Neuropsykiatri

1
Neuropsykiatri teori och praktikFokus Autism

• Gunvor Larsson Abbad
• Körsångare
• Busschaufför
• Leg. Psykolog
• Fil. Dr. Handikappvetenskap

2
Förmiddagens upplägg

• Genomgång av teoretisk referensram för att förstå
  NP-problematik
• Kort genomgång av neuropsykiatriska diagnoser och
  Asperger syndrom
• Presentation av min avhandling
• Resultat och analys
• Frågor löpande under föreläsningen

3
Definition (ur NE)

• kognition (latin cognitio 'undersökning',
  'inlärande', 'kunskap', av cognosco 'lära känna
  (med sinnen eller förstånd)', 'undersöka'), de
  tankefunktioner med vilkas hjälp information och
  kunskap hanteras. Till de kognitiva funktionerna
  räknas bl.a. varseblivning, minne,
  begreppsbildning, resonerande, problemlösning och
  uppmärksamhet. Dessa processer studeras inom
  kognitionsforskning. I äldre psykologisk teori
  ställs kognition i kontrast till emotion
  (känsloliv) och volition (viljeliv).

4
Kognition

• Tänkande
• Mentala funktioner för att tolka information
  genom sinnena
• Kognitiva funktioner
• Perception
• Minne och uppmärksamhet
• Problemlösning och beslutsfattning
• Språk och kommunikation

5
Definition (ur NE)

• social kognition, forskningsområde inom vilket
  studeras dels hur vi tänker om andra personer och
  om oss själva, dels relationerna mellan oss
  själva och andra. Undersökningarna gäller hur vi
  lägger märke till, lagrar, integrerar och kommer
  ihåg social information samt hur vi får kunskap
  om den sociala värld vi lever i. Kognitiva
  strukturer (scheman) organiserar den kunskap vi
  har om vår sociala omvärld och påverkar
  tolkningen av ny social information. Scheman kan
  utgöras av minnen, idéer och intentioner
  förknippade med roller (rollscheman), den egna
  personen (självscheman), andra personer
  (personscheman) och välkända mönster av sociala
  beteenden (händelsescheman). Jfr
  attributionsteorier, personperception och social
  perception.

6
Den kognitiva revolutionen

• 1980-90-talen
• Ökad kunskap om hjärnan innebar en explosion av
  kognitiva teorier
• De kognitiva teorierna ansågs som alternativ till
  medicinska och sociala förklaringsmodeller
• Teorigenererande men gav inte exklusivt
  förklaringsvärde

7
Definitioner

• Neuropsykologi- sambandet mellan neurobiologi och
  psykiska funktioner.

• Barnneuropsykologi- sambandet mellan neurobiologi
  och utveckling av funktioner

8
Vad är specifikt för barnneuropsykologi?

• Utvecklingsperspektivet
• Plasticitet hos barnets hjärna
• Överkapacitet

9
Neuropsykiatriska tecken hos barn

• Visar ojämnheter mellan utvecklingsnivåer
• Har svårigheter med uppmärksamhet och
  koncentration
• Är försenat i motorisk utveckling
• Brister i samordning mellan olika delar av den
  motoriska aktiviteten
• Är rastlöst, överaktivt eller motoriskt oroligt
• Har specifika inlärningssvårigheter
• Har perceptuella störningar
• Har svårt med uppgifter som kräver snabbhet

10
Oförmåga att planera sin tid

• Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för
  dig i ditt liv?
• Hur skulle det kännas?
• Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

11
Bristande impulskontroll

• Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för
  dig i ditt liv?
• Hur skulle det kännas?
• Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

12
Oförmåga att ta andras perspektiv

• Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för
  dig i ditt liv?
• Hur skulle det kännas?
• Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

13
Mentaliseringsförmåga Theory of mind

• Jag förstår att Du tänker en förutsättning för
  kommunikation
• Jag förstår att Du förstår att jag tänker
  förstår andras reaktioner på mina handlingar
• Jag förstår att Du förstår att jag förstår att du
  tänker kan se konsekvenser i samspel med andra
• (Dahlgren, Dahlgren Sandberg Hjelmquist,
  2000)

14
Jag förstår att du tänker sara och Nalle

• Sara och Nalle leker. Sara gömmer en nyckel
  under lådan. Nalle går ut ur rummet. Sara flyttar
  på nyckeln och gömmer den under locket i stället.
  Nu kommer Nalle tillbaka.
• 1. Var tror Nalle att nyckeln är?

