Stadsmissionen för att få hjälp med hyran - och
slippa bli vräkta. I Umeå har de som kommer till
Frälsningsarmén svårare ekonomiska problem än vad
som var vanligt för några år sedan.  - Visst
finns det fattiga som köar för mat i Sverige. De
syns kanske inte, men det beror på hur man
organiserar dem.Hade vi låst dörren och öppnat
den på ett visst klockslag, så skulle vi ha en kö
utanför dörren.Nu så är det öppet och de kommer
inramlande, sätter sig och väntar.Men visst
finns det kö, säger Eva Brajtner, diakon i
Bergsjöns kyrka i Göteborg.Det är onsdag och
matutdelning.Två frivilliga vid Bergsjöns
församling slevar upp gryta i plastpåsar. Ett
hundratal personer väntar på att få en matkasse
med färdigmat, baguette och sallad.Så här är det
varje onsdag och fredag.Hade det varit oftare
eller funnits mer, hade det också gått åt, säger
Eva Brajtner.
37

• Rädda Barnen anser att fattiga familjers
  levnadsnivå i Sverige måste förbättras.
  Barnfattigdomen skapar ett avstånd och
  utanförskap, som på sikt kan hindra både den
  ekonomiska utvecklingen och integrationen mellan
  flyktingar och svenskfödda. För att kunna
  tillämpa Barnkonventionen i praktiken krävs
  kunskap både om barn i olika situationer och
  deras utveckling och rättigheter.
• Rädda Barnen kräver därför att
• Regeringen utarbetar en handlingsplan för hur
  barnfattigdomen ska undanröjas i
• Sverige.
• - Barnfattigdomen halveras i Sverige fram till år
  2006.
• Varje kommun noga analyserar barnfattigdomen och
  snarast vidtar åtgärder för
• de barnfamiljer som lever i ekonomisk
  utsatthet.

38
Rädda Barnen övervakar hur staten och kommunerna
i Sverige lever upp till artikel 27 i
Barnkonventionen, om barns rätt till skälig
levnadsstandard. Om vi ska ha en politik som
utgår från barnets bästa och som utjämnar stora
skillnader i barnfamiljernas livsvillkor krävs
politiska prioriteringar som grundar sig på
korrekta faktaunderlag.
39
Sveriges Makalösa föräldrar

• Sveriges Makalösa föräldrar vill arbeta
  utåtriktat och synliggöra ensamstående föräldrar
  och deras barn genom att
• Driva opinionsarbete i press, radio och tv.
• Öka kunskapen om ensamstående föräldrar och deras
  barn i andra organisationer och yrkeskårer.
• Föreläsa och presentera organisationen på
  högskolan och andra relevanta sammanhang.
• Fungera som kunskaps- och resurscentrum för alla
  som vill veta mer om gruppen ensamstående
  föräldrar och deras barn.
• Ge ut en pigg, vass och aktiv tidning av hög
  kvalitet.
• Använda organisationens hemsida som ett ständigt
  aktuellt informationsforum.

40
Sveriges Makalösa föräldrar vill arbeta inom
organisationen och stärka ensamstående föräldrar
och deras barn genom att

• Främja lokalt nätverksarbete och bygga system för
  att stödja det lokala arbetet i både gamla, nya
  och blivande lokalföreningar.
• Stödja organisationens medlemmar genom att ge dem
  råd och vägledning i det lokala opinions- och
  föreningsarbetet, samt förmedla kontakter med
  andra aktiva, inom och utom organisationen.
• Initiera olika slags fortbildning för
  medlemmarna, framför allt i föreningskunskap och
  organisationsutveckling men också i t ex
  juridiska, ekonomiska och sociala frågor av
  relevans för medlemsgruppen.
• Organisera bra och billiga helg- och
  semesteraktiviteter för medlemmarna.
• Försöka få till stånd olika former av
  välfungerande självhjälpsverksamhet som
  familjenätverk och självhjälpsgrupper.

41
Sammanfattande intryck

• Ökat söktryck från barnfamiljer
• Skillnad mellan org. som dels erbjuder konkret
  hjälp dels förmedlar hjälp
• Blandform mellan röst och stöd/service
• Kriterier för stöd - objektsrelaterad
• Komplicerad relation mellan frivilligorg. och
  off. verksamheter
• Variation i finansiering

42
INSATSER MOT BARNFATTIGDOM
Reaktiva
Proaktiva
Selektiva
Generella