Hur f

1
Föreläsning 10 2011-03-02 (A1 10.00 13.00)
Standardkostnader(DNE Kapitel 17)
2
RESULTATPLANERING? MÅLET? På vilken
nivå? Hur? Med hjälp av standardvärden?
3
Vad är standard? I vilka sammanhang används
standard? Varför behöver vi standard? Hur tar man
fram standard? STANDARDMÅTT
4

• STANDARDMÅTT

5

• PATRIK SJÖBERG
• eller
• STEFAN HOLM?
• Kvalitet eller kvantitet?

6
Ekonomisk planering genom ANALYS
Civilekonom 1975 SAAB Personbilar, Business
Controller ABB AB, Konsult Forskarutbildning
(2004-2005) Industridoktorand Liu för ABB
7
Allting handlar om värdet

• KVANTITET x PRIS
• samt
• Ett systemtänkande
• och
• En tidsdimension

8
Värdet av en kvalitet?

• KVALITET
• ISO-standard
• Modellstandard (ex vad är effektivitet?)
• Poängmätning (ex nöjd kund?)
• Och

9
i vårt fall ett pris!

• Kvantitet x Pris / enhet
• samt
• ANTAL enheter (VOLYM)

10
Exempel från Elmarknaden
Antal hushåll
Antal KwH x pris/hushåll
TID
11
Våra begrepp

• SK STANDARDKVANTITET
• SP STANDARDPRIS
• VK VERKLIG KVANTITET
• VP VERKLIGT PRIS
• vV Verklig VOLYM

12
ANALYS RESULTAT INTÄKTER - KOSTNADER
Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt
ett visst håll ?
13
ANALYS 10.000 eller 100.000? Liten eller
stor? Effektiv produktion eller ? Volym eller
pris/linje?
Cab 400 000
Pris/bidrag per ?
TX 310 000
Sed 275 000
Ökad lönsamhet eller bidrag
per ?
14
VAD vi mäter.
INTÄKTER
KOSTNADER
DIREKTA KOSTNADER
OMKOSTNADER (indirekta)
PRIS x VOLYM
RÖRLIGA
FASTA
EFFEKTIVITET
INRE EFFEKTIVITET/PRODUKTIVITET
Man mäter det man vill eller kan påverka!
15
Standard för kostnader respektive intäkter

• KOSTNADER
• Standardkostnad Standardpris (SP) x
  Standardkvantitet (SK)
• INTÄKTER
• Exempel från tjänsteföretag
• Standardintäkt Standardtimpris x
  Standardkvantitet timmar

16
VARFÖR STANDARDS?

• Möjliggöra jämförelser och studera förändringar
  av den egna organisationen
• Kontroll av ansvarsområden
• Underlätta kalkylering
• Underlätta budgetering
• Underlätta redovisning
• Möjliggöra uppföljning av intäkter och kostnader
  och vidta åtgärder!
• Underlag för internprissättning

17
Hur ta fram standards?

• Metodstudier
• Interna jämförelser
• Skrivbordsundersökningar
• Försöksproduktion (Pilot)

18
Tre typer av STANDARDS

• LÖNESTANDARDS
• std-tid för utfört arbete
• std-kostnad per arbetad timme
• MATERIALSTANDARDS
• std-åtgång per producerad enhet
• std-pris per enhet material som åtgår
• OMKOSTNADSSTANDARDS
• std-påläggsbas
• std-pålägg/produktenhet

19
Hur följa upp och utvärdera en kostnadsenhet??

• Genom att använda standardkostnader
• Detta är ett samlingsbegrepp för förkalkylerade
  mått

Enhetens verkliga kostnader jämförs med en
fastställd standard. Avvikelse från denna
ifrågasätts och måste förklaras.
20
Några ytterligare begrepp för kostnadsuppföljninge
n.