• Du behöver Sara och Nalle och en låda med lock -
  i sär och uppochner på bordet, en nyckel som du
  visar med. Läs sagan, samtidigt som du förevisar
  med dockorna och lådan.
• Barn innan ca 4 års ålder förstår inte att andra
  kan ha en annan bild av händelsen. De tror att
  nalle letar under locket.

(Baron-Cohen, Leslie, Frith,1985)
15
Jag förstår att Du förstår att jag tänker -Sara
och Nalle 2

• Nu leker Sara och Nalle igen. Sara gömmer en
  nyckel under lådan. Nalle går ut ur rummet. Nalle
  tjuvkikar genom nyckelhålet på Sara. Nalle ser
  att Sara flyttar på nyckeln och lägger den under
  locket i stället.
• Var tror Sara att Nalle kommer att leta efter
  nyckeln?
• Var kommer Nalle leta efter nyckeln?

• Barn runt 7 års ålder börjar förstå att Nalle vet
  något som Sara inte vet. Sara tror att Nalle
  kommer att leta under lådan, men den tjuvkikande
  Nalle kommer att leta under locket

(Baron-Cohen, 1989)
16
Jag förstår att Du förstår att jag förstår att du
tänker

• Förståelse av berättelser som berör sociala
  företeelser som till exempel ironi, sarkasm,
  bluff, lögn, vitlögn och sociala blunders.
• (Baron-Cohen, ORidordan, Stone, Jones,
  Plaisted, 1999 Happé, 1994)

17
Ironi

• Ida är 4 år hon pratar med sin storasyster
  Mathilda som är 10 år. Ida berättar Och då
  spelade jag att jätteroligt spel på datorn. Då
  var man pingvin. Man fick göra jättekul saker.
  Man fick fiska. Mathilda tittar på henne.
• Mathilda säger Jaha, hörrudu det verkar ju
  vÄldigt kul
• Tyckte Mathilda att det verkade kul?
• Varför sa hon så?

18
Sociala blunders

• Martin var hemma med sin pappa. Martin har roligt
  idag. Pappa och Martin leker med varandra. En
  arbetskamrat till pappa kom förbi för att låna
  några verktyg.
• När pappas arbetskamrat kommer in i
  vardagsrummet hälsar han på Martin och säger.
  Vilken duktig flicka du är som hjälper din pappa
  idag. Det här är Martin säger pappa.
• Hur känner sig arbetskamraten då?
• Visste arbetskamraten att Martin var en pojke?

19
Definition av exekutiva funktioner

• Exekutiv funktion är en förmåga att upprätthålla
  en väl vald problemlösningsstrategi för att kunna
  uppnå ett senare mål
• För denna förmåga krävs följande
• En förmåga att hålla inne en inpuls, handling
  eller att skjuta upp den till ett senare mer
  lämpligt tillfälle
• En strategisk plan med olika handlingsalternativ
• En mental representation av uppgiften, vilket
  betyder att både relevanta medel och mål måste
  finnas kodat i minnet (Bianchi, Luria)
• Exekutiv funktion har alltså med förmåga att
  skifta eller hålla kvar en strategi, förmåga till
  impulskontroll, inhibiering, planering och
  arbetsminne att göra.

