Lennart%20Nygren,%20Ume

1
Lennart Nygren, Umeå universitet

• Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Föredrag vid konferensen Att välja framtid.
Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa
och social hållbarhet, Göteborg 19-20 maj 2015
2
Teman

• Förändrade familjemönster
• Familjepolitiska trender i Europa och Sverige
• Vad menas med familj?
• Vad menas med familjepolitik?
• Hur förändras dessa?
• Hur förhåller de sig till varandra?

3
Exempel på definitioner av familj

• Ett socialt delsystem som bidrar till den totala
  effektiviteten i samhället gemensam bostad,
  äktenskap, uppfostran av legitima barn, en enda
  (manlig) försörjarroll, och delade inkomster
  (Parsons 1956).
• Familjen är den grundläggande och naturliga
  enheten i samhället och äger rätt till samhällets
  och statens skydd. (Artikel 16(3) i FNs
  deklaration om de mänskliga rättigheterna).
• En enhet med individer som delar resurser och tar
  hand om varandra (Beaujot 2002)

4
Förändrade familjedefinitioner

• Kärnfamiljen ifrågasätts som norm.
• Den feministiska kritiken - ifrågasättande av
  maktrelationer och patriarkatet- kritiserar
  ojämlikheter- för in idéer om intersektionalitet
  - inkludering av alternativa relationer. Är
  familj den adekvata benämningen?

5
Förändrade familjemönster

• Allt svårare att ge en enda definition av familj
• LAT allt vanligare men kan ha olika orsaker
• Den andra demografiska transitionen har lett
  till fertilitet under reproduktionsnivån
• Fler men mindre hushåll
• Fler äldre men också fler barnlösa par. Behovet
  av intima relationer tillfredsställs utanför
  familjen
• Kan fertiliteten stiga? Effekter av ökad
  instabilitet i parrelationer? Två-parsrelationer?

Källa Hushåll och familjer i förändring.
Befolkningsprognos 2012-2021. LST/MRT Stockholms
läns landsting. Demografisk rapport 20125.
6
Många sätt att kategorisera de nya familjerna

• Kärnfamiljen
• Den utvidgade familjen (extended)
• Multi-generationsfamiljen
• Sammanboende ogifta
• Ensamföräldrar delad vårdnad
• Blandfamiljer/ombildade familjer
• LGBTQ-familjer, regnbågsfamiljer
• Enpersonshushåll
• Living Apart Together (LAT), särbo
• Transnationella familjer
• Pendlarfamiljer
• Och hur ska de räknas?

7
Hushåll i det offentliga språket

• Ska vi tala om familjer eller hushåll?
• Problem vid folkräkningar.Vilka ska ingå i
  underlaget? SCBBostadshushåll
  kyrkobokfördaKosthushåll - gemensam bostad och
  hushållningFamiljeenhet - alla sambo eller
  ensamst över 18 årRTB-hushåll max två
  generationer, registrerad relation, gem. boende

8

Långsamma förskjutningar
Källa SCB
9
Andra viktiga förhållanden

• Ökade ekonomiska klyftor
• Bostadssegregation
• Ett växande prekariat
• Ökad psykisk ohälsa
• En ökad migration till följd av krig och
  konflikterÄven i andra länder

10
Stora skillnader mellan länder

• Giftermål
• Skilsmässor
• Omgiften
• Kvinnans ålder vid första giftermål och vid
  första barnets födsel
• Förekomsten av sambo/särboförhållanden
• Men också vissa gemensamma drag
• Sjunkande fertilitet
• Fler skilsmässor
• Senarelagda äktenskap

11
Andelar av familjetyper i EU27 (2007)
Kuronen, M. (Ed. 2010) Research on families and
family policies in Europe State of the art.
JyväskyläFamily Research Center, Jyväskylä
University.
12
Skilsmässofrekvenser (2008), Eurostat
Källa Kuronen,ibid.
13
Genomsnittlig ålder vid första giftermålet,
kvinnor 1970-2004
Källa Kuronen, ibid.
14
Andel skilda som gifter om sig i förhållande till
alla äktenskap i europeiska länder (1960 2006)
Källa Kuronen, ibid.
15
Vilken roll kan staten ha?

• Institutionell (bevara/kontrollera familjen)
• Demografisk (påverka reproduktion)
• Economisk (humankapital, arbetskraft via
  barnomsorg etc.)
• Socialpolitisk (omsorg, fattigdom)
• Främja jämställdhet (minska orättvisor, främja
  rättigheter)
• Främja barnens välfärd (stöd, skydd, fostran)
• Källa Kaufmann (2000) Politics and policies
  towards the family in Europe, se även Thévenon
  (2011) Family policies in OECD countries A
  comparative analysis

16
Familjepolitiska hörnstenar

• Reglerande lagar om adoption, skilsmässa,
  barnavård etc.
• Rättigheter kopplade till arbete
• Jämställdhet
• Ge information om familjestöd, statistik, och
  t.ex. hälsofrämjande kampanjer
• Finansiella beskattning, subventioner,
  försäkringar och bidrag.

17
Olika familjepolitiska riktningar

• De europeiska länderna har utvecklat 4-5
  distinkta familjepolitiska modeller. Kan t.ex.
  uttryckas i termer av defamilisering. Vad är det?
• I den utsträckning hushållens välfärds- och
  omsorgsansvar reduceras antingen via
  välfärdsstatliga insatser eller via marknaden
• Se t.ex. MacLaughlin Glendinning (1994),
  Esping-Andersen (1999) Lister (1994). Se även
  Kröger (2011).

18
Source Hantrais, L. (2004) Family policy
matters, p. 200.
19
Den svenska familjepolitiken
20
Tre faser i svensk familjepolitik?

• Tron på vetenskapen och den sociala
  ingenjörs-konsten
• Den kritiska veten-skapen, främst feminis-tisk
  kritik
• 2015 tillbaka till ingen-jörskonsten?-
  granskningssamhället- evidensbaserat
  familjestöd- sociala investeringar

21
Har familjepolitiken tappat kraften?
Källa Salonen, T. (2011) Välfärd inte för alla.
Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för
barnfattigdomen i Sverige. Rädda Barnen.
22
Socialtjänsten som familjepolitisk aktör
pågående forskning (Gümüscü, Khoo Nygren, 2015)
23
Some Key Findings
24
Till slut

• Familjepolitiken påverkar familjen
• Ökat (kvinnligt) arbetskraftsutbud och en i stort
  sett feminiserad omsorgsarbetsmarknad
• Möjligheten att arbeta och ha tillgång till
  barnomsorg har troligen hållit fertiliteten uppe
  i Sverige
• Ökad jämställdhet jämfört med länder som inte har
  samma nivåer och ambitionsgrad.
• Familjepolitikens utjämnande effekter kan
  ifrågasättas

25
Omvänt förändringar i familje-förhållandena
ställer nya krav

• Den ökade variationen av familjetyper provocerar
  religiösa/traditionella värderingar som är
  inbyggda i familjepolitiken i många länder.
  Mindre så i Sverige.
• Familjepolitiken anpassas för att hantera
  rättigheter för alternativa familjeförhållanden
  samkönade par, LAT-förhållanden, transnationella
  familjer, ombildade familjer etc.
• Utanförskap, migration, ökade klyftor,
  segregation och även psykisk ohälsa skapar
  ändrade villkor för familjepolitiken

26
Tack!