Fr

1
Från ord till handlingVägar till ett långsiktigt
föräldrastöd

• Disa Bergnéhr, Tema Barn
• Linköpings universitet
• Disa.Bergnehr_at_liu.se

2
Stat och föräldrar ett gemensamt omsorgs- och
fostransansvar

• Skola med skolplikt
• - 1842 allmän folkskola (krav på att skola
  skulle finnas i bygden)
• - 1882 folkskolestadga (skolplikt)
• - 1971 obligatoriska grundskola 9 år helt
  genomförd
• Socialtjänst
• Välfärdsstat med generella insatser

3
Välfärdsstatens framväxt under 1900-talet

• Samhälleliga insatser som förbättrar
  levnadsstandarden för alla
• En familjepolitik som underlättar för unga vuxna
  att skaffa barn
• Ett folkhälsoperspektiv (med generella insatser)

4
Exempel på reformer med syfte att stödja barn och
föräldrar

• Moderskapspenning (1931)
• Preventivmedelslagen från 1910 upphör att gälla
  (1938)
• Arbetsgivare förbjuds säga upp kvinnor på grund
  av giftermål, graviditet och förlossning (1939)
• Avgiftsfri barn- och mödrahälsovård och
  förlossning

5
1940-, 1950, och 1960-talen

• Avgiftsfria skolmåltider (1948)
• Universellt barnbidrag (1948)
• Samtliga mödrar får 3 månaders betald
  moderskapspenning (1955)
• Förbud aga i skolan (1958)
• Moderskapspenningen knyts till kvinnans tidigare
  lön/förvärvsarbete (1963)

6
1970 och 1980-talen

• Utbyggd barnomsorg
• Individuell beskattning (1971)
• Fri abort (1976)
• Föräldraledighet (1974)
• Rättighet att som småbarnsförälder arbeta deltid
  (1979)
• Ekonomisk kompensation vid vård av sjukt barn
• Förbud att aga barn (1979)
• Gemensam vårdnad vid skilsmässa (1980-tal)

7
1990 och 2000-tal

• Pappamånad (1995)
• Maxtaxa (2001)
• Två pappamånader (2002)
• Jämställdhetsbonus (2008)
• Vårdnadsbidrag (2008)
• Fäder nyttjar ca 23 av föräldraledigheten (2009)

8
Barn som sociala investeringar

• Förändrad ekonomi och arbetsmarknad
• Institutionalisering av barndomen (förskola,
  förlängd skolgång)
• Reformerat skolväsende (t ex kommunaliseringen,
  friskolereformen)
• Föräldrarnas och skolans betydelse för barns
  hälsa och välmående som vuxna betonas

9
Skola och familjebakgrund

• PISA-undersökningar visar på försämrade kunskaper
  hos 15-åringarna
• Skolorna allt mer homogena
• Växande skillnader mellan skolor
• Växande skillnader i elevers skolresultat
  beroende på familjebakgrund
• Klass och etnisk bakgrund...

10
Barns och föräldrars familjer

• Ca 96 2-6 åringar i förskola
• 74 av barnen 0-17 år lever med båda föräldrarna
• Av barn 0-18 år med skilda föräldrar bor 65 bara
  eller mest med mamma, 17 bara eller mest med
  pappa, 18 växelvis
• Av barn 0-5 år med skilda föräldrar bor 66
  enbart eller mest med mamma, 23 enbart eller
  mest med pappa och 10 växelvis
• Ombildade familjer och regnbågsfamiljer

11
Barnfamiljernas ekonomi

• Familjer med endast en förvärvsarbetande förälder
  har fått det sämre
• Stora regionala skillnader
• 30 procent av barnen 2007 bodde i familjer med
  hög inkomststandard
• Nästan 50 procent av barn med utländsk härkomst
  bor i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med 10
  procent av barn med svensk bakgrund

12
Barns och ungdomars hälsa en paradox
Hälsan i topp internationellt
Har ungdomars hälsa försämrats?

• Ökad stress i skolan
• 1/3 del saknar godkända betyg från gymnasiet
• Arbetstillfällen för unga har minskat
• Skillnader mellan olika barns livsvillkor
• Osäker framtid?
• Stora krav på lycka och framgång?

