Title: Ecosystems: Components, Energy Flow, and Matter Cycling
1 EKOLOGI
2Ekologi
- EkologiFrån grekiska oikos som betyder hus.
- Handlar om hur olika organismer samverkar med
varandra och med sin icke-levande omgivning.
3Ekosystem - Uppbyggnad
- Organismer
- En levande varelse. Alla organismer är uppbyggda
av celler - Arter
- Grupper av organismer som liknar varandra i
utseende, egenskaper och gener (arvsanlag) - Kan föröka sig (I minst två generationer)
- 1.5 miljoner arter kända. Det finns troligen
10-14 miljoner - Populationer
- Alla individer av en viss art inom ett ekologiskt
system - Samhällen
- Alla arter inom ett ekosystem
- Ekosystem
- Ett avgränsat område med olika arter som
samverkar med varandra och med deras icke-levande
omgivning (mark, vatten och luft) - Biosfären
- Det tunna lager på jorden där liv förekommer.
Allt levande på jorden
Fig. 4.2, p. 66
4Icke-levande system som livet behöver för att
överleva
- Atmosfären
- Luft
- ozonskiktet
- Hydrosfären
- Jordens vatten i alla dess former
- Lithosfären
- Jordskorpan och jordens inre
5Kretslopp
- Energi från solen omvandlas till värme
- Kol, fosfor, kväve, vatten och syre rör sig i
kretslopp (jorden är ett slutet system) - Gravitation
- Får materian att röra sig nedåt
6Ekosystem- delar och typer av samverkan
- Icke-levande
- Vatten, luft, temperatur, jord, ljus, nederbörd,
salthalt - Sätter gränser för vilka typer av populationer
och samhällen som kan finnas - Begränsar storleken på populationen av arter
- Levande
- Producenter, konsumenter, nedbrytare
- Växter, djur, bakterier, svampar
- Samverkar och påverkar varandra genom t.ex.
Konkurrens, symbios, parasitism, rov/köttätande
osv.
7Begränsande faktorer på land och i vatten
- PÃ¥ land
- Solljus
- Temperatur
- Nederbörd
- Jordmån (typ av jord och näring)
- Eld hur ofta? Wind
- Breddgrad
- Höjd (hur högt över havsytan)
- I vatten
- Ljus
- Hur klart är vattnet
- Hur mycket ljus släpps igenom
- Vattenströmmar
- Näringsrikedom (speciellt kväve, fosfor och järn)
- Syrekoncentration
- Salthalt
8Jordens energikälla
- Energi från solljuset värmer planeten
- Energi för fotosyntesen
- Driver materians kretslopp
- Driver klimat och väder som sprider värme och
vatten
9Producenter - fotosyntes
- Växterna använder energin i solljuset och
koldioxid i luften för att bygga upp sina
vävnader - Energin lagras då I kemisk form i växten
- I ett ekosystem kallas de organismer som lagrar
energi producenter (vanligen växter)
10Kolcykeln
11Vilka ekosystem är mest produktiva?Hur många
kalorier energi lagras per kvadratmeter och år)
12Produktion och några viktiga frågor
- Eftersom producenterna är den ursprungliga källan
till all mat, varför skördar vi inte bara
växterna i världens träskmarker? - Varför hugger vi inte ner regnskogen och
planterar odlingar för människor i stället? - Varför skördar vi inte från producenterna i
världens stora hav? - Ett citat (Vitousek) Människan använder, slösar
bort eller förstör nu ungefär 27 av jordens
totala produktion och 40 av produktionen från
ekosystemen på land
13Levande delar i ekosystem
- Producenter
- Fotosyntes
- Ursprungskällan till all mat
- Konsumenter
- Syreandning
- (Anaerobisk andning
- Metan, H2S)
- Nedbrytare
- Ã…tervinner materia
- Frigör organiska ämnen I jorden så att de kan
användas av producenter
14Nivåer i näringskedjan
- Varje organism i ett ekosystem hör till en viss
nivå i näringskedjan - Producenter (Producenterna kan tillverka sin egen
näring). - Primärkonsumenter (växtätare)
- Sekundärkonsumenter (köttätare)
- Tredjehandskonsumenter
- Toppkonsumenter (äts inte av någon annan)
- Asätare (äter rester och döda kroppar)
- Nedbrytare
- Bryter ner organiska ämnen till näringsämnen som
kan användas av producenter - Återvinner materian
15Näringskedja exempel (svensk insjö)
Toppkonsument, äts inte av andra
Näringskedja i en svensk insjö (nedifrån) Alg,
sötvattensmärla, löja, abbore, gädda, fiskgjuse
16Energiflöde och materians väg i ekosystem
- Energi kommer först från solen och förloras
sedan i form av värme genom näringskedjans nivåer - Materia så gott som all materia återvinns,
inget går förlorat jorden är ett slutet system
17Näringskedjor blir Näringsväv
För det mesta är flera näringskedjor
samman-flätade. Det kallas ett näringsväv.
Bilden till höger visar näringsväven runt
Antarktis (sydpolen)
18Förluster i näringskedjor
- I varje nivå i en näringskedja förloras en viss
del av energin till omgivningen i form av värme
och andra förluster - Ekologisk effektivitet
- Ekologisk effektivitet betyder den av energi
som förs vidare från en nivå i näringskedjan till
nästa och lagras. I genomsnitt ligger det runt
10 - Ju fler nivåer det finns I en näringskedja, ju
större blir den totala energiförlusten innan
högsta nivån uppnås.
19Pyramids of Energy and Matter
- Pyramid of Energy Flow
- Pyramid of Biomass
20Ekologisk energipyramid
21Frågor
- Varför skulle jorden kunna försörja mer människor
med mat om vi tog maten från lägre nivåer i
näringskedjan? - Varför blir näringskedjor sällan längre än fyra
eller fem nivåer? - Varför finns det så få toppkonsumenter/topprovdjur
? - Varför är det just dessa arter som normalt först
blir lidande när ekosystemet under dem störs?