• SP STANDARD PÅLÄGG (Behandlas
• som Pris i avvikelseanalysen)
• S(T,M,A,F)Of
• S(T,M,A,F)Or
• SB Standard PåläggsBAS

21

• AVVIKELSER
• eller
• DIFFERENSER

22
AVVIKELSEANALYS

• Var har avvikelserna uppstått?
• Vilken typ av avvikelser?
• Vilka är orsakerna?
• Vem bär ansvaret?
• Hur kan differenserna åtgärdas?

23
Förbrukningsavvikelse/enhet i direkt produktion
OBS VARJE RESURSSLAG ANALYSERAS VAR FÖR SIG!

• SP x SK VP x VK

Verkligt pris
Prisavvikelse
Std-pris
Kvantitetsavvikelse
Verklig kvantitet
Std-kvantitet
24
FORMLERNA (1)

• Prisavvikelse
• (SP VP) x VK
• Kvantitetsavvikelse
• (SK VK) x SP

25
Formlerna (2)

• Avvikelse för hela volymen
• Hela avvikelsen
• ((SP x SK) (VP x VK)) x vV
• Prisavvikelsen
• ((SP-VP) x VK) x vV
• Kvantitetsavvikelsen
• ((SK VK) x SP) x vV
• EXEMPEL 1 DNE s 346 (SÄLFJÄLLETS SKOTERTRIM AB)

26
KOMBINATIONSKOMPONENTEN

• Dras ifrån endast om avvikelserna går åt samma
  håll
• Formeln (SP VP) x (SK VK)

27
Kombinationskomponent
Prisavvikelse
K V A N T A V V
28
OMKOSTNADSAVVIKELSER (s.353 ff)

• MO, TO, AFFO
• Skilj på RÖRLIGA och FASTA
• PÅLÄGGSAVVIKELSEN (beräknas som prisavvikelse)
• Jämför utdelat PÅLÄGG/st och VERKLIGA
  omkostnader/st
• man har antingen förbrukat mer resurser/st (
  förbrukningsavvikelse) eller
• man har haft en annan produktionsvolym att
  fördela på ( sysselsättningsavvikelse)

29
Formlerna (3)

• Hela omkostnadsavvikelsen )
• (SP x SB) (VP x VB)

Debiterade pålägg PB x X
Omkostnad
) P pålägg, B bas
Påläggsbas
30
Formlerna (4)

• Påläggsavvikelsen (som pris)
• (SP VP) x VB
• Prestationsavvikelsen (som kvantitet)
• (SB VB) x SP
• Man har ett visst antal påläggskronor att
  fördela pålägg på
• Se exempel DNE s 354 ff

31
Formlerna (5)

• Påläggsavvikelsens två delar )
• Förbrukningsavvikelsen
• (BOf (VB x BOr)) (VB x VP)
• Sysselsättningsavvikelsen
• (VB x SP) (BOf (VB x BOr))
• B budgeterad, BOr budgeterad rörlig
  omkostnad per påläggsbas

32
Exempel 2 Utökad analysmed OMKOSTNADERDifferens
er som måste analyseras
PRODUKTEN Gustav Förkalkyl Efterkalkyl Differen
s Material (Direkt) 120 000 210 000
-90 000 Löner (Direkta) 250 000 269 500
-19 500 T-OMKOSTNADER 80 000 90 000
-10 000 Total differens -119
500
33
Vi söker svar på frågor?

• Var har differenserna uppstått?
• Vad är orsakerna till differenserna?
• I vilka kostnadsslag (vilka resurser)har
  differenserna uppstått?
• Vem kan påverka differenserna?

