Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtj

1
Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten
2
Lagmässig grund.
HSL SoL LSS
Ramlag/Erbjudandelag Ramlag/Rättighetslag Rättighetslag
God vård på lika villkor Skälig levnadsnivå Goda levnadsvillkor
Oändligt med insatser Oändligt med insatser 10 insatser
vara en god hälsa och en vård på lika villkor (HSL 2, 18) .när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. ..möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar (HSL 18 a) vara av god kvalitet ( Sol kap 3 3) .. beskriva och analysera sina tjänster resultatet av analyserna samt forsknings erfarenheterna bör ligga till grund för arbetet (SOSFS 2006 4 kap). vara av god kvalitet.. respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges .kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (LSS6)
3
Yrkesförbundens etiska riktlinjer -
EvidensBaserad Praktik

• Den professionelle ska i sin verksamhet undvika
  att skada brukaren
• Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras
  till vetenskap och beprövad erfarenhet

4
Socialtjänsten som verksamhetsområde

• Vård och omsorg om äldre, Stöd och service till
  personer med funktionsnedsättning, Individ- och
  Familjeomsorg
• Brukare
• Socialarbetare

5
Förebilden är EvidensBaserad Medicin

• Tre kunskapskällor
• Patienten
• den professionelle och
• vetenskaplig kunskap

6
Socialarbetarens relation till brukaren.

• Myndighetsbaserat socialt arbete
• Autority-based social work
• Kunskapsbaserat socialt arbete
• Evidence-based social work

7
Resultat visar att.

• socialtjänstens arbete i för lite
  utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten
  av olika insatser, arbetssätt och metoder
• Källa Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
  till nytta för brukaren SoU 200818

8
Utvecklingsprocessen

• 200818 (SOU) Betänkade Evidensbaserad praktik
  inom socialtjänsten till nytta för brukaren
• 2009 SKL utarbeta förslag på modell/er för hur
  kommunerna ska få till en struktur för sitt
  långsiktiga behov av stöd, samt hur landstingets
  motsvarande verksamheter kan involveras ..
• 2009 Idéseminarium i länet
• 2010 Avsiktsförklaring
• 2011 Stärka den regionala strukturen för
  kunskapsutveckling inom socialtjänsten

9
Definition EvidensBaserad Praktik inom
socialtjänsten (Sackett 2000)

• En praktik som är baserad på en
• sammanvägning av brukarens erfarenheter,
• den professionelles expertis samt
• bästa tillgängliga vetenskapliga
• kunskap
• Källa Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
  , till nytta för brukaren SoU 200818

10
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad
praktik. (D.Sackett)
Professionens erfarenhetsbaserade kunskap
Brukarens kunskap, erfarenhet och önskemål
Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap
Evidens-baserad praktik
11
EvidensBaserad Praktik kräverReflekterande
praktiker

•  Ett förhållningssätt till kunskap och process
• En modell för praktikern att bli bättre på sitt
  arbete
• En metod för ökad brukarmedverkan
• Öppen redovisning - Transparens
• Tolkning och sammanvägning

12
Etiskt utgångsläge för EBP

• .de svagaste grupperna i samhället, och
  socialtjänstens insatser utgör några av de mest
  ingripande insatser som samhället förfogar över
• Det är oetiskt att intervenera i människors liv
  om det inte finns stöd för att insatserna
  åtminstone inte är skadliga

13
Vad kan det betyda att en arbetsmetod är
skadlig?

• Insatser för asociala ungdomar
• Psykosociala insatser mot missbruk
• Drogförebyggande skolprogrammet DARE/Våga
• Scared straight för unga kriminella

14
Den huvudsakliga frågan.

• Är insatserna till bästa nytta
• för brukaren?

15
Vetenskaplig kunskap

• Den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen
  .om olika insatsers effekter

16
Evidens Vetenskapligt stöd för insatsens
effekter

• Finns det ett samband mellan en viss insats och
  ett visst resultat (utfall)?
• Resultatet visar att insatsen i genomsnitt har
  positiva effekter, det är ingen garanti för att
  insatsen hjälper alla

17
En anledning till begreppet EvidensBaserad
Praktik?

• För att betona att det inte är all kunskap som
  ger tillräckligt säkert stöd (evidens) för att en
  insats är effektiv
• Evidens är inget absolut tillstånd, utan handlar
  om graden av tillförlitlighet.
• (intern och extern validitet)

18
Randomiserande kontrollerad studie (RCT)

• Slumpmässigt urval av brukare, (experiment-respekt
  ive kontrollgrupp)
• Brukarna bör i viktiga avseenden vara så lika
  varandra som möjligt
• Statistiska analysmetoder används
• Stora populationer

19
Kvasiexperimentella studier

• Kontroll och experimentgrupp kommer inte från
  samma population.
• Likvärdig intervention

