Title: Gymnasiets och h
1Gymnasiets och högskolans matematik i samklang
- Några tänkbara konkreta framtidsperspektiv
- Matematikersamfundets utbildningsdag 2005
- Gerd Brandell
- Lunds universitet/LTH
2Tema
- Matematik för fortsatta studier. Gymnasiets mål
förbereda för fortsatta studier vid högskola (och
för yrkesverksamhet) - Detta föredrag behandlar inte medborgarkunskaper
i matematik - (ett annat viktigt mål för skolmatematiken)
3- Anknytning matematik andra ämnen
- Vilka behöver matematik i högskolan?
- Gymnasiet
- Dagens dolda kursplaner i gymnasiet
- Gymnasiets matematikinnehåll i framtiden
- Förstärkning av matematiken i dagens gymnasium
- Högskolan
- Högskolans behörighetskrav
- Förutsättningar för förändringar inom högskolan
- Synen på matematik en massa formler
- Vi är inte dumma- vi är ovana om matematiska
kompetenser - Lugnare start, flexibilitet
- Teknologin i matematik strutspolitik?
- Om glappet gymnasiumhögskola består?
4Anknytning andra ämnen Exempel - priselasticitet
- Hur mycket minskar efterfrågan om priset höjs?
- Modell proportionalitet om det gäller små
ändringar - Bäst att mäta ändringar i både pris och
efterfrågan som relativ förändring
5Anknytning andra ämnen Exempel - priselasticitet
6Anknytning andra ämnen Matematisk bakgrund
- Matematiken i
- priselasticiteten bygger
- på begreppen
- Linjär approximation
- Derivata
- Logaritm(funktion)
- som i sin tur bygger på
- Funktion
- Exponentialfunktion
- Invers funktion
- Räta linjen (lutning, tillskott)
- som i sin tur bygger på
- Proportionalitet
- Negativa tal
7Anknytning andra ämnen Väl utvecklad
begreppskunskap
8Anknytning andra ämnen Begreppskunskap, exempel
- Kunskap om sambandet mellan marginalkostnad och
derivata ger ökad kunskap både om derivata och om
marginalkostnad. - Kunskap om ekonomiska modeller där en matematisk
behandling av marginalkostnad ingår ger
ytterligare förstärkning av kunskapen om derivata.
9Anknytning andra ämnen Derivata - två
tankesätt/skrivsätttvå olika matematiska
definitioner
- Derivata som gränsvärde av differenskvot anknyter
till förändringshastighet - Derivata som koefficient i differentialen
anknyter till marginaleffekter/linjär appr.
10Anknytning andra ämnenMatematikinnehållet bör
styras av framtida studier
- Verktyget
- Matematiken behövs i högskolestudierna
- Studenten
- Motivationen ökar
- Matematiken
- Ger bättre kunskaper i matematik
11Vilka behöver matematik vid högskolan? Grupp 1
Matte på högskolan Grupp 2 Natvet mm (ma
D)Grupp 3 Ekonomi mm (ma C ) Grupp 4 Vård mm
(ma B)
- Kvinnor, andel av en årskull
12Vilka behöver matematik vid högskolan? Grupp 1
Matte på högskolan Grupp 2 Natvet mm (ma
D)Grupp 3 Ekonomi mm (ma C ) Grupp 4 Vård mm
(ma B)
13Vilka behöver matematik vid högskolan? Hösten
2004 börjar cirka
- 15 000 studenter på program inom teknik (cirka
hälften civ.ing.) - bakgrund fr gymn NV
- 10 000 studenter på program inom ekonomi
- bakgrund fr gymn SP, inriktn ek, sh
- 8000 studenter på program inom vården (största
gruppen blivande sjuksköterskor) - bakgrund fr gymn Omvårdnadsprogrammet
14Dolda kursplaner
- Trappstegsmodellen (kurs A-E) är dåligt anpassad
till innehållskraven - En flora av varianter på kurserna har vuxit fram
- Sanktionerade avvikelser från kursplanerna
- Speciell situation för matematiken
- Svårigheter kvarstår
- Tidsaspekten
- Kompromisser om innehållet
- Gemensamma prov
15Gymnasiets matematikinnehåll i framtiden - inför
kursplanereformenMatematikinnehåll Vårdsektorn
- Repetition och fördjupning grundskolekurs
- Statistik
- Algebra
- Tillväxt, tillbakagång, funktionssamband
- Modellering biologi, fysiologi, genetik,
läkemedelsräkning och allmänt
16Gymnasiets matematikinnehåll i framtiden - inför
kursplanereformen Matematikinnehåll
Ekonomisektorn
- Repetition och fördjupning grundskolekurs
- Statistik
- Algebra
- Potenser och logaritmer
- Räta linjen
- Polynom, 2ra grad
- Funktioner linjära, polynom, potenser, exp, log,
flera variabler - Derivata, linjära approximationer tillväxt,
optimering, konvexitet - Modellering ekonomi och allmänt
17Gymnasiets matematikinnehåll i framtiden - inför
kursplanereformen Matematikinnehåll Tekniksektorn
- Repetition och fördjupning grundskolekurs
- Statistik och sannolikhetslära
- Algebra
- Geometri
- Potenser och logaritmer
- Trigonometri
- Funktioner linjära, polynom, potenser, exp, log,
trig - Derivata, förändringshastighet Optimering,
analys av funktioners egenskaper - Integraler
- Diskret matematik
- Modellering fysik, kemi, biologi, teknik och
allmänt
18Förstärkning i dagens gymnasiumMa Breddning som
högskoleförberedande
- Kunskaperna från alla kurserna AC, AD eller AE
(och grundskolans matematik) behöver förstärkas - Valbar kurs Matematik Breddning ger utmärkta
möjligheter - Innehållet kan styras
- Man kan ge gott om tid
- Plats både för procedurkunskap och
begreppskunskap - Rätt få läser Matematik breddning idag
- Skapa en Lugn och ro-kurs
19Förstärkning i dagens gymnasiumAlgebran
- Satsa på stödprogram för elever med brister i
algebra redan från år 1 - Följ upp individuella elever kontinuerligt
- Ge gott om TID
- Grunda algebrastödet på forskning
- Process - objekt
- Olika representationer (symboler, bilder,
tabeller, diagram) - Påståenden och uttryck
20Gymnasiet högskolanBehörighet, högskolan
- Behåll/inför de rätta behörighetskraven i
matematik - Ma E för civ.ing.utbildn
- Ma C för ekonomutbildn och samhällsvetare i
allmänhet - Ma B för socionomer
- Ma A för alla som inte har annat krav - även t ex
jurister - Relevant matematik måste ingå i nya
antagningsprovet för civilingenjörsutbildn.
