Title: Gr
1Gräns och gränssnitt mellan människa och maskin
- Staffan Larsson
- Institutionen för lingvistik
2Människan och maskinen
- Hur ska vi människor relatera till våra maskiner?
- Är människan en sorts maskin?
- Kan maskiner vara mänskliga?
3Är detta intressant för mig?
- Det är jobbigt att vara människa
- fri vilja, medvetande, kärlek, moral
- om vi är maskiner behöver vi inte bry oss!
- Det är fantastiskt att vara människa
- fri vilja, medvetande, kärlek, moral
- om vi bara är maskiner, förlorar då inte allt sin
betydelse? - Är det inte förmätet av oss att tro att vi skulle
vara så speciella? - Vad är unikt mänskligt?
- Heidegger (1889-1976) att tolka sig själv och
sin värld
4Gränssnitt
5Vad är gränssnitt?
- Teknologier som utgör kontaktytan mellan
människan och maskinen - Tillåter kommunikation mellan människa och maskin
- Exempel
- Skärm
- Tangentbord
- Mus
- Talad dialog?
- Gränssnittet bestämmer hur vi relaterar till
maskinerna i vardagen
6Språket som gränssnitt
- Kan språket (det mänskliga, naturliga, talade)
användas för att överbrygga gränsen mellan
människa och maskin? - Hur?
- Genom att få maskiner (datorer) att förstå
mänskligt språk och kunna föra dialoger detta är
ett av målet för språkteknologin - Varför?
- Talad dialog är för människor - det mest
naturliga sättet att interagera
7Dialog och dialogsystem
- Dialog
- interaktivt informationsutbyte med hjälp av
naturligt språk - Dialogsystem
- Teknologier som möjliggör interaktion mellan
människa och maskin med hjälp av (talad) dialog
8Praktiska användningsområden (urval)
- Demokratisering av teknologi
- Dialog som gränssnitt till teknologi som annars
hade varit för komplex - Fördel kräver ingen teknisk fallenhet eller
förkunskaper (utöver att kunna tala) - Kommunikationsstöd
- För döva
- För blinda
- Andra funktionshinder
- Möjliggöra kommunikation
- Tal-till-tal-översättning
9Varför är dagens dialogsystem inte bättre?
- Exempel SJs tidtabellsupplysning (020 757575),
Tidpunkten (077 1414300) - Dessa systems förmåga att föra en dialog ligger
ljusår från människans. Varför? - De utgår i stor utsträckning från maskinernas
förutsättningar, inte från teorier om den
mänskliga dialogförmågan!
10Hur ska vi kunna bygga bra dialogsystem?
- För det första Vi måste förstå hur människor
använder språk! - Wittgenstein (1889- 1951)
- Språklig aktivitet är alltid förankrad i någon
specifik mänsklig aktivitet! - Till varje aktivitet hör ett språkspel ett språk
som svenska är i själva verket en samling
språkspel - För det andra vi måste formulera våra teorier på
ett sätt som är begripligt för en dator - Formalisering och simulation
11Formalisering
- Översättning till ett formellt språk
- Exempel på formella språk
- Matematik
- Används för att formalisera bl a fysik
- Logik
- Programmeringsspråk, t ex Java
- Formella språk är generellt sett extremt enkla
och regelbundna - Detta gör att datorer kan förstå dem
12Simulation
- Antag att vi har en teori om (en del av) den
mänskliga språkförmågan - Hur ska vi ta reda på om den är sann?
- Empiriska studier (lingvistik)
- Studera insamlat språkligt material
- Gör experiment
- Simulering (språkteknologi / datalingvistik)
- Översätt teorin till ett datorprogram
(formalisera) - Kör programmet och se om beteendet är det
förväntade - reverse engineering
13Dialogsystem som simulationer
- Dialogsystem försöker simulera hela den mänskliga
språkförmågan - Att uppfatta, tolka och förstå talade yttranden
- Att resonera om vad som ska sägas och när det ska
sägas - Att formulera och uttala yttranden
14Två sorters språkteknologi?