20
Kritisk granskning av evidensstudier

• Resultatens giltighet i relation till den egna
  praktiken
• Metodens tillförlitlighet i relation till
  studiens slutsatser
• Interventionens tillförlitlighet

21
Single case design (SCD)

• Prova på en/ett par brukare
• Prova att testa i ett större sammanhang
• Ett sätt att kunskapsutveckla och implementera
  ny kunskap i vardagen

22
Single case design (SCD)

• Skriv hur det är baslinjedokumentation
• Vi provar detta
• Vad händer? dokumentera
• Vi provar något nytt dokumentera
• Jämför resultaten - dokumentera

23
Studiers trovärdighet i fallande skala

• Randomiserat kontrollerad utvärdering (RCT)
• Kvasiexperimentella med jämförelsegrupp
• Före- och eftermätning utan jämförelsegrupp

24
Bikupa.

• Är de insatser/metoder som ni använder
  evidensbaserade (har visat sig i genomsnitt ha
  positiva effekter i vetenskapliga studier)?
• Vet ni om de är det?
• Om vissa inte är det, skulle ni kunna börja med
  att göra en SCD studie i samband med vissa
  insatser?
• Om inte, vilka är hindren? Går de att påverka?

25
Forskningsstöd

• Riktlinjer
• Kunskapssammanställningar (SoS, SBU)
• Artiklar
• Läroböcker
• OBS! måste översättas till den egna praktiken
  brukaren

26
Pga faktorer som

• Intern respektive extern validitet
• Specifika och gemensamma faktorer
• Kontextens betydelse
• .. måste forskningen kompletteras med
• Brukaren praktikerns perspektiv

27
Brukarmedverkan på verksamhetsnivå
28
Brukarnas medverkan har stor betydelse för
resultatet
29
Brukar..
-information
-samverkan
-representation
-inflytande
-delaktiget
-medverkan
-samråd
-referens
30
Vad är brukarmedverkan och inflytande?

• att brukare kan påverka besluten som rör deras
  egna insatser eller när brukare kan påverka
  utformningen och styrningen av de verksamheter
  som ger insatserna.

31
Förutsättningar för medverkan och inflytande

• organisationen behöver avsätta resurser för
  brukarinflytande
• uppmärksammat maktskillnader
• utbildat både brukare och personal
• kontrollera att formerna för
• inflytande kan anpassas efter
• brukargruppen

32
De största hindren

• ointresserade chefer
• motvillig personal
• bristande praktiska resurser i form av tid,
  pengar och utbildning

33
Varför ska brukaren medverka och ha inflytande?

• Serviceanpassning
• Effektivitet
• Maktutjämning
• Legitimitet
• Empowerment
• Demokratiskt perspektiv
• Brukarens rätt att bli involverad
• Möjligheter att lära nytt
• Stärker socialtjänstens kvalité

34
Några olika sätt för brukarna att vara
kunskapsproducenter.

• Brukarråd
• Representation
• Medverkan
• Expert
• Brukarrevision
• Fokusgrupper
• Dialoger

35
Rapport som bidragit med material

• Metoder för brukarinflytande och medverkan
• Inom socialtjänst och psykiatri
• en kartläggning av forskning och praktik
•  
•  
•  
• ISBN 978-91-86885-85-4
• Artikelnr 2011-12-20
• Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012
•  

36
Individ- och familjeomsorg

• Att lära av fosterbarn
• Allmänna Barnhuset FoU - utvecklar och prövar
  metoder för barns inflytande i barnavården
• Verdandi tillsammans med en FoU-enhet utvecklat
  en brukarrevision, inom kunskap till praktik.
• Nationell databas av brukares erfarenheter och
  upplevelser av insatser de har fått. Inga
  publikationer av dessa metoder.

37
Intellektuella funktionsnedsättningar

• Brukarrevisioner utfört av en intresseorganisation
  respektive en kommun
• Delaktighetsmodellen avviker från de övriga
  eftersom den ägs och utförs av personalen.

38
Psykisk ohälsa

• Shared Decision Making, SDM, eller delat
  beslutsfattande olika verktyg för brukarens
  deltagande i beslutsfattandet t ex guideböcker
  och elektroniska beslutsstöd.
• Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa
  utbildar personal. Randomiserade studier visar på
  förändringar av personalens attityder gentemot
  personer med psykisk ohälsa. Översikter visar
  viktig faktor för stärkt brukarinflytande.
• Brukarinflytandesamordnare , BISAM
• Brukarrevision.

39
Äldre

• För äldre personer finns det framförallt metoder
  för att öka inflytandet på Individnivå
• Linköpingsmetoden
• Discovery Interviews eller Levnadsberättelser.
• Brukar- och anhörigrevision inom demensområdet är
  under utveckling hos socialstyrelsen - BIKVA

40
Goda exempel

• Göteborgsmodellen - brukare intervjuar brukare.
  Fokuserar på bemötande, delaktighet och
  inflytande.
• Används inom olika former av boende och
  sysselsättning
• Vänder sig till personer med antingen
  intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning
  och inom boenden för personer med missbruk eller
  psykosociala problem. 

