Hur%20m

1
Hur mår de svenska barnen?

• Riksstämman 2005
• Claes Sundelin
• Institutionen för Kvinnors och barns hälsa
• Uppsala universitet

2
Barnhälsovetenskap (Child public health)

• Dödlighet (biogen,sociogen)
• Sjuklighet (somatisk, psykisk biogen, sociogen)
• Funktionshinder (fysiska , psykiska)
• Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc)
• Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning,
  droger, sex)
• Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt
  hälsorel.)
• Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt
  kapital)

3
Spädbarnsdödligheten i Sverige sedan 1750
4
Döda 1990-2001 i plötslig spädbarnsdöd per 1000
levande födda
5
1951-1994. Barn 0-14 år, dödsolycksfall, per
100 000
6
Men 10-15 av alla barn behöver varje år sjukvård
för olycksfall!
7
(No Transcript)
8
Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001
Fördelning med hänsyn till ålder (N679)
9
Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år
Källa Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen
Figur 76
10
Döda i självmord i olika åldrar 1970-2002
Källa Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen.
11
Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och
funktionshinder hos barn i skolåldern

• Svår Allergi-astma 4-5
• Övriga långvariga hälsoproblem 4-5(exklusive
  övervikt-fetma)
• Övervikt 20
• Fetma 5

12
(No Transcript)
13
Exempel på påtagliga framsteg

• Neonatologi-prematurvård
• Onkologi
• Barnhjärtkirurgi (op.mort. lt 1)
• Reumatologi
• Astmavård
• Diabetesvård
• Cystisk fibros

14
Akut Lymfatisk Leukemi i Sverige Barn
diagnosticerade 1968-2001
15
CYSTISK FIBROSFörväntad medellivslängd
16
Fler barn med svåra sjukdomar och
funktionshinder lever allt längre och blir så
småningom unga vuxna och vuxna!
17
(No Transcript)
18
Funktionshinder och utvecklingsavvikelser
upptäcks allt tidigare
19
Psykisk ohälsa vanlig bland barn och ungdomar!
20
Förekomst av psykiska problem, procent

• Ångesttillstånd 3-5
• Tvångssyndrom 1
• Depression
• 2-6 år 0,3
• 7-11 år 2
• 12-17 år 5
• ADHD 3
• Conduct disorder 2

21
Förekomst av psykiska problem, procent

• Autism 0.1
• Aspergers syndrom 0.3
• Tourettes syndrom 0.5
• Schizofreni 6-17 år 0.5
• Anorexia nervosa 0.5

22
Andelen 6-15-åriga barn som behandlasmed
ADHD-läkemedel, 1997-2003
Källa Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen
23
Sjukhusvårdade för självtillfogade skador
(självmordsförsök) 1987-2003
Källa Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen.
24
Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär
Källa Undersökningen av levnadsförhållanden,
SCB.
25
Ett respektive två eller fler psykiska besvär av
nedstämdhet, nervositet, eller irritation
Källa Skolbarns hälsovanor 2001, Statens
folkhälsoinstitut.
26
Andelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet
1985-2001
Källa Skolbarns hälsovanor 2001, Statens
folkhälsoinstitut.
27

• Extremt fysiskt våld mot barn är lika vanligt som
  tidigare, men bestraffningsvåld har minskat.
• Barn som far illa- problemen kvarstår.