20
Utveckling av exekutiva funktioner

• 6-års ålder förmågan till organiserade och
  strategiska beteenden stabiliseras. Barnet börjar
  planera för sina aktiviteter.
• 10-års ålder börjar klara mer komplexa
  strategier genom förbättrad impulskontroll och
  genom hypotesprövning.
• 12-års ålder utvecklat förmåga till att göra
  komplicerad planering sekvensvis.
• (Welsh, Pennington, Groisser)

21
Struktur och Funktion

• Hjärnans struktur kontra dess funktion
• Hur mycket måste man veta om hjärnans struktur
  för att förstå dess funktion?
• Strukturavvikelse behöver inte betyda
  funktionsavvikelse
• Funktionsavvikelse behöver inte betyda
  strukturavvikelse

22
Intelligens vad det nu är

• Mätning av kognitiva funktioner som minne,
  begreppsbildning, resonerande, problemlösning,
  uppmärksamhet
• Exempel sk IQ-test
• Raven
• Wechsler-skalorna
• Leiter
• Mfl

23
Minne

• Omedelbart auditivt minne, Omedelbart visuellt
  minne, Omedelbart minne, Fördröjt auditivt minne,
  Fördröjt visuellt minne, Fördröjd auditiv
  igenkänning, Generellt minne och Arbetsminne
• Deltesten innehåller såväl verbala som
  bildmässiga stimuli, och man prövar såväl
  korttidsminnet, som omedelbar och fördröjd
  återgivning, samt igenkänning

24
Neuropsykiatriska avvikelser

• Benämning för psykiska störningar som börjar i
  barnaåren, där hjärnfunktioner har betydelse för
  uppkomst

25
Neuropsykiatriska avvikelser- exempel

• Autism
• Asperger syndrom
• Genomgripande störning i utvecklingen UNS
• Tourettes Syndrom

• ADHD/
• DAMP
• Dyslexi
• Icke-verbala inlärnings-svårigheter

26
Autismspektrumstörningar

• Den autistiska symptomtriaden Nedsatt
  förmåga/avvikelse vad gäller
• Social interaktion.
• Kommunikation
• Beteenderepertoar/föreställningsförmåga
• Brukar kallas Wings triad

27
Social interaktionsbegränsning

• Avvikelser vad gäller
• Blick/ögonkontakt
• Kroppskontakt
• Förmåga dela uppmärksamhet med andra
• Ömsesidighet i lek och samvaro
• Förståelse för andra som individer
• Förmåga umgås med jämnåriga

28
Kommunikations-begränsning

• Försenad/avvikande språkutveckling
• Förstår ej meningen med att kommunicera
• Saknar förmåga att förstå/använda ansiktsuttryck,
  miner, gester
• Upprepningar, fördröjda/omedelbara
• Konkret språkförståelse

29
Begränsad beteenderepertoar och
föreställningsförmåga

• Upprepande, stereotypa rörelser
• Fixeringar föremål, företeelser, handlingar
• Rigid beteenderepertoar
• Bristande förmåga att leka
• Begränsad fantasi
• Förmågan anpassa beteendet till den sociala
  situationen

30
Gunvors studie

• Målen med avhandlingen var att
• Öka kunskaper om individer som fått diagnosen AS
• Fånga deras perspektiv på sin livssituation
• Fånga individernas självbild och om
  funktionsnedsättningen påverkat deras självbild
  och syn på normalitet
• Eftersöka både gemensamma synsätt och det unika
  hos varje deltagare

31
Specifika frågeställningar

• Hur beskriver deltagarna sina vardagsliv?
• Vad betyder det för deltagarna att de fått
  diagnosen AS?
• Hur uppfattar deltagarna sin funktionsnedsättning
  och vad betyder den för deras livssituation?
• Hur upplever deltagarna att deras
  funktionsnedsättning påverkar deras nära
  relationer?

32
Centrala begrepp

• Självbild eller identitet
• Normalitet och avvikelse
• Empowerment

33
Metod

• En kvalitativ ansats där jag försöker fånga hur
  deltagarna skapar mening i sin livssituation
• En tolkande fenomenologisk ansats
• En beskrivning, analys och tolkning av
  deltagarnas berättelser ej ambitionen att
  förstå hur personerna tänker

34
Deltagare
Antal Min ålder Max ålder M ålder
Män lt20 11 14 20 17,5
Mängt20 12 21 53 30,1
Män tot 23 14 53 24,6
Kvinnorlt20 2 16 18 17
Kvinnorgt20 8 21 53 31,4
Kvinnor tot 10 16 53 25,8
Samtliga 33 14 53 25,7
35
Deltagare