41
Bikupa
Vilken brukargrupp kan vi inleda ett samarbete
med ska vi träffa våra egna brukare eller
brukarföreträdare? Vilken metod skulle vi kunna
använda oss av?
42
Brukarrevision
- Ett exempel på Brukarmedverkan Hur kan det
se ut? Vilka resultat kan det ge?
43
Skellefteå

• Föreningarnas hus drivs av fem föreningar inom
  psykiatriområdet.http//foreningarnashus-skea.se/
  om-oss/
• Har brukarrevisionsgrupp åtta personer med egen
  erfarenhet som utbildats (psykisk ohälsa,
  funktionsnedsättning, anhörig)
• Gruppens uppdrag - planera och genomföra
  granskningen- informera berörda (före och
  efter)- intervjua de boende, skriva ut texter -
  analysera och skriva rapport med
  förbättringsförslag. Vissa förslag kan vara
  svåra att genomföra, tar upp det vi ser utifrån
  vårtperspektiv, om inte annat väcker det tankar
  och diskussion
• Samordnare finns Birgitta Sjögren Öhlund,
  0910-77 58 05, 070-295 63 78, e-post
  bisam.skea_at_gmail.com
• Rapporterna http//foreningarnashus-skea.se/bru
  karrevision/

44
Brukarrevision våren 2009 Gruppbostad för
personer med psykisk ohälsa

• 5 av 7 boende tackar ja till intervju.
• Skelleftemodellen grund för hur revisionen går
  till
• Åtta personer med egen erfarenhet gör revisionen
  psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig
• Dessa områden ingår alltid - miljö och
  trivsel- bemötande - inflytande - kunskap och
  kompetens - genomförandeplan

Stöd till återhämtning
Betydelsen av samtal
45
Skellefte-modellen

• Planering- vilken typ av verksamhet? - utforma
  frågor- information/planering boende och
  boendechef
• Genomförande - intervjuar de boende, bandas. -
  lyssnar förutsättningslöst, utgår från det i
  kommande analys (inga intervjuer med personal)
  
• Analys och återkoppling - sammanställa
  intervjuer, sammanfattning godkänns-
  revisionsgruppen reflekterar utifrån resultat -
  skriva en rapport med förbättringsförslag-
  återkoppla till verksamheten 1.boende alltid
  först till de boende själva 2.chef/beställare 3.
  personal utifrån chefens/beställarens önskemål

46
forts Skellefte-modellen

• Erfarenhetsbaserad teoriBrukarrevisionsgruppen
  reflekterar utifrån intervjuer och egna
  erfarenheter, bifogas som personliga till
  rapporten.
• det speciella med brukarrevision är att den
  teori som används är främst den egna
  erfarenheten. Det är tillåtet att ta ut svängarna
  och vara personlig. Brukarrevisionsgruppens egna
  erfarenheter, funderingar och upplevelser är en
  del av resultatet.
• Beställd brukarrevision uppföljning - har
  förbättringsarbete skett enligt revisionens
  resultat?

47
Rapport - Struktur

• 1. Inledning
• 2. Beskrivning och reflektion
• 3. Intervjuernas resultat
• 4. Förbättringsförslag i ska-form

48
Ex rapport innehåll Miljö och trivsel

• Beskrivning och reflektion
• Personalutrymme - spring, entré ej hemtrevligt,
  små egna rum, öppna gemensamhetsytor kan störa,
  korridorlikt, husdjur finns.
• Intervjuernas resultat
• För små rum, andra bjuder in kompisar upplevs
  som störande - känna andras ogillande, svårt vara
  privat, vänskap, bryter isolering, fungerar bra
• Förbättringsförslag
• Gemensamt akvarium för trivsel och gemensamt
  ansvarstagande
• Få sätta sin egen prägel i högre grad utanför
  eget rum
• Rumsavskiljare och TV på bord med hjul
• Mer blommor, textilier och tavlor, boende och
  personal
• En matta och fåtölj vid entrén

49
Rapport innehåll Bemötande

• Inledning
• Samtalet är verktyget för bra bemötande. Behövs
  ett äkta intresse från personalens sida. Det
  förväntas ofta att de boende ska vara öppna om
  sig själva, då är det bra om även personalen kan
  vara personliga. I annat fall skapas hinder för
  en relation.
• Beskrivning och reflektion
• Medmänsklighet räcker långt. Rädsla och brist på
  förståelse skapar ofta ett dåligt bemötande. Det
  är bra om personalen tar tag i saker och står för
  det, men samtidigt tonar ner personalrollen och
  agerar mer som engagerade medmänniskor.
• Intervjuernas resultat
• Nonchalerad, ifrågasatt, olika bemötande,
  behandlad som barn, pratar förbi mig, inte lika
  värdig människa, bättre här, förtroende för en
  del av personalen.
• Förbättringsförslag
• Personalen ska lyssna aktivt och ställa frågor
  som kan bli hjälp till självhjälp.
• Bemötande är en färskvara och ska vara en punkt
  på varje bomöte.
• Personalen ska ha kontinuerlig utbildning i
  bemötandefrågor ur brukarperspektiv.

