Stallg - PowerPoint PPT Presentation

1 / 30
About This Presentation
Title:

Stallg

Description:

Title: Stallg dsel till vall B sta v xtn ringsutnyttjande och ekonomi Author: hannil Last modified by: hannil Created Date: 9/9/2004 6:47:27 AM – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:58
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 31
Provided by: hann1159
Category:
Tags: stall | stallg

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: Stallg


1
Stallgödsel till vallBästa växtnäringsutnyttjande
och ekonomi
  • Hans Nilsson
  • Jordbruksverket

2
Stallgödsel till vall
  • Bästa växtnäringsutnyttjande
  • Påverkan av gödselns sammansättning
  • Påverkan av temperatur
  • Påverkan av spridningsteknik
  • Bästa ekonomi

3
Principbild
  • Minska avdunstningen
  • Rätt tidpunkt
  • Inte bara kväve vn-balansen
  • God kontakt gödsel_mark viktigt

4
Högt utnyttjande av stallgödsel
T i l l v ä x t
Minska avdunstning
Temp Exponerad yta Grödans skydd pH-värdet
God jordkontakt viktigt
Små markskador
Stort upptag
Teknik Ts-halt
Teknik, Tidpunkt
Tidpunkt
5
Temperaturen och givans betydelse för NH3-avgången
Svensson, 1993
6
Temperaturens påverkan
7
Tidpunkt på dagen(flytgödsel till vall Frick
Menzi, 1977)
8
pH-värdet
NH3 H NH4
  • pKa värde för NH4 är 9,24 vilket betyder att vid
    ph-värde 9,24 är hälften i ammoniak hälften i
    ammoniumform
  • pH-värde i
  • Flytgödsel ca 7
  • Rötad flytgödsel ca 8
  • Urin 8-9

9
(No Transcript)
10
Ts-haltens betydelse för NH3-avgången(Svensson,
1993)
11
Utspädning
förlust av tillförd NH4-N
Jmf svenska försök 50 vatten gav ingen
effekt (Elmquist, 1996)
Klarenbeek Bruins, 1990
12
Bevattning efter fastgödsel
  • Bevattning direkt efter spridning av fastgödsel
    minskade ammoniakemissionerna med ca 11
  • Bevattning efter spridning av kletgödsel minskade
    ammoniakförlusterna med ca 30
  • (Rhode, Salomon Rammer, 1995)

13
Grödans betydelse
  • Kortare gröda än 10 cm inget skydd och innebär
    därför ingen minskning i ammoniakavgång vid
    bandspridning jämfört med bredspridning
  • Höstvete högre än 20-30 cm gav däremot avgörande
    skyddande effekt och minskade ammoniakavgången
  • (Sommer m.fl., 1997)

14
Olika spridningsteknik
15
Ammoniakförlust, nötflyt av tillförd NH4-N
Källa ALFAM 2002
16
Spridningsförluster nötflytgödsel
Källa Life-ammonia
17
Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3
tekniker
Karlsson, Malgeryd Rodhe, 1997
18
Släpslangar
  • Mindre yta och avdunstning
  • Ammoniumkvävet binds beroende på
  • sprickbildning
  • jordens bindningsförmåga (högre i lerjord)
  • gödselns ts-halt. Svinflyt rinner lättare än
    nötflyt
  • Möjliggör spridning i växande gröda på våren
    istället för på hösten

19
Nedmyllare
  • Liten exponerad yta
  • Ammoniumkvävet binds i marken
  • Viktigt att inte lägga större giva än vad som
    ryms i skåran.
  • Upp till 30 högre kväveffekt men kostar ca 6
    kr/m3. Kan dock försvaras i vallar

20
Ytmyllningsbillar, design
21
Dragkraft - arbetsdjupHuijsmans m.fl., 1998
22
Tubulerare från JTI
  • Mindre än 2 förlust av ammoniumkvävet
  • Samma dragkraftsbehov som skivbill vid myllning
    på 5 cm djup

23
Skörd vall vid bred-resp. bandspridning
Rodhe m.fl., 1988 JTI-rapport 93
24
Tidsplanering
  • Intressant att tömma behållarna i november före
    vinterspridningsförbudet
  • risk för strukturskador
  • risk för utlaknings och kvävgasförluster
  • Bättre strategi
  • vid höstspridning gör det tidigt så att vallen
    kan ta upp kvävet
  • sprid i stället under våren och utnyttja vid
    behov modern teknik vid sporrisk.
  • Hygienaspekten

25
Bästa ekonomi
26
Ekonomi, brytpunkter olika spridningstekniker,
vall1999 års prisnivå, exkl. kostnader för lager
Rodhe Rammer, 2002
27
Vad kostar markpackningen ?
Kr/ha
1 2 axlar, 15 ton (7.5 ton/axel), 1.0 bar
2 2 axlar, 23 ton (11.5 ton/axel), 1.8 bar
400
3 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 1.0 bar
4 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 0.6 bar
300
Matjord
2
200
Alv
1
100
13 m3
18 m3
13 m3
3
4
4,7
9,7
4,4
3,6
Förluster, kr per m3 flytgödsel
20 vårbruk, 50 växande gröda, 30 på hösten
30 ton/ha
28
Spridning i vall på sandNötflyt med 1,8 kg N,
0,6 kg P 3,6 kg K/ton
Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar,
däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3
Gröda Sprid- Teknik
N-Effekt N-Effekt Markpack Värde
tidpunkt
() (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton)
-------------------------------------------------
------------------------------------------- Vall
Vårbruk band 70.0
1.3 -5.4 14.6
Vall Försommar band 40.0
0.7 -2.0 14.2
Vall Sen höst band
40.0 0.7 -2.0
14.2 Vall Tidig höst band
30.0 0.5 -1.1
13.9
Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar,
däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3
Gröda Sprid- Teknik
N-Effekt N-Effekt Markpack Värde
tidpunkt
() (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton)
-------------------------------------------------
------------------------------------------- Vall
Tidig höst nedmyllare 40.0
0.7 -2.2 8.0 Vall
Försommar nedmyllare 50.0
0.9 -4.1 7.4 Vall
Sen höst nedmyllare 50.0
0.9 -4.1 7.4 Vall
Vårbruk nedmyllare 80.0
1.4 -10.9 4.4
29
Spridning i vall på MLNötflyt med 1,8 kg N, 0,6
kg P 3,6 kg K/ton
Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar,
däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3
Gröda Sprid- Teknik
N-Effekt N-Effekt Markpack Värde
tidpunkt
() (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton)
-------------------------------------------------
------------------------------------------- Vall
Försommar band 40.0
0.7 -2.7 13.5 Vall
Sen höst band 40.0
0.7 -2.7 13.5
Vall Tidig höst band
30.0 0.5 -1.6
13.4 Vall Vårbruk band
70.0 1.3 -8.3
11.7
Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar,
däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3
Gröda Sprid- Teknik
N-Effekt N-Effekt Markpack Värde
tidpunkt
() (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton)
-------------------------------------------------
------------------------------------------- Vall
Tidig höst nedmyllare 40.0
0.7 -3.2 7.1 Vall
Försommar nedmyllare 50.0
0.9 -5.5 6.0 Vall
Sen höst nedmyllare 50.0
0.9 -5.5 6.0 Vall
Vårbruk nedmyllare 80.0
1.4 -16.6 -1.3
30
Matarslang
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com