H

1
Hållbar samhällsorganisation med
utvecklingskraft slutbetänkande från
Ansvarskommittén
Föredrag av Björn Sundström
2
Vad är problemet nu och framöver?

• Demografin
• Minskande andel i arbetskraften
• Ökande behov av välfärdstjänster
• Teknisk och ekonomisk utveckling
• Större möjligheter att bota/lindra allt fler
  sjukdomar
• Högre efterfrågan på välfärdstjänster
• Allt mer sammansatta behov/önskemål från
  medborgarna
• Skillnader finns i kommunernas/landstingens
  välfärdsproduktion
• Initiativen från nationell nivå är för många, för
  sektorsorienterade och för okoordinerade
• Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser
  är splittrat staten har övergivit länen för
  länge sedan

3
Den demografiska utmaningen i det kommunala
uppdraget
4
Förändring av antalet personer i olika åldrar
5
Kommunal styckkostnad, 2003
6
Genomsnittlig kostnad per person inom
äldreomsorgen
Ålder Kvinnor Män
65-74 10 700 10 200
75-79 36 700 27 900
80-84 81 400 56 000
85-89 165 400 115 700
90 304 200 228 000
Källa Kommunförbundet
7
Boendeformer enligt IBF(institutet för bostads-
och urbanforskning)

• Exbo
• Gambo
• Kombo
• Mambo
• Vedbo
• Delsbo
• Fågelbo
• Förbo

• Gråbo
• Krylbo
• Närbo
• Sambo
• Svärbo
• Särbo
• Turbo
• Gravbo

8
Den demografiska utmaningen
Befolkningsutveckling ilokala arbetsmarknader
Andel sysselsatta inom äldreomsorgen
Källa SCB samt Svenska Kommunförbundets
långtidsutredning
9
Kostnader per capita - sista levnadsåret
10
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-Miljoner kr,
2000 års priser
11
Demografiskt tryck och offentlig
konsumtionsökning per år 1950-2000
12
Är skattetaket nått?
13
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt
Källa Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Kommunala framtider (år 2002)
14
Statens styrningsproblematik
Den politiska arenan
Riksdagen Lagar
FörordningarFöreskrifter Tillsyn
Verksamheten
15
Specialiseringstrycket på kommunerna
16
Staten

• Stort behov av att återsamla staten
• Tvärsektoriellt beslutsfattande
• Ny modell för samordning av staten Utvecklat
  samspel RK länsstyrelserna sektorsmyndighetern
  a
• Regeringskansliet bör ses över
• Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar
  
• sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras
• länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas
  tillsynsuppgifter

17
Staten och den kommunala sektorn

• Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten
  och den kommunala sektorn
• Statens styrning inriktas på normering
• Ta vara på kunskapsstyrning bättre nationell
  informationsförsörjning
• Relationen brister i tillit och dialog
• Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och
  kommunsektorn

18
Primärkommunerna

• Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare
• Underlätta kommunsamverkan
• Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i
  kommunerna
• Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman
• Utjämningssystemet bör ses över
• Kommuner ska redovisa sin samverkan
• Fokusering på välfärdstjänsterna och
  grundläggande samhällsplanering
• Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra
  föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar

19
Hälso- och sjukvården

• Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem
  främjar utvecklingskraft och effektivitet
• Huvudmännen behöver viss storlek för att klara
  kunskapsbildning och spridning samt långsiktigt
  utvecklingsarbete
• Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer
  jämnstora regionkommuner med ansvar för regional
  utveckling och för hälso- och sjukvård
• Ett regionsjukhus per regionkommun (alt.
  institutionaliserat samarbete)
• Statlig styrning renodlas mot normering
  förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala
  kunskapscentra

20
Hälso- och sjukvården (forts)

• Samlad patientlagstiftning
• Medborgarens fasta läkare kan vara annan än
  allmänspecialist
• Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV
• Bedömningar och resonemang
• Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och
  samordnas med tillsyn över socialtjänsten
• Företagshälsovårdens roll bör utvecklas
• Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få
  anställa läkare
• Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS
• Ev. bör regionerna ta över ansvaret för
  missbrukarvården

21
Regional utveckling

• Två delar i det regionala utvecklingsarbetet
• Utvecklingsuppdraget (prioriteringar,
  avvägningar, processledning) - regionkommun
• Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn,
  uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse
• Regionkommunerna övertar landstingens övriga
  åtaganden
• På sikt ev. fler uppgifter
• Dialog och samverkan med primärkommunerna
  avgörande
• Lag om regionalt utvecklingsarbete

22
Lag om regionalt utvecklingsarbete

• Regionkommunen skall leda och samordna det
  regionala utvecklingsarbetet i länet
• Regionalt utvecklingsprogram(inkl geografiska
  regionintressen och regiontrafikplan)
• EUs strukturfonder (bindande yttranden)
• Regionalt utvecklingsanslag (ersätter
  länsanslaget)
• Regionala tillväxtprogram
• Lokal och regional kollektivtrafik
• Regionalt anpassa och konkretisera nationella
  miljömål
• Regionalt folkhälsoarbete, naturvård,
  kulturmiljövård
• Besluta om statsbidrag till regionala
  kulturinstitutioner
• Bedriva regionalt jämställdhetsarbete

23
Relationen regionkommun primärkommun

• Primärkommunen har en egen och viktig roll i det
  regionala utvecklingsarbetet
• Kommunalt planmonopol
• Lokala näringslivskontakter
• Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg,
  service, kultur och fritid mm)
• Regionkommunen
• är inte i konstitutionell eller någon annan
  mening överordnad primärkommunerna
• kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande
  för primärkommunerna
• Regionintressena ska utgå från den kommunala
  översiktsplaneringen
• Det är genom samråd och dialog som
  regionintressena ska hävdas

24
Sammanfattande problemanalys

• Sektoriseringen måste balanseras med
  tvärsektoriellt perspektiv
• Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och
  splittrad
• En ny regional samhällsorganisation med tydligare
  roller och uppgiftsfördelning behövs
• En förutsättning för reformerna är en ny,
  gemensam läns- och regionindelning med väsentligt
  färre enheter än idag

25
Särskilt yttrande från SKLs sakkunniga

• Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som
  inte kan komma ifråga att flytta till
  länsstyrelserna.
• Det föreslagna samrådet mellan staten och
  kommunsektorn bör lagstadgas.

26
Indelningskriterierna
27
Kriterier för regionindelning

• Gemensam läns- och regionkommunindelning (giltig
  även för statliga myndigheter)
• 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000)
• Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat
  samarbete)
• Ett universitet/region med betydande fasta
  forskningsresurser
• LA-regionerna utgör byggstenar
• Människor ska kunna känna anknytning
• Slutsats 6-9 län/regionkommuner

28
Möjliga regioner (baserat på AKs resonemang)
Norra Sverige 12 regioner Mellansverige 23
regioner Södra Sverige 34 regioner Summa 6-9
regioner
29
Slutsats

• 6-9 län/regionkommuner i Sverige
• 1-2 län/regionkommuner i norra Sverige
• 2-3 län/regionkommuner i mellansverige
• 3-4 län/regionkommuner i södra Sverige

30
Den fortsatta processen
31
Tidsplan i anledning avAnsvarskommitténs
betänkande
Regionkommun kan träda ikraft
32
Indelningsprocessen

• Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlings
  personer
• Kartan överenskommen vår/sommar 2008
• Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)