50
Rapport innehåll Återhämtning

• Inledning
• Att återhämta sig betyder inte att man
  är fri från alla symtom, utan att man kan lära
  sig hantera dem och leva ett bra liv.
  Återhämtning är ofta en livslång process. Det
  gäller att verkligen lyssna på den enskilde, utan
  att lägga sina egna värderingar på vad som är
  återhämtning. Var och en har sin egen väg att gå.
  Viktigaste nyckeln är att personal har
  förståelse.
• Beskrivning och reflektion i mångt och mycket
  saknas verktyg för återhämtning i gruppboendet.
  Det får inte bli en hopplöshetsattityd som styr
  utifrån inställningen att de boende har en svår
  problematik. Om de boende är i behov av stöd och
  service dygnet runt, som insatsen gruppboende
  står för, är det desto viktigare att personalen
  har en positiv inställning till att återhämtning
  är möjlig. Det handlar om unga människor som vill
  vidare med sina liv.
• Intervjuernas resultatDet finns en vilja om
  förändring hos de vi intervjuar. De har insikt
  om sig själva och vill vidare med sina
  liv.Insikt om eget ansvar men saknar uppmuntran
  från personalenKänsla att inte bli trodd
• Förbättringsförslag- Personalen ska uppmuntra
  de boende att gå framåt i sin återhämtning, se
  positiva tankegångar och drömmar som en
  möjlighet, utan egen värdering.- Personalen ska
  stödja personerna att gå vidare till ett mer
  självständigt boende.- Personalen ska ha
  utbildning i psykiatrisk rehabilitering/återhämtni
  ng och arbeta återhämtningsinriktat enligt
  punkterna i vår inledning. Kunskapen är färskvara
  och ska uppdateras.

51
Erfarenheter av brukarrevision

• Ett verksamt verktyg för ökat inflytande och
  delaktighet.
• Ju fler granskningar vi gör desto mer lär vi oss.
  
• Inspirerande och viktigt arbete som leder framåt.
• Det är vi som vet hur det är att leva med psykisk
  ohälsa eller funktionsnedsättning, som
  tillsammans med andra ska förändra saker till det
  bättre.
• Ramarna finns där, men varje granskning är unik,
  med tanke på att de boende är unika och
  förutsättningarna runt om kan vara olika.

52
Länkar till material och inspiration om
brukarmedverkan

• Göteborgs kommunhttp//www.goteborg.se/wps/portal
  /brukarrevision

• SKL- positionspapper om brukarmedverkan
• http//www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochst
  od/psykiskhalsa/brukarmedverkan
• Västernorrland
• http//www.fouvasternorrland.se/sida60.html
• Deras handbok för brukarrevisionhttp//www.fou-
  vasternorrland.se/Filer/Rapporter/en_handbok__om_b
  rukarrevision.pdf

53
Ny publikation från SKL

• Brukarmedverkan Ett nytt sätt att arbeta Från
  mottagare till medskapare. Synen på brukare och
  patienter ändras och det blir allt mer uppenbart
  att brukarnas och patienternas kunskap är en
  viktig källa för att utveckla verksamheten. I
  denna bok ges exempel på hur det kan gå till i
  praktiken. Några landsting och en kommun
  beskriver hur de har gjort. Boken vänder sig
  till alla som arbetar med att utveckla vård och
  omsorg och ska förhoppningsvis inspirera till nya
  idéer. ... Sveriges Kommuner och Landsting,
  www.skl.se

54
Hur går vi vidare?

• Socialstyrelsen avser att ta fram en vägledning.
• Vi hjälps åt i Norrbotten. Ger stöd och
  inspiration till varandra. Prövar olika modeller,
  ihop eller var för sig.
• Konferens om brukarmedverkan i november.