Differenser uppstår därför att vi använder mer
eller mindre antal än budgeterat (förkalkylerat)
eller p g a att prisbilden förändrats!!
34
Produkten Gustav har blivit totalt 119 500 kr
dyrare jämfört med budgetÄr det
volym/kvantitetsavvikelse?Är det prisavvikelse?
Utgångspunkt för analysen
35
Vi utvidgar exemplet!
Normal produktionsvolym 500 st Verklig
produktionsvolym 500 st Förkalkyl Efterkalkyl
(Utfall) Differens Material- (3000
kg40kr/kg) (3 500 kg60kr/kg) 120 000 210
000 -90 000 Löner (1000h250kr/h) (1100245k
r/h) 250 000 269 500 -19 500 TO
(R) (1000h80kr/h) (120075kr/h) 80 000 90
000 -10 000 TOTAL DIFFERENS -119 500
36
Exemplet per enhet vid 500 st producerade
Gustav enligt standard Efterkalkyl DM 240 kr
(120kr/500 st) 420 (7 kg à 60 kr) DL 500 kr
(250kr/500 st) 539 (2,2 tim à 245 kr) TOr 160
kr ( 2 tim 80 kr) (2,4 tim à 75 kr) 1000
tim/500 st
1 200 tim/500 enheter
90 000 kr/1 200 tim
37
Analysschema
Total differens
Differens i DM
Differens i DL
Differens i TO
Kvantitets-differens
Pris- differens
Arbetstids- differens
Lönesats- differens
Prestations- avvikelse
Påläggs- avvikelse
Sysselsättnings- avvikelse
Förbruknings- avvikelse
38
Verkligt utfall jämfört med standard (PRIS och
KVANTITET)
VP
Kv a n t i t e t s d i f f
Prisdifferens
SP
Volym
SK
VK
39
Analysen av avvikelser i material
VK x (SP-VP) prisavvikelse material SP x
(SK-VK) kvantitetsavvikelse material -(SP-VP)(SK
-VK) kombinationskomponenten Hela avvikelsen
40
Analysen görs på följande sätt för avvikelser i
lön
VK x (SP-VP) prisavvikelse löner SP x (SK-VK)
kvantitetsavvikelse (tid) löner -(SP-VP)(SK-VK)
kombinationskomponenten Hela avvikelsen
41
Analys avseende omkostnader, TO (1)
Görs i stora drag som analysen av direkta
kostnader!
Hela avvikelsen beräknas enligt formeln Hela
avvikelsen SPSB VPVB där B
påläggsbas P påläggssats
42
Analys avseende omkostnader, TO (2)
Hela avvikelsen kan delas upp på samma sätt som
för material och lön.
Hela avvikelsen
Prestationsavvikelse (SB VB)SP
Påläggsavvikelse (SP VP)VB
43
Analys avseende omkostnader (3) Pålägg
Påläggsavvikelsen kan delas upp i
Påläggsavvikelsen
Avseende rörliga omkostnader
Avseende fasta omkostnader
Förbrukningsavvikelse (BOF(VBBOR)) -(VBVP)
Sysselsättningsavvikelse (VBSP) -
(BOF(VBBOR))
BOF budgeterade fasta omkostnader vid verklig
sysselsättning BoR rörligt omkostnadspålägg per
enhet/ st av påläggsbasen
44
Med denna modell kan vi beräkna

• i vilken utsträckning totaldifferensen orsakats
  av pris- resp kvantitetsavvikelse och därefter
  vidta åtgärder
• resp. fördela ansvaret för differensen
• i vilken utsträckning totaldifferensen orsakats
  av lönesats- resp arbetstidsdifferenser (analys
  av direkta lönekostnader)
• i vilken utsträckning avvikelser i direkta
  material kostnader beror på pris- eller
  volymavvikelser
• analysera varför omkostnaderna har förändrats