• Föräldrar ägnar mycket tid åt sina barn
• Förskola av god kvalitet
• Barn och ungdomar anser det lätt att prata med
  sina föräldrar (särskilt med mamma)

13
Nationell strategi för föräldrastöd, SOU 2008131

• Generellt föräldrastöd ska främja barns och ungas
  psykiska hälsa. Det
• är ett brett utbud av insatser som föräldrar
  erbjuds ta del av och som syftar till att främja
  barns hälsa och psykosociala utveckling (s. 45)
• ska informera föräldrar om barns utveckling,
  behov och rättigheter
• ska ges utifrån föräldrars önskemål och behov
• ska utgår från föräldrarnas kompetens och kraft

14
Hur kan samhället - politiker och professionella
- arbeta?

• Motverka diskriminering, marginalisering och
  socioekonomisk utsatthet - strukturella insatser
• Informera om det samhälleliga stöd som erbjuds
• Samarbeta mellan och inom myndigheter och
  organisationer
• Se till barnets, föräldrarnas och
  familjens/nätverkets resurser men också till
  strukturella begränsningar
• Lokala analyser - vad behövs här, just nu?

15
Samverkan som påbud

• Vad ska vi samverka om?
• Hur kan vi samverka kring förebyggande
  föräldrastöd?
• Vilka samarbeten finns?
• Vilka resurser har vi (ekonomiska, personella)?
• Vilka insatser ska vi samverka om?
• Vad kan och bör prioriteras?!
• Lokala behov, möjligheter och begränsningar?

16
Att samverka om förebyggande föräldrastöd

• Skolans uppdrag?
• Socialtjänstens uppdrag?
• Andra kommunala förvaltningar och aktörer?
• Andra myndigheter (landsting, polis)
• Privata aktörer (friskolor m m)
• Den ideella sektorn

17
Horisontell och vertikal samverkan

• Politisk samverkan till nytta för barn och
  föräldrar?
• Professionellas nätverk och samverkan
• Vem bör initiera föräldrastödssatsningar? Top -
  down och/eller bottom - up?

18
Förebyggande föräldrastöd och samverkan i
praktiken

• Initiera
• Planera
• Pröva
• Utvärdera
• Initiera .

19
Det föräldrastödjande basutbudet - att arbeta för
hög kvalitet

• Förskola
• Skola
• Skolhälsovård
• Mödrahälsovården
• Barnhälsovården
• Socialtjänsten (t ex samarbetssamtal och andra
  förebyggande insatser)

20
Föräldraskap, föräldrastöd och samverkan

• Lokala behov av stöd?
• Vilken sorts stöd och till vem?
• Förutsättningar för stöd?
• Föräldrar och barn med resurser och behov

21
Tack för visat intresse!

• Disa.Bergnehr_at_liu.se

22
Föräldrars önskemål om stöd 2010

• Erfarenhetsutbyte med andra föräldrar
• Möjligheter till avlastning i vardagen
• Större möjligheter att prata enskilt med
  professionella
• Rådgivning via telefon och webb

23
Riskfaktorer för barn och unga

• Boende i socioekonomiskt utsatta områden
• Ekonomiskt resurssvaga hushåll
• Föräldrar med litet socialt nätverk
• Ensamstående förälder
• Missbruk och riskbruk psykisk sjukdom och våld
  mellan vuxna i hushållet
• Dåliga skolprestationer
• Ålder? Kön?

24
Samverkan

• Förvaltningslagen
• Socialtjänstlagen
• Skollagen

25
Samverkan (ett modeord?) kopplas till

• Effektivitet
• God kvalitet
• Brukarnas bästa
• Stämmer det??

26
Samverkan

• Olika verksamheter/aktörer samarbetar kring en
  fråga eller ett mål
• Mindre klart avgränsade frågor eller tillfällen
• Insatser adderas till varandra för att uppnå
  bättre resultat
• Konsultation viss profession konsulterar en
  annan t ex samarbetet mellan skola och
  socialtjänst
• Verksamheter slås samman och arbetsuppgifter blir
  gemensamma

27
Samverkan inom och mellan organisationer

• Horisontell samverkan
• Vertikal samverkan

28
Samverkan som projekt

• Vanligt förekommande
• Projekt ett resultat av svårigheter att samverka
  inom ordinarie verksamhet bl a beroende på olika
  regelsystem och förutsättningar
• Samverkansarbete ofta beroende av externa medel
• Mandat för samverkan inom projektet men ej alltid
  i organisationen
• Målen integreras sällan i ordinarie verksamhet

29
Ökad specialisering och professionalisering har
ökat kravet på samverkan

• DILEMMA
• Varje organisation och dess handläggare går in
  i samverkan genom att de identifieras som en
  avgränsad organisation och en avgränsad
  profession. Avgränsningen grundar sig inte enbart
  på det faktum att det är olika hemorganisationer
  med olika uppdrag utan även på att det i dessa
  organisationer kan finnas en skillnad i
  arbetsmetoder, kunskap, värderingar etcetera
  (Löfström 2010, s. 38).