55
Erfarenhetsbaserad kunskap

• Beprövad erfarenhet

56
Hörnstenar i en evidensbaserad praktik

• A. Reflekterande praktiker
• B. Systematiskt arbetssätt
• C. Systematisk dokumentation

57
A. Reflekterande praktiker

• Söka efter vetenskaplig kunskap om lämpliga
  insatser och diskutera dem med brukaren
• Att lyssna på brukaren
• Att värdera informationen
• Beakta brukarens egen uppfattning om orsakerna
  till och lämpliga insatser för dennes behov
• Väga samman olika typer av kunskap och..
• Noggrant dokumentera. för uppföljning och
  utvärdering

58
A. Både kunskapskonsument och kunskapsproducent.

• Tolka
• sammanväga
• omsätta i handling
• följa upp information
• .. från tre kunskapskällor

59
B. Systematiskt arbetssättFörhållningssätt /Metod

• 1. Utifrån ett problem formulera frågan. Hur kan
  det komma sig att det är så ? Vad beror det
  på? Vad kan vi göra?
• 2. Sök bästa möjliga stöd (i första hand från
  forskningen)
• 3. Tillförlitlighet (Validitet )?
• 4. Integrerar de tre källorna
• Tillsammans beslut om lämplig insats
• Insats genomförs
• 5. Utvärdering

60
C. Systematiserad dokumentation
Hur ska vi komma igång med EBP?
Vi dokumenterar vad vi gör!
Vi gör det tillsammans med brukarna.
Vi berättar om vad vi erfarit?
Vi för en ständig dialog med andra.
61
Brukaren är aktör i sitt eget förändringsarbete
Vi andra är medaktörer, som är där för att få det
att ske
62
Beslutsunderlag
Vilken/ vilka är frågeställningarna? Vad anser
brukaren om orsaken till sina problem? Vilka
faktorer anser brukaren vara viktiga för
resultatet? Vilka faktorer anser handläggare,
anhöriga, sakkunniga m fl vara viktiga? Vad säger
forskningen? Vad säger praktikernas
erfarenhetsbaserade kunskap? Vad säger brukarnas
erfarenhetsbaserade kunskap? Utifrån detta
Vilket beslut vill brukaren ha?
63
Beslut
Utifrån beslutsunderlaget och brukarens syn på
beslutet Hur väger handläggaren samman och
motiverar detta utifrån sin professionella
bedömning, lokala riktlinjer, lagstiftning,
lokala omständigheter mm? Handläggaren föreslår
eller beslutar om insats/ bistånd/åtgärd.
64
Genomförande
En genomförandeplan upprättas. Dialog med
brukaren om önskat tillvägagångssätt. Vad säger
forskningen? Finns det utvärderade metoder för
hur man bör göra? Finns praktikernas och
brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap att
tillgå? Vilka lokala faktorer och faktorer kring
brukaren är viktiga at ta hänsyn till? Planen
upprättas i samråd med brukaren och andra aktörer.
65
Uppföljning
Uppföljning av genomförandet sker enligt
planering. Brukaren tillfrågas om sin syn på vad
som varit bra/ mindre bra, om målet med insatsen
är nått. Behöver utförandet av insatsen eller
målet förändras? Har målet uppnåtts helt eller
delvis? Är det fortfarande viktigt att nå
målet? Behöver problematiken ytterligare belysas
via en ny utredning? Kommunikation sker med
brukaren och andra aktörer. Insatsen fortsätter
eller avslutas.
66
Utvärdering
Hur gick det för Pelle, Lotta och Kim? Vilka
faktorer var gemensamma i deras problematik och
vilka var olika? Hur såg deras förutsättningar
ut, socialt, psykologiskt och relationsmässigt? Va
d var lika och vad skiljde sig åt i de insatser
de fick? Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
67
Dokumentation professionell kompetens

• Dokumentera en brukares väg genom systemet.
  Dokumentera olika faktorer som beskriver
  brukarens situation och förutsättningar.
  Diskutera/reflektera i din arbetsgrupp. Belys
  tillsammans problematiken och dokumentera de
  förutsättningar och förslag som gruppen av
  praktiker kan enas om. Följ upp och dokumentera
  resultatet för brukaren. Följ på samma sätt fler
  brukare. Dra slutsatser i arbetslaget. Jämför med
  resultat från andra arbetslag. Försök att ta reda
  på om er kunskap är generell. Gäller den i er
  kommun, er region, nationellt eller
  internationellt?

68
Lokala rutiner och riktlinjer

• Dokumentera på samma sätt de rutiner och
  riktlinjer som gäller lokalt. Ha en ständig
  dialog om riktigheterna i dessa och om skäl finns
  att förändra eller förbättra dem.
• Lokala rutiner och riktlinjer hjälper alla
  medarbetare att utveckla sin professionella
  kompetens samtidigt som alla deltar i den nya
  kunskapsproduktionen.

69
Bikupa
Hur kan vi göra det här arbetet lustfyllt?? Vi
kan börja prata om formerna vid nästa .möte, vi
kanske inte behöver ägna all tid till att!
70
Vilken hjälp finns att få?
Kontaktpersoner EBP
SKL
Socialstyrelsen
Medarbetare och kollegor
71
Socialstyrelsen kommer

• under våren ut med skrifter om
• implementeringskunskap
• vad lokal uppföljning är
• en manual om hur SSD kan användas
• under senhösten
• Webb baserat stöd - steg för steg i en
  evidensbaserad praktik, webb verktyg för lokal
  uppföljning.