• Skolgång och utbildning
• 16 män och 8 kvinnor ord grundskola, 2 män
  särskola och 2 kvinnor specialklass
• 11 ordinarie gymnasium, 2 särgymnasium och 13
  AS-klass
• 2 folkhögskola
• 11 universitetsutbildning (pågående eller
  avslutad)

36
Deltagare

• Sysselsättning
• 13 st elever i grundskola eller gymnasium
• 1 studerar på universitet
• 7 arbetssökande
• Övriga 13 har yrkesutbildningar som t.ex
  informatör, reparatör, tvättmästare, lärare,
  sjuksköterska, redovisningsassistent, ingenjör,
  barnskötare, projektledare, grafisk designer
• MEN
• Endast 4 hade fast anställning, resterande som
  arbetade hade tillfälliga jobb

37
Ålder vid diagnos

• Medelålder vid diagnos var 21,5 år (från 6-52 år,
  män m 20 år, kvinnor m 25 år)
• Vid intervjutillfället hade deltagarna levt med
  sin diagnos i 4,3 år (mellan 0-11 år, män m 4,6
  år och kvinnor m 3,5 år)

38
Fritidintressen

• Att fördjupa sig i sitt specialintresse
• Musik (män)
• Tvättmaskiner, byggmodeller, historia (män)
• Surfa på internet eller spela datorspel (män)
• Sport nämndes av 10 personer
• Läsa böcker och skriva egna texter
• 2 personer var starkt troende
• Film, fika med kompisar och titta på tv

39
Att leva med Asperger syndrom från individ till
samhälle
40
Mikrosystemet upplevelse av diagnos och
sexualitet

• Erfarenheter av vård och behandling
• Delaktighet vid diagnossättning
• Konsekvenser av diagnosen
• Annorlunda perception
• Sexuella erfarenheter

41
Mesosystemet familj, vänner och fritid

• Familjen och dess betydelse
• Vänner och vänskap
• Fritid

42
Exosystemet skola och arbete

• Upplevelser av skolan med eller utanför
• Försörjning svårigheter att finna och behålla
  arbete

43
Makrosystemet individens möte med samhället

• Att leva med AS-diagnosen
• Svårigheter i vardagen
• Kommunikation
• Att träffa en partner
• Strategier för att hantera dem
• Rollspel Tekniska Träning hjälpmedel
• Uppfostran Kontaktannonser
• Normal eller avvikande

44
Analys

• Självbild
• I anknytning till att diagnosen ställts
• Att duga som man är
• Andras normer betydelsefulla andra
• Diagnos kan vara ett stöd för individens
  självuppfattning
• Diagnos kan öka förståelsen av sitt sätt att
  vara
• Skulle kunna leda till en AS-identitet

45
Analys

• Empowerment
• Arbete ett sätt att ta kontroll över sitt liv
• Rätten att få hjälp av samhället
• Att driva sin egen diagnosprocess
• Strategier för att hantera sin vardag
• Känsla av tillhörighet att hitta andra som också
  har AS-diagnos

46
Analys

• Normalitet och avvikelse
• Genom diagnosen blir avvikelsen legitim
• Ökad trivsel i AS-klasser
• Skillnad mellan män och kvinnor enligt två
  deltagare (liknande resonemang som Baron-Cohen,
  2002)
• Vad är egentligen normal?

47
Samhälleligt utanförskap

• Svårigheter med social interaktion kan leda till
  utanförskap
• Brister i förmåga inte samma sak som bristande
  intresse
• Diagnosen kan ge möjlighet till innanförskap
• Självvalt utanförskap måste respekteras

48
Individuellt innanförskap

• Diagnos kan ge en känsla av tillhörighet men
  innebär inte bara lycka utan även ambivalens,
  vemod och ilska
• Att vara asperger kan upplevas som ett sätt att
  vara unik, speciell, kanske t.o.m en elit
  Aspergian pride
• Normal som annorlunda ett ok sätt att vara!

49
Om du vill läsa avhandlingen

• Kan du ladda ner den via Linköpings
  universitetsbiblioteks hemsida
• http//www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid9743

50
(No Transcript)