30

• Samverkan i hierarkiska organisationer
• t ex kommunal stuprörsorganistion?
• Hur ser det ut hos er? Möjligheter och hinder?

31
Organisationer är människor - vilka arbetar jag
med? Hur kan detta påverka barnet/föräldern?

• Hur arbetar vi tillsammans inom en verksamhet, t
  ex en skola, ett skolområde, en förvaltning?
• Hur arbetar vi tillsammans mellan verksamheter?
  Vilka nivåer?
• Vad kan ökad samverkan resultera i för
  barnet/föräldern?
• Vad kan ökad samverkan resultera i för dig som
  professionell?
• Vad kan ökad samverkan resultera i för
  verksamheten (t ex resultat, budget,
  kompetensutveckling)?

32
Möten mellan mig och dig, mellan vi och dem

• Vad händer i mötet av olika system, vart och ett
  med sina regler, lagar, tabun och hemligheter
• Mellan förälder/barn och professionella?
• Mellan professionella som representerar olika
  verksamheter/myndigheter?
• Barn/föräldraperspektiv, dvs fokus individen

33
Behov av att samverka

• Samverka för att öka/utnyttja resurser mer
  effektivt
• Öka välfärdsutbudet genom fler utförare och fler
  finansieringsmöjligheter
• Utförare ska komplettera varandra i utbud
  kräver samordnad planering
• Fler delar på gemensamma resurser/utförare
• Få ned pris genom konkurrens på en marknad

• Samverka för att skapa välfärdskedjor
• Individ/brukarfokus
• Hela livssituationen perspektivet
• Samordnande arbetsuppgifter, rutiner och utbyte
  av information ev samlokalisering
• Ex Barn som far illa tvärsektoriella team

34
Hinder för samverkan

• Organisation olika nivåer, politiker, tjänstemän
  verksamhetschefer och medarbetare
• Oklara mål
• Definitioner av uppdrag
• Arbetsbelastning och brist på ekonomiskt
  personellt tillskott (ske inom ram)

• Skillnader i kunskaps förklaringsmodeller inom
  olika professioner
• Skillnader i regelverk, lagar, ex tystnadsplikt
• Koordineringsproblem
• Tvister om ekonomi och budget
• Prioriterade insatser (projekt)?

35
Lyckad samverkan(lyckad för vem?)

• Identifiera problem och behov av samverkan
  (när/var och hur behöver vi samarbeta?)
• Diskutera uppdrag och mål (vem/vilka ansvarar för
  vad och vad vill vi göra?!)
• Hur påverkar samverkan alt. brist på samverkan
  barnet/föräldern?
• Budget och resurser (hur ska dessa fördelas och
  vad ska prioriteras?)

36
Föräldrastödjande samverkansfunktion på kommunal
nivå - Vad finns och vad behövs?

• Samverkansfunktion ?
• Samverkande funktioner ?
• Samverkande verksamheter ?
• Samverkan mellan vilka nivåer ?
• Är gemensamma mål nödvändiga ? (om vilja att
  stödja annan förvaltning/verksamhet finns)
• Behov av särskilt avsatta medel ? (eller fungerar
  det med ett givande och tagande)

37
Föräldrastöd och de tre förvaltningarna

• Socialförvaltningen - förvaltningen med kunskap
  och lagstadgade förpliktelser
• Barn och utbildning - förvaltning med potential
  men samtidigt Den besvärliga skolan
• Kultur och fritid - förvaltning med potential men
  i behov av hjälp och stöd för att se denna

38
Föräldrastöd och samverkan

• Lokala behov av samverkan?
• Vilken sorts samverkan?
• Förutsättningar samverkan (organisatoriska/kult-ur
  ella, personella, ekonomiska)?

39
Tack för visat intresse!

• Disa.Bergnehr_at_liu.se