72
Goda exempel

• När forskningen inte räcker till ges goda exempel
  
• SkolFam
• Goda exempel kan även samlas lokalt och regionalt
  och skapa underlag för lokala rutiner och
  riktlinjer

73
SoS ger stöd via arbetet med...

• Konsensusprocess expertis för socialtjänsten
• Termer och begrepp
• Identifiera kvalitetsindikatorer
• Utveckla socialtjänststatistik
• Systematiska översikter
• Standardiserade instrument

74
Finns redan nu...

• Kunskapsguiden.se
• Metodguiden
• Effektstudier
• Nationella riktlinjer

75
Länkar som kan vara till hjälp

• Nationell e - Hälsa
  http//www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa
• Öppna jämförelser http//www.socialstyrels
  en.se/oppnajamforelser
• Evidensbaserad praktik - hur arbeta, hur
  förändra, utbildningar, metodguide,
  bedömningsinstrument, insatser.
  http//www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradprakti
  k
• Indikatorbiblioteket
  http//www.socialstyrelsen.se/indikatorer
• Kunskapsguiden http//www.kunskapsguiden.se
• Nationella riktlinjer http//www.socialstyrelsen.s
  e/riktlinjer/nationellariktlinjer

76
Kvalitetsregister

• Svenska palliativregistret
• http//www.palliativ.se
• Senior alert
• http//www.senioralert.se
• Registret för beteendemässiga och Psykiska Symtom
  vid Demens
• http//www.bpsd.se

77
Förbättringskunskap

• Konsten att ändra (W E Deming)
• Process - ett i tiden utdraget förlopp där något
  förändras

78
(No Transcript)
79
SOSFS 20119 Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete Kap 5 Systematiskt
förbättringsarbete Kap 6 Personalens medverkan
i kvalitetsarbetet
80
Att inte bara utföra sitt jobb påett bra
sätt..Att göra sitt jobb bättre!

• Professionell kunskap
• Är ej tillräcklig för implementering av ny
  kunskap och ej tillräcklig för att åstadkomma
  förbättringar i processer och system.
• Förbättringskunskap
• Ett komplement till den professionella kunskapen.

81
Vad är förbättringsarbete?

• 
  
• Ökat värde för dem vi är
  till för

Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga
färdigheter Värderingar, etik
Förbättringskunskap System Variation
Förändringspsykologi Metoder, tekniker för
förändringsarbete

Förbättring av diagnos, behandling och insatser
Förbättring av processer och system i verksamheten
Enl professor Paul B Batalden, Patricia Stoltz
82
Definition av begrepp

• FörändraAtt göra saker på annat sätt än
  tidigare. Rutiner, system. Att sluta göra något
  är också en förändring
• FörbättringAtt göra bättre innebär förändring
  jämfört med nuläget. Kräver att man definierar
  nuläget och önskvärd utveckling (enl
  professor Donald Berwick, Institute for
  Healthcare Improvement)

En förändring innebär inte alltid en förbättring,
men förbättring kräver någon form av
förändring.
83

• Varje system är perfekt utformat för
• att ge exakt de resultat det ger
• (Donald Berwick, Institute for Healthcare
  Improvement, IHI, Boston, USA)

84
(No Transcript)
85
(No Transcript)
86
Berätta gärna om det som inte fungerar, men
lämna minst ett förslag på hur vi skulle kunna
göra på ett bättre sätt!
87
Vad tycker kunderna om era tjänster?

• Vänta inte på klagomål var proaktiva!
• Vi är intresserade! - vad tyckte du om ..? -
  hur skulle du vilja.?
• Kund/klient/brukare aktiv samverkanspart!
• Vad gör vi med de missnöjda? Är det ok att t ex
  20 inte är nöjda?

88
Vinnande attityder ger resultat -5
framgångsfaktorer för Best practice

• Värdeskapande organisationerVärdegrund Inflytande
  Följ upp samarbete, teamwork
• Utmanande kulturStändiga omvärderingar
  Ifrågasätta är självklart
• Våga visa resultatTransparens bra, mindre bra
• FramgångskunskapVad gjorde att vi lyckades?
  Storytelling
• Förbättringssträvan Känsla av det går alltid
  göra lite till, lite bättre!

BP En praxis som är införd, fungerar och
används. Bedömd av experter på området
som det bästa som finns i bruk just nu.
89
Att tänka på

• Dela målbild! från början
• Identifiera partners vilka är berörda?
• Kommunikation strategi från början
• Redovisa öppet och ofta
• Dokumentera under arbetets gång
• Skit in, skit ut struktur, process och
  resultat
• Tjalle tvärvigg andra perspektiv?
• Försvåra för det gamla
• Belöna resultat ger resultat!

