F - PowerPoint PPT Presentation

1 / 43
About This Presentation
Title:

F

Description:

F RSKOLAN SOM M TESPLATS Barns strategier f r tilltr den och uteslutningar i lek och samtal * Britt Tellgren * Strategier f r uteslutning Jaga bort inkr ktare ... – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:56
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 44
Provided by: BrittTe
Category:
Tags: material | teknik

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: F


1
FÖRSKOLAN SOM MÖTESPLATS
  • Barns strategier för tillträden och uteslutningar
    i lek och samtal

2
Hur skapar, upprätthåller och avbryter barn
gemenskaper med varandra i lek och samtal?
3
Förslag till förtydligande av förskolans
läroplan
  • Regeringsuppdraget
  • Förtydliga läroplanen - att förskolans potential
    att stimulera barns naturliga lust att lära inte
    har utnyttjats fullt ut.
  • Förskolan ska i högre utsträckning ge tidig
    pedagogisk stimulans för barns språkliga och
    matematiska utveckling.
  • Förebereda barn för deras framtida skolgång.
  • Grundläggande förskolepedagogiska principer ska
    ligga fast.
  • Sambandet mellan pedagogik och omsorg ska
    kvarstå.
  • Barnen skall erbjudas en god pedagogisk
    verksamhet, där omsorg, fostran och lärande
    bildar en helhet i den dagliga verksamheten.
  • Den pedagogiska verksamheten ska främja barns
    allsidiga utveckling och bygga på en helhetssyn
    där olika sidor av barns utveckling och lärande
    ses som intimt förknippade med varandra.

4
Utgångspunkter
  • Utgångspunkten ska vara att lärandet ska
    fortsätta ske i lekfulla former och med hänsyn
    till barnens utveckling, behov och
    förutsättningar.
  • Utgångspunkten är att barn lär hela tiden med
    alla sina sinnen och i samspel med omgivningen.
  • Verksamheten ska bygga på lek och barns egen
    aktivitet.
  • Barn ses som nyfikna och kompetenta och deras
    eget utforskande av omvärlden ska utmanas och
    stimuleras.
  • Verksamheten ska utgå från vardagliga situationer
    och barns frågor, initiativ och intressen.

5
Målformuleringar
  • nuvarande målformulering
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn
    utvecklar
  • ersätts med målformuleringen
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att ,
  • Utveckling och lärande grupperas under
    rubrikerna
  • Helhet och allsidighet, Lek, Skapande, Matematik,
    Naturvetenskap och teknik samt Språk och
    kommunikation.

6
MÅLHelhet och allsidighet
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika
  • tillfällen att
  • utvecklas rikt och allsidigt utifrån sina
    förutsättningar,
  • utveckla sin identitet och känna trygghet i den,
  • utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och
    lära,
  • utveckla självständighet och tillit till sin egen
    förmåga,
  • utveckla sin förmåga att fungera i grupp, hantera
    konflikter och förstå rättigheter och
    skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma
    regler,
  • känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla
    känsla och respekt för andra kulturer,
  • utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och
    kroppsuppfattning,
  • uppleva sambandet mellan ett hälsosamt liv och
    välbefinnande.

7
Lek
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att
  • utveckla och fördjupa sin lek,
  • använda sin fantasi och sin förmåga att låtsas,
  • utveckla sin förståelse för och själva tillämpa
    och skapa regler i lekar,
  • röra sig fritt och allsidigt och använda sin
    kropp och sina sinnen i lek.

8
Skapande
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att
  • utveckla sin skapande förmåga,
  • uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter i
    olika uttrycksformer som lek, bild och form,
    rörelse, sång, rytmik, musik, dans och drama

9
Matematik
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att
  • i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och
    utforska matematik i vardagen,
  • bearbeta sin förståelse av matematiska begrepp
    och samband i samspel med
  • andra barn och vuxna och med hjälp av olika
    uttrycksformer,
  • upptäcka och utforska likheter och olikheter,
    helhet och delar, former och
  • mönster,
  • utveckla sin förmåga att orientera sig i tid och
    rum.

10
Naturvetenskap och teknik
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att
  • i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och
    utforska naturvetenskap och teknik i vardagen,
  • bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och
    teknik i samspel med andra barn och vuxna och med
    hjälp av olika uttrycksformer,
  • bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika
    material, redskap och verktyg,
  • utveckla en förståelse för naturens olika
    kretslopp och hur människans livsstil,natur och
    samhälle är relaterade till varandra.

11
Språk och kommunikation
  • Förskolan ska främja barns utveckling och lärande
    genom att ge varje barn rika tillfällen att
  • samtala och berätta i samspel med andra barn och
    vuxna,
  • bearbeta sitt språk och sin kommunikativa förmåga
    i samspel med andra barn och vuxna och med hjälp
    av olika uttrycksformer,
  • enskilt och i grupp delta i utvidgade och
    fördjupade bok- och bildsamtal i samband med
    högläsning,
  • använda ett rikt och varierat utbud av material
    och metoder med anknytning till språk och
    kommunikation och få utforska detta på sitt eget
    sätt.
  • Barn med annat modersmål utveckla sin kulturella
    identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl
    på svenska som på sitt modersmål eller nationella
    minoritetsspråk.