- Praktisk språkteknologi
- Praktiska lösningar på praktiska problem
- I princip ointressant huruvida man försöker
efterlikna en mänsklig språklig förmåga - Teoretisk språkteknologi
- En forskningsmetodik för att utforska den
mänskliga språkförmågan - I princip ointressant huruvida resultatet är
praktiskt användbart - Dessa sammanfaller dock i den mån det
människolika också är det praktisk användbara
15Gräns
16Maskinen människan?
- Descartes (1596-1650)
- Djur är att betrakta som maskiner
- Människan har en själ, och skiljer sig därför på
ett fundamentalt sätt från djuren - de la Mettrie (1709-1751)
- Maskinen människan
- Skillnaden mellan människa och maskin är en
kvantitativ skillnad i komplexitet - Ingen fundamental skillnad!
17Turingtestet
- Kan en maskin vara intelligent?
- Är artificiell intelligens (AI) möjlig?
- Turing (1912-1954) Turingtestet
- Testperson A får föra en dialog (via
textterminaler) med B. - As mål är att försöka avgöra om B är en människa
eller en dator - (OBS! Detta är en förenklad version av
Turingtestet!)
18Turingtest och dialogsystem
- Enligt Turingtestet vad är det fundamentalt
mänskliga? - Förmågan att föra en dialog med naturligt språk!
- Varför skulle detta vara fundamentalt?
- Antagande I talet visar sig alla andra mänskliga
förmågor (direkt eller indirekt)
19En svart låda
- Turing behandlar i stor utsträckning psyket som
en svart låda - Om vi lyckas simulera mänskligt beteende, betyder
det att vår teori är korrekt? - Turing Ja alla eventuella skillnader är
oväsentliga! - Heidegger (i modern tolkning) Nej även om vi
lyckats fånga de centrala iakttagbara aspekterna
av det mänskliga psyket i datorn, så ÄR den inte
en människa vi kan inte veta att datorn
fungerar som en människa inuti!
20Heideggers projekt i Varat och tiden
- Beskriv grunderna för det mänskliga varandet
- Hur det är att vara människa
- Detta kan enligt Heidegger bara göras inifrån
- Hs utläggning är ej avsedd att vara begriplig
för någon som inte är människa - En sådan förklaring är inte möjlig, hävdar H.
det mänskliga går inte att förklara från
scratch - Ändå är det en sådan förklaring som eftersträvas
inom AI-forskningen
21Gud finns i detaljerna (L. M. van der Rohe,
1886-1969)
- Exakt hur människolikt måste ett system vara för
att klara turingtestet? - För ett system liknande SJs, men något mer
avancerat, är det lätt att tänka sig att det
grundar sig på en felaktig modell - Men hur vore det med ett system som verkligen
betedde sig mänskligt? - In i minsta detalj minsta hummande, minsta
stammande, minsta skiftning i röstläget?
22Men hur människolika ska maskinerna bli?
- Vill man verkligen efterlikna alla mänskliga
engenskaper? - Freudianska felsägningar?
- Dåligt minne?
- Panikångest? Utbrändhet?
23Principargument mot artificiell intelligens
- Religiösa argument
- Människan har en immateriell själ, vilket
maskiner aldrig kan ha - Materiella argument
- Varelser av silikon och metall kan aldrig vara
sant mänskliga till detta krävs kött och blod
(och neuroner)
24Fler principargument
- Freudianska argument
- Människor och maskiner har radikalt annorlunda
konstitution och ursprung - Maskiner föds inte av två andra maskiner de
byggs - Heideggerianska argument
- Spädbarn är, strikt talat, inte människor de
måste först socialiseras in i världen - Maskiner socialiseras aldrig in i världen de
programmeras
25Principfrågan i princip ointressant?
- Är det egentligen intressant huruvida människor i
princip är / inte är maskiner? - Frågan om huruvida en dator kan tänka är inte mer
intressant än frågan om huruvida en ubåt kan
simma. - (E. W. Dijkstra, 1930-2002)
26Gräns och gränssnitt
27Fel fråga?
- Istället för Kan maskiner vara intelligenta
- På vilket sätt kan maskiner vara intelligenta?
- Hur simmar ubåtar?