90
Spridning

• Alltid av godo!
• Anslå resultat och pågående arbete på särskild
  plats väcker intresse, engagemang, känsla av
  delaktighet RESULTAT TAVLA
• Redovisa resultat i tillgängliga forum
• Jämför lösningar sprid erfarenheter
• Mentorer de som klarat av kan stödja andra
• Lyft fram goda exempel!

91
Bikupa med närmaste grannen Hur arbetar ni med
förbättringsarbete i din verksamhet idag?
92
Kloka ord

• Det sägs att tiden förändrar saker, men man
  måste faktiskt förändra dem själv Andy
  Warhol
• Vi kan inte hitta lösningar på dagens problem
  genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när
  vi skapade problemen Albert Einstein

93
Y-modellen(prof Mats Lundeberg,
Handelshögskolan, Stockholm)
Om vi genomför denna förändring och den ger
resultat, kommer vi då närmare vårt avsedda
framtida läge?
94
Alltid erbjuda eftersamtal till närstående
Bättre palliativ vård för våra äldre
Vi vill fortsätta! Nu går vi vidare med att
utveckla samarbetet med vårdcentralens doktor för
att få rutin på informationssamtal till den sjuke
och de anhöriga!
Hur kan vi mäta det här?
Notera erbjudande om eftersamtal till anhöriga,
samt hur många som genomförts. Följ resultat i
palliativa registret på längre sikt
Vad behöver vi göra för att öka antalet
eftersamtal?
Rutinen integreras i arbetet i hela boendet.
Palliativa registret följs på lång sikt. Enkät
till anhöriga som fått samtal.
Kontaktpersonen ska alltid erbjuda eftersamtal
1-2 månader efter dödsfallet. Rutin skapas innan
test. Mall för samtal.
Mål, mått, ideer! Vi testar 4 veckor.
Arbete enligt rutin och dokumentation under
testperiod
Efter 4 veckor Vilka resultat har vi fått? Hur
har det fungerat? Har vi gjort som vi planerade?
osv
95
Vårt mål är att minska fru Gulds oro under dagen
genom att öka aktiviteter
Mätning av oro/aggressivitet enligt VAS skalan
1-10
Delta i kökssysslor Aktivare i ADL Hjälpa till
med städ och andra sysslor Pyssla i sitt eget
rum Promenader
Mätning under 2 månader
Ref Deming W E (1986) Out of Crisis. Cambridge
University Press. Nolan, Model of
Improvement, Nolan och medarbetare.
96
(No Transcript)
97

• SMARTA mål
• S specifika
• M mätbara
• A angelägna
• R realistiska
• T tidssatta
• A ansvarsfördelade

98
Införande trappan
5. Jag gör det i mitt dagliga
arbete 4. Jag förstår vad jag ska göra för
att
åstadkomma förändring 3.
Jag förstår konsekvenserna för det
praktiska arbetet på min enhet 2. Jag
förstår vad förändringen innebär för verksamheten
i stort 1. Jag vet vad det nya
arbetssättet är ( informationen har nått fram
och uppfattats rätt)
99

• Vilka resultat finns redan idag?
• Kvalitetsregister
• Senior alert, Svenska palliativregistret, BPSD
• - Öppna jämförelserBarn ungdomsvård,
  Brottsoffer, Ekonomiskt bistånd, Äldreomsorg och
  hemsjukvård, m fl
• Hur använder vi dessa idag?
• Innehåller viktiga fakta om våra styrkor och
  svagheter utgångspunkt!

100
(No Transcript)
101
(No Transcript)
102
Ta tillvara alla tillfällen att ha kul!
Fira framgång!
103
Framgångsfaktorer i förbättringsarbetet
Medarbetarskapet en förutsättning Gemensamma
syften, tydliga mål vart ska vi och varför?
DELAKTIGHET Strukturerade arbetsmetoder
förenklar, skapar trygghet Förändringstryck
tillräckligt många måste vilja Tvärprofessionella
team skapar möjligheter att se helheten Få
idéer! Hur har andra gjort i liknande
situationer? Öppen och kontinuerlig information
som sprids via dialog skapar delaktighet och
möjligheter att påverka Skapa en mätkultur
(faktabaserade beslut) för kartläggning och
kontinuerlig uppföljning av mål Avsätt tid!
Annars händer ingenting Långsiktighet och
kontinuitet. Förbättringar kräver uthållighet

• Ledarskapet en nyckelroll
• Personligt engagemang och aktivt ledarskap
• Tillåta och skapa förutsättningar till
• förbättringsarbetet - DELAKTIGHET
• Uppmuntra till vision och ge mandat
• att uppfylla rimliga mål
• Förmåga att inspirera medarbetare till
• att förstå varför förbättringsarbete är viktigt
• samt att det passar in i organisationen
• Att inte lägga sig i men bry sig om
• Efterfråga resultat av förbättringsarbetet
• Standardisera och säkra redan gjorda förbättringar