12
Barnperspektiv Barns perspektiv
  • Barnperspektiv Vuxnas syn på barn, barns bästa,
    barn i första rummet se FNs barnkonvention
  • Barns perspektiv Att se ur barns synvinkel. Hur
    uppfattar och upplever barnen sig själva och sin
    relation till andra, sin omgivning och olika
    förhållanden i vardagslivet?
  • Att komma nära barns perspektiv

13
Att välja perspektiv
  • Det egna perspektivet - utgångspunkten
  • andras perspektiv måste väljas
  • lätt att tappa bort insikten om vem som
    egentligen är den underordnade parten
  • svårt att hålla fast vid fokus på barnen
  • för vuxna är det naturligt att utgå ifrån ett
    vuxenperspektiv
  • ett barnperspektiv måste man däremot välja
     (Arnér Tellgren 2006)

14
Rebecka
  • V Om du vill ta reda på mera om vuxna hur skulle
    du göra då?
  • Rebecka Jag frågar dom (skratt).
  •  
  • (I Arnér Tellgren 2006)

15
Min studie hade fokus på
  • Barns gemensamma aktiviteter
  • Barns interaktion när barnen gör saker
    tillsammans
  • Utan vuxnas tydliga inblandning
  • Barns olika strategier för att få ingå i en
    gemenskap med andra barn

16
Undersökning
  • Deltagit i barnens vardag i en förskola
  • Tre - fyra dagar/ vecka under en vårtermin
  • 17 10 barn(3-5 år) 2 förskollärare,
  • 1 barnskötare, 1 hemspråkslärare
  • Fältanteckningar, observationer, samtal,
    intervjuer, dokument, videofilmning(tillstånd)

17
Analyser av
  • Fältanteckningar
  • Observationer
  • Transkription av videobanden
  • Texter,litteratur
  • Tillbaka till video banden - fintranskription

18
Vygotskijs tankar om hur vi lär oss
  • I vår västerländska tradition finns ett
    dominerande antagande om att kunskap först och
    främst finns inom individen och att människan
    utforskar världen och upptäcker den ensam.
  • Vygotskij menar att kunskaper formas först mellan
    människor i sociala samspel och därefter tas de
    över till att bli kunskaper inom individer. Vi
    lär känna världen och oss själva genom andra.

19
Sociokulturellt perspektiv
  • Den viktigaste mänskliga läromiljön är den
    vardagliga interaktionen, dvs. samspelet och det
    naturliga samtalet.
  • Att kunna uppfatta budskap och bidra till samtal
    är komplexa sociokulturella färdigheter, som
    också handlar om att ta andra människors
    perspektiv (Säljö 2000).

20
Två olika perspektiv på socialisation
 
  • Socialisation kan ses som vuxnas inmatning till
    barn, vilket blir avgörande för
    utvecklingsprocessen. Barnen får en passiv roll
    ses som tomma ark (tabula rasa) som skall formas,
    gjutas och danas av vuxna.
  • Socialisation i ett Interaktionistiskt
    perspektiv Barnen får en aktiv roll, barnen tar
    till sig förfaringssätt och lärdomar i samspel
    med andra men de gör det på sitt sätt - tolkande
    reproduktion (Corsaro 1997).

21
Corsaro, William Friendship and peer culture in
the early years (1985)
22
Vad är viktigt för barn?
  • Att skapa kamratallianser
  • Att skydda sitt interaktionsutrymme
  • Interaktionsutrymme situationer där lek och
    andra aktiviteter, som barn ägnar sig åt i
    varandras sällskap, äger rum

23
Vad är då interaktion?
  • Interaktion sociala handlingar där människor
    förhåller sig till andra människors handlingar
    och på så sätt bygger sociala relationer och
    strukturer (Lindblad, Sahlström 2001).
  • Interaktion i pedagogiska sammanhang
  • Barn ses som aktiva agenter i ett sammanhang som
    förskolan utgör.
  • Handlar om olika situationer och processer som
    på olika sätt har att göra med lärande,
    meningsskapande, socialisation och
    identitetsarbete (Lindblad, Sahlström 2001).