28
Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp,
misshandel och övergrepp (inklusive oklart
uppsåt) 1987-2001
29

Vuxnas attityder till kroppslig
bestraffning av barn andel positiva till aga

• 1965 53
• 1968 42
• 1971 35
• 1981 26
• 1994 11

30
Förekomst i procent av specifika kroppsliga
bestraffningar under det senaste året
31
Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer

• Svag familjeekonomi är den faktor som har
  starkast samband med barnmisshandel - MEN de
  flesta familjer med små resurser agar inte sina
  barn
• Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda,
  särskilt under förskoleåren
• Flickor anger oftare än pojkar att de blivit
  utsatta för våld i hemmet under förskoleåren

32
Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén
mot barnmisshandel, BRÅ, SOU 200118, S Janson )

• 1990 437. Bekant 76 . Inomhus 61
• 1994 838. Bekant 83 . Inomhus 75
• 1995 824. Bekant 79 . Inomhus 76
• 1999 879. Bekant 85 . Inomhus 76

33
Anmälan till socialtjänsten när barn far illa

• Förskolepersonal informerat socialtjänsten om
  37 av förskolebarn i psykosocialt belastade
  familjer (Sundell 1997)
• Barnhälsovård anmält till socialtjänsten 11 av
  barn som eventuellt for illa (främst allvarliga
  och säkra fall) (Lagerberg 1998)
• 30 av BVC med barn som eventuellt for illa hade
  anmält minst ett barn till socialtjänsten
  (Lagerberg 1998)

34

• Anknytning och tidigt samspel föräldrar-barn har
  stor betydelse för barnets hela sociala utveckling

35
Betydelsen av anknytning och tidigt samspel
barn-föräldrar

• Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att
  anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och
  klassificeras vid ett års ålder.
• Anknytningsmönster och samspel skapar inre
  arbetsmodeller och representationer för mänskliga
  relationer i allmänhet.
• Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med
  barnets framtida sociala relationer, förekomst av
  beteendeproblem, empatisk förmåga och
  självkänsla.

36

• Barn och ungdomar är i viss mån annorlunda nu
  jämfört med tidigare

37
Barn och ungdomar är annorlunda

• Längre, tjockare
• Puberterar tidigare
• Friskare (men mer allergiska)
• Mindre fysiskt aktiva
• Klipskare, ca 1 SD
• Mindre blyga och auktoritetsbundna, högljuddare,
  mindre censurerade i fråga om språk och
  känslouttryck

• Rikare, konsumenter på marknaden, mer beresta
• Mer kamratstyrda än föräldrastyrda, tidigare
  alkoholdebut, större exponering för sexualiserad
  film, reklam...
• Mer kroppsfixerade
• Mer etniskt heterogena
• Mer sekulariserade?
• Läser mindre men stor datorvana

38
(No Transcript)
39

• Det finns fattiga barn och fattiga verksamheter

40
Socioekonomiska trender under 1990-talet

• Klar ökning av andelen med låga inkomster
• Andelen barn som lever i hushåll med inkomster
  under socialbidragsnorm ökat från 6 till 18
• Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare
• Ensamstående mödrar, invandrare hårdast drabbade

41
(No Transcript)
42
Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoterLåg vs
hög social status

• Plötslig spädbarnsdöd 3,6
• Låg födelsevikt 1,5
• Dagar i slutenvård för infektionssjukdomar0-6
  år 1,3
• Dagar i slutenvård pga astma 0-6 år 1,5

• Mor röker när barnet är en månad 3,7
• Barnet ammas inte vid4 månader 3,1
• Barnet klarar inte 4-årings-kontrollens
  utvecklingstest (räkna tre föremål, rita
  gubbe, rita av ett kors) 2,7

43
Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i
förhållande till högutbildade mödrars barn
Källa Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum
vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar
och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB
för 3-15 åringar
44
Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med
svag ekonomi jämfört med övriga
Källa Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och
Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02,
SCB.
45
Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk
med hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1 lägst
inkomst)
Källa Socialmedicinska databasen, EpC,
Socialstyrelsen
46
(No Transcript)
47
(No Transcript)
48
(No Transcript)
49
Fattiga barns hälsa sambandets orsaker

• Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer
• Ackumulering av risker som potentierar varandra
• Riskfaktorer låg födelsevikt och/eller för tidig
  födsel, dåliga kostvanor, rökning,
  drog-alkoholbruk under tonåren, låg fysisk
  aktivitet, riskbeteende för skador.
• Skyddsfaktorer amning, kvalitativt bra
  anknytning och tidigt samspel. goda ekonomiska
  och sociala villkor, stimulerande miljö i
  förskola, skola, fritid, kultur , fullföljd
  utbildning.