Medarbetarskap innebär att chefer och
medarbetare lämnar det traditionella tänkandet i
överordnad och underordnad till förmån för en
mental inställning som handlar om partnerskap,
där både chefer och medarbetare tillsammans tar
ägarskap för sin arbetsvardag
104
Bikupa med närmaste grannen Hur ser du på din
roll i förbättringsarbetet? Finns något du
skulle kunna göra annorlunda?
105
Att sluta gapet

• mellan det vi inom professionerna vet och det
  vi gör i praktiken

Förbättringskunskap
106
Det här ska jag göra redan i morgon för att bidra
ytterligare till förbättringsarbetet i min
verksamhet!
107

• Några slutsatser.
• om att arbeta evidensbaserat

108
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad
praktik. (D.Sackett)
Professionens erfarenhetsbaserade kunskap
Brukarens kunskap, erfarenhet och önskemål
Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap
Evidens-baserad praktik
109

• Det är Du som
• reflekterande praktiker som har
• Nyckelrollen

110

• Uppföljning
• och
• Utvärdering

111
Systematisk dokumentation inför beslut om
insats, under genomförandet.

• dokumentera den kunskap som ligger till grund
  för
• brukaren kan ställa krav på att den kunskap
  som ligger som grund för beslut redovisas

112
Systematisk dokumentation av erfarenhetsbaserad
kunskap Beprövad erfarenhet

• En kunskap om arbetssätt och metoder som prövats
  vid upprepade tillfällen och som fått en viss
  spridning och legitimitet inom professionen
• Ett förhållningssätt, för praktikern att på sikt
  utveckla en professionell kompetens

113
Din inställning. påverkar förhållningssättet
till brukaren!

• Brukaren har inflytande eller medverkar
• i personalens arbete
• Personalen har inflytande eller medverkar i
  brukarens liv

114

• Det goda mötet
• á la 2000-talet
• ForskningenPraktikernBrukaren

115
Organisatoriskt tänkande

• Stödjande policy för EBP
• Mötet med brukaren - en öppen process
• Utrymme för reflektion
• Insatserna ett medel att nå målet
• Se förbättringarna i första hand
• Kunna väga samman olika perspektiv
• Resurser
• Lärande Förbättringskunskap

116
Nu är det dags för sjösättning
Varje socialförvaltning har påbörjat sitt arbete
mot EBP med stöd av de redan utsedda
kontakt-personerna.De är sammanhållande för
det fortsatta lokala arbetet och ingår i ett
regionalt nätverk.
117
Frågor att arbeta med hemmavid

• Vilket förbättringsarbete kan vi, i vår
  arbetsgrupp komma igång med?
• Vad behöver förändras, och vad är målet?
• Hur kan vi mäta, så vi får svar på om vi nått
  vårt mål?
• Vad ska vi göra/ vad tror vi att vi måste göra
  för att nå den önskade förändringen?
• Genomför ett PDSA arbete.
•  
• Hur kan vi, i vår arbetsgrupp, genomföra ett
  mindre utvärderingsarbete?
• Kan vi undersöka resultatet av en mindre
  brukargrupps insatser?
• Vilken grupp brukare/vilka individer ska vi
  välja?
• Hur kan vi mäta, så vi får veta insatsens
  effekter?
• Genomför studien och se vilka slutsatser vi kan
  dra av resultatet.
• Hur kan vi, i vår arbetsgrupp arbeta för att öka
  brukarnas medverkan och inflytande?
• På vilka sätt kan vi skapa förutsättningar för
  att få med brukarna i bedömning, planering,
  genomförande och utvärdering, hur skulle det
  kunna gå till och hur kan vi arbeta för att öka
  deras medverkan och inflytande av de insatser de
  erhåller från oss?
• Testa en modell för brukarmedverkan och
  inflytande i syfte att, personalgruppen ska få
  ökade kunskaper och kunna utveckla verksamheten.
  Kan vi samla in brukarnas uppfattning och fråga
  brukarna vilka frågor som är viktiga för dem,
  bjuda in dem till olika beslutsforum, ska vi be
  någon annan att genomföra intervjuer med några
  av våra brukare?

118
Lycka till med ert fortsatta arbete!

• Information om EBP i Norrbotten finns på
• www.bd.komforb.se/verksamhetsomraden/socialtjanst
• Länka vidare till kunskapsutvecklingen och EBP
• Monica Helinmonica.helin_at_bd.komforb.se
• Annika Greenannika.green_at_bd.komforb.se
• Marianne Forsgärdemarianne.forsgarde_at_bd.komforb.s
  e