28Strategiska uppslag
- Dysfunktionella dialogsystem
- Om vi kan få systemet att göra fel på samma sätt
som människor gör fel så har vi kanske kommit
nånstans - Börja med det enkla
- Utvidga succesivt
- Bygg system för specifika aktiviteter
(Wittgensteins språkspel) - Utöka antalet aktiviteter succesivt
- Försök inte göra generella lösningar det
generella kommer att visa sig
29Språket och resten av livet
- Den mänskliga språkförmågan är inte ett isolerat
system hänger samman med människans - Kropp
- Psyke (mind)
- Sociala sammanhang
- Därför måste dialogsystembyggaren föra en
diskussion med andra vetenskaper
30En humanistisk diskussion om teknologi
- som inte är vare sig
- teknofobisk, eller
- blind för teknikens risker och begränsningar
- kan det göra möjligt
- att utforska gränserna för det unikt mänskliga
- att tolka oss själva och vår värld (Heidegger)
- och samtidigt göra nytta i vardagen
31Människan och maskinen
- Hur ska vi människor relatera till våra maskiner?
- Är människan en sorts maskin?
- Kan maskiner vara mänskliga?
- Det är inte svaret som upplyser, utan frågan
- (Decouvertes)
32slut
33Dialogsystem som tvärvetenskapligt projekt
- Ett verktyg att tänka med inom
humanvetenskaperna? - hur skulle jag bära mig åt för att simulera
detta språkliga-mänskliga fenomen? - Här blir det kanske intressant att simulera
felsägningar etc.? - Berörda problemområden (urval)
- Språk
- Psyke (medvetet undermedvetet)
- Perception och handling
- Sociala verklighet
- och relationer mellan dessa
34Finns det någon bra anledning till att försöka
simulera mänskligt beteende?
- NEJ!
- Det är en svår- eller till och med oframkomlig
väg, och därför slöseri med resurser bättre att
studera människan direkt! - JA!
- Om vi lyckas så har vi en bra teori om hur
människor fungerar - Det vill säga, en teori som är fristående, exakt,
och därför praktiskt användbar
35(No Transcript)
36(No Transcript)
37Artificiell intelligens (AI)
- Mål (alternativa formuleringar)
- Att konstruera artificiella intelligenta system
- Att konstruera system som beter sig människolikt
- Att konstruera medvetna maskiner
- Framsteg
- Begränsade domäner (t ex schack)
- Rationalitet, beräkning
- Bakslag
- Världskunskap
- mjukt tänkande associationer, analogier,
metaforer, - indirekt kommunikation, sociala aspekter av
kommunikation
38Två sorters argument mot AI
- Praktiska det är möjligt i princip men omöjligt
i praktiken - Principargument AI är omöjligt i princip
39Medvetandeproblemet
- stark vs. svag AI !!! MERA
- Stark datorer kan fås att vara medvetna på samma
sätt som människor - Chalmers the hard problem
- Svag datorer kan fås att bete sig människolikt
- Heidegger igen
- I vårt vardagliga varande är vi inte
(själv)medvetna vi är engagerade i olika
aktiviteter som absorberar oss - Det medvetna tillståndet är inte grunden för det
mänskliga, utan ett relativt ovanligt tillstånd - Goda nyheter för svag AI vi kan i stor
utsträckning ignorera medvetandeproblemet!
40- Forskning om gränsen och forsking om gränssnittet
kan vandra samma väg men inte för alltid - Vid en viss punkt divergerar vägarna
- Forskningen om gränsen forsätter efterhärma
människan - Forskningen om gränssnittet slutar efterhärma
människan och tillåter sig dra nytta av maskinens
möjligheter även om det resulterande systemet
blir mindre människolikt
41- Var finns denna punkt?
- FIG?
42Cyberpsykologi?
- Utforskandet av maskinernas komplex, drömmar,
- Bara intressant om vi tänker oss att maskiner kan
vara ungefär lika komplexa som människor, men på
ett annat sätt - Science Fiction Bladerunner (Philip K. Dick)
43Att tolka sig själv och sin värld
- Genom att utöva det unikt mänskliga
- att tolka oss själva och vår värld
- genom t ex att konstruera teorier och modeller
som försöker efterlikna mänskligt beteende - kan vi utforska gränserna för det unikt
mänskliga - och samtidigt kanske göra livet lite bättre för
någon