24
  • Ett enskilt barn utan dess kontext
  • Barn i interaktion med andra i en kontext

25
Play-doh-degen
Fia
Fröken
Hylla
Jakob
Nilla, Linn
26
Ett individperspektiv eller ett
interaktionistiskt perspektiv blir det någon
skillnad?
27
Att få va mä Att vinna tillträde till en
redan påbörjad aktivitet.
28
Tillträdesstrategier
  • Icke - verbal entré att träda in i ett område
    nära de händelser som pågår utan att säga något.
  • Att skapa en variant av ett pågående handlande
    skapa något som liknar det beteende eller den
    handling som pågår.
  • Avbrytande, störande entré fysiskt avbryta
    eller störa eller förstöra en pågående aktivitet.
  • Omringande av område att fysiskt omringa eller
    cirkla kring ett område utan att säga något.
  • 5. Att verbalt göra anspråk på området eller
    objekt gör anspråk på området eller ett objekt
    som exempel en leksak.
  • 6. Frågar om tillträde frågar om lov att få
    vara med i leken.
  • 7. Att fråga en deltagare frågar någon deltagare
    om man får vara med i pågående aktivitet.
  • 8. Att referera till vuxnas auktoritet eller till
    regler vad gäller tillträde till lekområdet.

29
Fler tillträdesstrategier
  • 9. Att erbjuda en sak inträder i
    interaktionsutrymmet och ger bort en leksak eller
    present till någon eller några av deltagarna.
  • 10. Hälsning Att verbalt hälsa på en eller fler
    deltagare.
  • 11. Refererar till vänskap eller medlemskap
    refererar verbalt till medlemskap eller vänskap
    med en eller fler deltagare.
  • Är vi kompisar?
  • 12. Hjälp från en ickedeltagare Verbalt frågar
    om stöd eller hjälp att erhålla tillträde från
    ickedeltagare till området där episoder pågår.
  • 13. Accepterar inbjudan från en eller flera av
    deltagarna.
  • 14. Föreslår andra aktiviteter frågar en eller
    fler deltagare att vara med i någon annan
    aktivitet.
  • 15. Att referera till individuella kännetecken
    vi är lika gamla, vi har likadana tröjor osv.

30
Strategier för tillträde
  • Hålla sig kvar inom området omringa området
  • Hjälpa till- göra liknande saker klä sig
    liknande
  • Iakttagande strategi
  • Det förmildrande anspråkets strategi
  • Hänvisa till regler
  • Fråga om tillträde

31
Vad var nu viktigt för barn?
  • Att skapa kamratallianser
  • Att skydda sitt interaktionsutrymme
  • Interaktionsutrymme situationer där lek och
    andra aktiviteter, som barn ägnar sig åt i
    varandras sällskap, äger rum

32
Interaktionsutrymme ett rumsligt, ett språkligt
och ett relationellt utrymme.
33


Alla få va mä- Att skapa ett
interaktionsutrymme
Marie
Linn
Nilla
34
Strategier för uteslutning
  • Jaga bort inkräktare
  • Lämna bort katter
  • Äta upp någon
  • Resa bort
  • Hänvisa till vi, ålder
  • Hänvisa till farligheter ett farligt lejon,
    Kling och Klang
  • Ignorerande
  • Springa ifrån

35
Startperioder
36
Samlingsställen
37
Att lära av varandra
Hylla
Nilla, Linn
38
  • 01 Fia ((ställer sig vid lekspisen)) nu måste ja
    koka mat
  • 02 Lina ((ställer sig bredvid Fia))nä (1) dä ä
    inte du som är mamman
  • 03 Sara ((går fram till Fia och Lina)) va leker
    vi för nåt?
  • 04 Linn ((som också ansluter sig till gruppen))
    vi leker att vi äter blod
  • 05 Fia Nä

39
VAD eller VEM
  • Vad Vem

40
Hur skapar barnen en gemenskap och hur påverkas
dessa av förskolans kontext ?
  • Kontext att finnas i ett sammanhang
  • Förskolans miljö
  • Andra barn
  • Vuxna
  • Vad har hänt innan?
  • Vad kommer att hända sedan?

41
Kamratgruppsocialisatin en summering
  • Kamratkulturer
  • Kamratallianser att få någon att leka med
  • Skapa interaktions-utrymmen
  • Försvara sina interaktionsutrymmen
  • Strategier för att få vara med
  • Strategier för uteslutning
  • Startperioder
  • Samlingsställen
  • Att bli nekad tillträde (ta ett nej)
  • Pröva nya strategier
  • Skapande av strategier i den interaktion som
    pågår
  • Hur kan vi få syn på det som inte syns?

42
Vad betyder det här för vårt arbete tillsammans
med barnen?
  • Hur konstruerar vi barnet - hur ser vi på barn-
    vilken blick riktar vi mot barnet?
  • Vems perspektiv tar vi?
  • Barnet som omoget eller moget?
  • Barnet som kompetent vad betyder det?
  • Barnet som nyfiket hur förhåller vi oss till
    det?
  • Vad betyder lek från barnens egna perspektiv?
  • Vad är lärande och vad är lek?
  • Hur kan vi uppmuntra barns kamratrelationer?
  • Hur kan vi underlätta eller hindra barns lek med
    varandra?
  • Har miljön någon betydelse?
  • Vad är det vi inte ser? Hur skall vi kunna få syn
    på det?

43
britt.tellgren_at_oru.se
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com