50
Barnomsorg under 1990-talet

• 30 fler barn
• Oförändrat ekonomiskt utrymme
• Total kostnad per barn - 14
• Större barngrupper, minskad personaltäthet

51
Skola under 1990-talet

• Kostnader - 6
• Antal barn 12
• Större klasser, minskad lärartäthet, fler
  obehöriga lärare, minskad elevvård

52
Vad är bra?

• Låg dödlighet
• God fysisk hälsa i ett internationellt perspektiv
• Genomsnittligt god tandhälsa
• Positiv utveckling av intellektuell förmåga
• Tillgång till förskola
• Tillgång till utbildning
• Tillgång till hälso- och sjukvård
• Ökad uppmärksamhet på barn som far illa (t.ex.
  anmälningsskyldighet och barnperspektiv i
  lagtexter, Allmänna Barnhuset, BRIS, Rädda
  Barnen, särskilda verksamheter för utsatta barn).

53
Vad är dåligt?

• Kraftig ökning av allergiförekomst och
  övervikt-fetma hos barn
• Tonårens riskfaktorer för sämre vuxenhälsa
  (alkohol- och drogvanor, fysisk inaktivitet,
  dåliga kostvanor, osäker sex)
• Psykisk ohälsa inklusive psykosomatik
• Ökade påfrestningar i föräldrarollen
  (anonymitet, stress, isolering, svaga sociala
  nätverk, arbetslöshet, nyfattigdom)
• Nya risker? (sänkt kvalitet i förskola-skola,
  fritidsverksamhet, social barnavård)

54
Prioritering

• Goda skäl att sätta barns och ungdomars
  känslomässiga, sociala och intellektuella
  utveckling i centrum - stödjande miljöer
• Goda skäl att minska skaderisker i övre tonåren
• Goda skäl att utveckla primärprevention mot
  övervikt-fetma
• Andra viktiga hälsoproblem kräver vetenskapliga
  genombrott, t.ex. nyföddhetens sjukdomar,
  missbildningar, allergier

55
Vad behövs! 1. samhällsnivå

• Gemensam värdegrund i samhället
• Barnkonventionen- se behov som rättigheter
• Långsiktighet
• Stöd till utsatta grupper
• Ökad uppmärksamhet på unga vuxnas behov att
  behövas, arbete, utbildning, bostad

56
Vad behövs! 2. Lokal nivå

• Evidensbaserade stödjande program och miljöer
• Sekundärpreventiva program för riskgrupper
  (adoptivbarn, fosterbarn, fattiga barn, för
  tidigt födda barn)
• Kvalitet i basverksamheterna (förskola, skola,
  barnhälsovård, skolhälsovård)
• Rationella system för allokering av resurser

57
Vad behövs! 3. Pediatriken

• Pediatriken behövs i samhällsdebatten
• Samhällsdebatten behövs i pediatriken
• Fördjupade diskussioner om barnhälsovårdens,
  skolhälsovårdens och öppenvårdspediatrikens
  uppdrag, metoder och organisation

58
Kommunprofil -några förslag på indikatorer

• Landstingens hälsoenkäter
• WHO-skolenkäter
• psykisk hälsa-skolöverstyrelsen
• Drop-outs från skolan
• Ofullständiga betyg-grundskolan

• Uppföljning av placerade barn
• Sociogen dödlighet (självmord,olycksfall,
  mellanmänskligt våld)
• Tonårsaborter,STD
• Skaderapporter skola-förskola

59
(No Transcript)
60
(No Transcript)
61
(No Transcript)
62
Det finns mycket mer att säga men det är inte
mitt fel!
63
Tack för er uppmärksamhet!