21Förändringar inom högskolanOmvärldsengagemang
- Påverka kursplanearbetet (Skolverket)
- Samarbeta med gymnasieskolor
- Följ med i den forskning/utveckling som sker
t. ex - Uppföljning av förkunskaperna, Umeå
- Projektet Gymnasiets mål och högskolans
förväntningar i matematik, KTH - Avhandlingar om algebra (gymn), om elevers
läsförmåga (gymn), om probelmlösn (högskolan)
22Synen på matematik Matematikformler och
procedurer?
- Många studenter får sin syn på matematik som en
samling regler förstärkt vid högskolan pga - Glappet från gymnasiet - högskolan möter inte
studenten på hennes/hans nivå - Pensumdöd och tidsbrist
- Typtal - löses med mönsterpassning
- Litteraturen svårbegriplig/ studenterna läser den
inte eller inte på rätt sätt - Ytinriktat lärande
23Vi är inte dumma - vi är ovana Är det fel på
studenterna?
- De allra flesta studenter kan lära sig den
matematik som krävs, men många får inte rätt stöd
och ökar därför inte sin matematiska mognad - Attityderna hos lärarna viktiga
- Första steget Gör upp med arrogans och elitism!
- Andra steget Lyssna på studenterna för att lära!
- Lärarna ska
- Ha höga förväntningar på studenternas
arbetsinsats och engagemang - Ha höga förväntningar på att alla kan lära sig
- Lyssna och föra dialog
- Ställa realistiska krav (tid och omfång)
24Vi är inte dumma - vi är ovana Kompetenser i
matematik enligt danska KOM-projektet
- Frågor och svar
- Tankegång
- Resonemang
- Modellering
- Problembehandling
- Språk och redskap
- Representation
- Kommunikation
- Symbol- och formalism
- Tekniska hjälpmedel
25Lugnare start
- Upphämtningskurser
- Lugn och ro-kurser även på högskolan
- Planera utifrån listan över KOMpetenser
- Använd diagnosinstrument
- Ge möjlighet till differentiering
- Erbjud speciella handledningsgrupper
- Använd nätbaserat material
- Skola in i föreläsningskulturen
- Korta föreläsningar
- Uppföljning av föreläsningarna
26Teknologi i matematiken
- Datorer och miniräknare är här för att stanna -
strutspolitik att inte försöka hantera
situationen konstruktivt - man får prova sig fram - Princip Låt datorn/miniräknare stödja lärandet
av begrepp, behåll delar av handarbetet - Gymnasiet övergå från miniräknare till att också
använda datorer - Högskolan skapa kontinuitet i användningen av
miniräknare och datorer - Satsa på egna (bärbara) datorer och bra program
- Finns många bra program förutom de mer
professionella (Maple, Matlab, Mathematica)
Cabri, Geometers Sketchpad, Derive m fl
27Om gymnasiet och högskolan inte lyckas anpassa
matematiken?
- Det finns en flora av alternativ
- Komvux, komplettering
- Basår på komvux
- Basår på högskolan
- Extra termin - collegetermin
- Överbryggningskurser (även nätbaserade)
- Mer grundläggande matematik i tillämpningsämnena
28Längre överbryggningsprogram mellan gymnasiet och
högskolan
- Positivt
- Ger fler studenter möjlighet att förbereda sig
bättre - Ger fler studenter möjlighet att skaffa behörighet
- Negativt
- Dyrbart för samhället
- Passar dåligt i ett Bologna-system
- Stora grupper av individer förlorar tid
- Skapar nya kultur-klyftor
29- Material, matematikdelegationen, arbgrp 11-H
- www.maths.lth.se/matematiklth/personal/gerd/
- Algebra i gymnasiet
- Per-Eskil Persson, Bokstavliga svårigheter, Luleå
tekniska univ, 2005 - Lugn och ro-kurs
- www.sm.luth.se/harry/matog/
- www.theducation.se/
- Förberedelsekurser
- www.netuniversity.se/
30SammanfattningVänta inte in förbättring av
grundskolans matematik!
- Gymnasiet
- A och O nya kursplaner
- Matematikinnehåll utifrån tillämpningar
- Anknyt till högskolans stora avnämare
- Pensumdöden kan ta kål på alla goda ambitioner
- KOM-petenserna!
- Algebran
- Högskolan
- Rätta behörighetskrav
- Möt studenterna på rätt nivå
- Lugnare start
- Alternativa vägar till samma mål
- Komma bort från mönsterpassningsstudier
- Integrera teknologin