45
Kvantitet och pris (DM), lönesats och arbetstid
(DL)
Kvantitetsdifferensen SP
(SK - VK) 40(3000-3500) -20 000
Prisavvikelsen
VK (SP-VP) 3500(40-60) -70 000
Kombinations- komponenten ingår
Lönesatsavvikelse VK
(SP-VP) 1100(250-245) 5 500
Arbetstidsavvikelse SP (SK-VK)
250(1000-1100) -25 000
46
TO Prestation och pålägg (för förbrukning och
sysselsättning)
Hela omkostnadsavvikelsen -10
000 Prestationsavvikelsen (SB VB)SP
- 16 000
Påläggsavvikelsen (SP VP)VB
6000 Förbrukningsavvikelsen
(VBBOr))- (VBVP)
6000 Sysselsättningsavvikelsen (VBSP) -
(VBBOr)
0
47
Och till slut
-119 500
-90 000
-19 500
-10 000
- 16 000
6000
-20 000
-70 000
-25 000
5 500
6 000
0
48
Vad säger oss dessa avvikelser?!
-20 000
-70 000
-25 000
-10 000
5 500
Vi har förbrukat mer material än budgeterat,
troligtvis påverkbart
Priset på material har stigit, troligtvis utanför
enhetens kontroll
Vi har utnyttjat mer timmar än budgeterat,
sannolikt påverkbart
Lönekostnad per timme har blivit lägre
Beror på undernormal arbetseffektivitet,
utdebiterade pålägg har blivit högre eftersom vi
förbrukat fler timmar.
49
Vad säger oss dessa differenser? Pris och
kvantitet (DM)
NEGATIV (-) PRISDIFF
POSITIV () KVANTITETSDIFF

• EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL AVVIKELSER I DM

• HÖJDA MARKNADSPRISER
• HÖGRE PRISER PGA MINDRE INKÖP PER GÅNG
• HÖGRE KVALITET
• NYA INKÖPSKÄLLOR, ANLITANDE AV EXPRESSINKÖP

• SKICKLIGARE ARBETSKRAFT
• BÄTTRE MASKINER OCH VERKTYG
• FÖRBÄTTRAD TILLVERKNINGSMETODIK
• ÄNDRING AV PRODUKTERNAS SAMMANSÄTTNING
• HÖGRE KVALITET PÅ RÅMATERIALET
• MINDRE SVINN

50
Vad säger oss dessa differenser? Tid och löner
(DL)
POSITIV LÖNESATSDIFF ()
NEGATIV ARBETSTIDSDIFF(-)
EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL AVVIKELSER I DL

• SÄNKTA TIMLÖNER
• ARBETE UTFÖRT MED LÄRLINGAR

• ÄNDRINGAR I PERSONALSTRUKTUR (ÅLDER, VANA-OVANA)
• SÄMRE UNDERHÅLL AV MASKINER
• ÄNDRING AV PRODUKTENS UTFORMNING
• ONORMALT KORTA TILLVERKNINGSSERIER
• OJÄMNT MATERIALTILLFLÖDE
• SÄRSKILT SVÅRBEARBETAT MATERIAL
• DÅLIGA INSTRUKTIONER

51
Effektivitet är pengar
Prestationsavvikelse eller m a o EFFEKTIVITETS -
avvikelse
Påläggsavvikelse

• Beror på att det verkliga antalet enheter, som
  utgör påläggs-basen, över-/understiger
  standardtid. Den är alltså ett uttryck för
  över/undernormal effektivitet (avvikelsen
  innehåller vanligtvis en över/underabsorption av
  fasta kostnader)

• BEROR PÅ SKILLNADER I KVANTITATIV FÖRBRUKNING, T
  EX AV ELEKTRISK ENERGI, SMÖRJMEDEL
• SKILLNAD I PRISER PÅ ENERGI, SMÖRJMEDEL

Sysselsättnings-avvikelse
Förbruknings-differensen
52
Vad händer med resultatet? (sid. 359)
Resultatavvikelse
Volymavvikelse
F-prisavvikelse
Budget BV x (BF- BS)
Utfall Vv x (VF BS)
Vv x (BF - BS)
53

• Uppgifter till den 4/3
• Läs kapitel 17
• Diskussionsuppgift s. 348 (Nutidspaniken AB)
• Övningsuppgift 42 (Avvikelseanalys)
• Typtentauppgifter Ö 7 och Ö 8 (frivilligt)