Populationsekologi Handlar om vad som best mmer - PowerPoint PPT Presentation

Title: Populationsekologi Handlar om vad som best mmer


1
Populationsekologi

• Handlar om vad som bestämmer populationens
  storlek.
• Denna kunskap behövs för att kunna skydda arter
  och inte utnyttja naturen för hårt.
• Det är viktigt att veta hur populationer
  naturligt varierar mellan åren

2
Stor biologisk mångfald

• 1,5 miljoner djurarter varav 95 är insekter.
• Redan Darwin såg att trots att det föds stort
  överflöd av organismer hålls deras antal konstant

3
Population

• När man ska undersöka hur en art utvecklas väljer
  man ut en grupp individer av samma art som lever
  i ett visst område en population. Ex
  populationen älgar på Falkberget.

4
BiotoplivsmiljöDjurens livsmiljöhabitatVäxters
livsmiljöståndort
5
Hur förändras populationen?
6
Biotopens bärförmågabegränsas av vilka resurser
som finns
7
Brandberoende arter

• Slät tallkapuschongbagge är beroende av brand för
  att föröka sig. Dessa insekter utvecklas i
  pågående brandljudsbildningar, där elden lokalt
  har hettat upp kambiet under barken. Arten
  koloniserar oftast ett brandfält direkt efter en
  brand, flest individer påträffas dock 3-5 år
  efter att det brunnit. Båda arternas populationer
  och utbredningsområden har ökat under det senaste
  decenniet, troligen tack vare naturvårdsbränningar
  .

8
Hur organismerna påverkar varandra

• Konkurrens om resurser som mat, boplats
• inom arten ex.Abborrar som förökar sig ovanligt
  mycket i en sjö livnär sig först på plankton,
  alla tillväxer mycket snabbt i samma takt, äter
  sedan bottendjur men tillgången är begränsad.
  Konkurrensen mellan individerna i denna
  population gör att hela årskullen stannar i
  tillväxt, inga abborrar blir så stora att de kan
  äta varandra, de blir tusenbröder.

9
Konkurrens inom arten

• Tät granskog skuggar marken vilket gör att
  bristen på ljus hindrar nya granplantor att slå
  rot.
• Musslor växer så tätt att inga nya ryms, ingen
  föryngring.
• Oftast påverkas arten negativt av konkurrens så
  det undviks helst i naturen

10
Samarbete lönar sig bättre än konkurrens inom
arten.

• Fåglar som håller vakt åt varandra.

11
Mutualistiskt förhållande inom arten samarbete
inom arten
12
Flocklevande djur
13
Kolonibildning håller nere populationsstorleken
och skyddar mot angripare
14
Samhällsbyggande arter
15
Konkurrens mellan arter leder till
specialisering, t.ex. olika fågelarter letar föda
på olika ställen av en gran
16
Skogshöns livnär sig av föda från skog av olika
ålderDalripa i ungskog/sly 0-20 årOrre i
blandskog 20-40 årJärpe i äldre skog 40-60
årTjäder i gammelskog mer än 100 år
17
Konkurrens mellan arter, tex. Allelopati,
växter som utsöndrar ämnen som dödar eller
missgynnar andra växter
18
Ekologisk nisch

• Genom att skapa ett bra mikroklimat i sin
  trädgård skapar man också fler ekologiska
  nischer, grodor invandrar, insekter trivs

• Tropisk regnskog har många ekologiska nischer och
  därmed stor biologisk mångfald

19
Även växter har ekologiska nischer
20
Predation

• Rovdjur äter bytesdjur

21
Växtätare äter värdväxt
22
Mutualism samarbete mellan olika arter för
ömsesidig nytta
23
Myrorna skyddar bladlössen och får socker av dem
som tack
24
Mutualism mellan arter

• Lavalg svamp

25
Mykorrhiza
26
Obligat mutualism klarar sig ej utan
varandraBaljväxterbakterier(rhizobium)
27
Fakultativ mutualism
28
Plötsliga samarbeten
29
Havsanemonen och clownfisk, putsarfiskar på
sköldpadda
30
Som katt och hund!
31
Populationsutveckling hos olika arter

• Arter som massförökar sig när det finns gott om
  föda för att sedan minska snabbt i antal krascha
  -när maten/annan miljöfaktor tar slut
• T.ex. insekter- värme, föda
• alger värme, näringsöverskott
• smågnagare- topp vart fjärde år,
  tydligast norrut
• Kallas J-strateger

32
Optimalkurva
33
Arter som kan reglera sin populationstillväxt-
s-strateger

• Håller sig på biotopens bärförmåga med olika
  metoder.
• Hävdar revir
• Upprätta rangordning
• Föder färre ungar och tar hand om dem väl

34
J-strateger kan bli S-strateger

• Turkduvan invandrade ca 1950 till Sverige och
  ökade sedan mycket, födde 3-4 kullar / år. Har nu
  minskat i antal och lagt sig på biotopens
  bärförmåga som en S- strateg

35
Förändringar i miljön kan begränsa och t.o.m.
utrota arter.

• Ökad predation av ny art i Norrbotten Mårdhund,
  kan också sprida rabies, dvärgbandmask

36

• Varroakvalster hotar bin
• Kräftpest som följer med inplanterad signalkräfta
• Dvärgbandmask som kommer med smuggelhundar
• Spansk skogssnigel som äter allt i sin väg

37
Men om du känner till samspelen i
naturen.Myskankan är en av de få som äter
snigeln- Ekologi!
38
(No Transcript)