Spr

1
Språkhistoria
Språk

• Från hedenhös till idag

2
Dialekter
3
Språk och grupper
4
Slang
Långt hitom flinten å långt bortom luman fanns
landet. Kungstvåan hade just slussat de blev ett
chuckert rörhöns som kallades Snövit, helt
plötsligt tog Kungstvåan ner skylten. Då braita
kungen en ny tvåa, den nya va en gammal tacka
me just fasad men trots fasaden var hon helt
iskall. Hon hade en självtittare som gav prognos
en da när hon fråga tittarn vem som va
chuckrast i riket svara tittarn Du din gamla
tacka är chuckrast i hela riket här. Då blev
tackan så stöddi så pipen visa zenit. Helt
plötsligt börja Snövit få justa lungor, pumpad
häck å helslickad fasad, när tackan då fråga
svara tittarn Du din gamla tacka är numer sågad
av Snövit kär, då fick tackan halvnojan å sa åt
kulvicke att ta ut Snövit i buschen å me en
tjuring lossa pumpen, men kulvicke va blöt så
han sänkte en galt å la galtens pump på disken,
Snövit gav järnet hon hamna hos ett gäng
kvartsfigurer å börja brassa nagg å bläddra
sängar. Så fråga tackan igen vem som va
chuckrast å tittarn svara Snövit e chuckrare
än vanligt, då gick tackan igång me helnojan i
halv skruv i tyska å koka ihop en soppa som kona
som en explosion i ett ungkarlshotell, hon
tryckte in tre droppar i ett pall å fick Snövit
å att kränga se kring pallet, hon gick i däck
som en golvad pråmskeppare, när gruvgänge kom
till kvarten va Snövit horisontal dom packa in
na i en glasbinge som dom ställde på tunet, hon
platsa i ett vaxkabinett.  
5
Guzz, jalla och keff! Rinkebysvenska får ses som
symbol för det inflytande som våra invandrare har
och har haft på det svenska språket. Dessa
sociolekter hör ofta hemma i förorternas miljon
program. Kännetecknande är ett staccatoartat
uttal och en tendens att förlänga korta vokaler
och förkorta långa. Rak ordföljd används efter
inledande bisatser istället för omvänd.
6

• Förändringar och variation
• Det mänskliga språket är primärt det talade
  språket.
• Individers och gruppers sätt att tala förändras
  hela tiden.
• Förändringar i samhälle, teknik m.m. avspeglar
  sig inte bara i
• förändringar i ordförrådet, utan också ofta i
  andra språkförändringar.

• Tal och skrift
• Skriftspråk är de enda källor vi har till äldre
  tiders språk.
• Skriftspråket har också sin egen roll i
  språkhistorien.
• Skriftspråk är konservativa i förhållande till
  talspråket.
• Skriftspråket verkar tillbakahållande på
  talspråkets förändring.

7

• Typer av förändringar
• Förändringar av språkljuden är det mest
  utforskade området inom språkhistorien.
• Ett exempel på ljudlag är att k i svenskan har
  förändrats till tje-ljud före främre vokal,
  alltså i, e, ä, y eller ö, t.ex. i kila, kela,
  kärna, kyla, köl, men inte före andra vokaler,
  som i kaka, kåpa, ko, kula.
• Den viktigaste är benägenheten att förenkla
  uttalet.
• En vanlig uttalslättande förändring är att
  slutljudet i ett ord försvinner, t.ex.
• go för god.
• En vanlig tendens är också att uttalet av ett
  ljud påverkas av ett annat.
• Förändringen av k som nämndes ovan är en
  sådan förändring.
• Förändringar i ordförrådet är av två slag.
• När beteckningen gosse byts ut mot pojke kallas
  det lexikalisk
• förändring.
• I andra fall förändras innehållet, ofta därför
  att uttrycksbehoven förändras,
• t.ex ordet dator, något som inte fanns för
  decennier sedan. Ordet skäkta
• har däremot försvunnit ur språkbruket,eftersom
  företeelsen sällan
• påträffas. Sådana förändringar kan kallas
  semantiska.

8
Förändringar i grammatiken gäller både formsystem
och syntax. I svenskan pågår en långsiktig
utveckling i riktning mot minskad användning av
böjningsändelser och ökad användning av
självständiga ord med grammatisk innebörd. I
äldre svenska kan man finna mannenom för åt
männen, sjungom för låt oss sjunga osv. Den
grundläggande ordföljden kan också förändras med
tiden. Svenskan har normalt subjektverbobjekt,
som i Pelle kastade stenen. I äldre språkstadier
finns starka tendenser att ha objektet före
verbet, som i urnordiska ek horna tawido 'jag
gjorde hornet'. Alla delar av språksystemet kan
alltså förändras. Som en allmän regel gäller att
ljud- och ordförrådsförändringar kan ske snabbt,
medan grammatiska förändringar tenderar att ta
längre tid.
9
Det finns straka kopplingar mellan förhistoriens
grottbilder och språkets utveckling.
10
Språkfamiljer - Indoeuropeiska
11
Indoeuropeiska basord. .
svenska sanskrit engelska tyska latin franska  
  mor matr mother Mutter mater mère  
  far pitr father Vater pater père  
  bror bhratar brother Bruder frater frère  
  ung juva young jung juvenis jeune  
  två dwo- two zwei duo deux
Indoeuropeiska är den största språkfamiljen i
världen med mer än 3 miljarder modersmålstalare.
Den dominerar Europa och Sydasien , Nord- och
Sydamerika. De största språken inom familjen är
engelska, spanska och urdu/hindi. (Finska,
estländska och ungerska är inte indoeuropeiska
språk liksom baskiska och samiska. Urindoeuropeis
kan härstammar från trakterna kring Svarta Havet
men hur spridningen gick till är man inte
överens om fredlig eller militär?
12
16-typiga runraden
24-typiga runraden
þurþr risþi stin þesi eftR futin
faþur sin þahn hrþa kuþan uk eftR
esburn brþur sin trk hrþa kþan
13
Gallehushornet
14
Runsvenska ca 800- ca 1225
Tack vare inskrifterna på runstenar vet vi en del
om det språk som talades i Sverige under
vikingatiden. Inskrifterna är gjorda med det
yngre 16-typiga runalfabetet vilket ibland leder
till tolkningsproblem eftersom vissa runor kunde
ha många olika ljudvärden. Runan för vokalen u
användes exempelvis också för vokalerna o, ö och
y och konsonanten v. De allra flesta
runinskrifter är ändå säkert tolkade och ger oss
information om språkets grammatik de innehåller
ett stort antal personnamn (ca 900) men relativt
få andra ord (ca 600). En uttalsförändring
som inträffade under denna tid var
monoftongeringen av ai och au i danskan och
svenskan. På många runstenar skrevs stain (för
stæin 'sten') och taußr (för dauür 'död'), men
under nästa epok har sådana ord alltid enkel
vokal, dvs. e resp. ö. Redan under runsvensk tid
hade svenskan sina typiska ordmelodier (accent 1
och 2) och verbets s-former.
15
Äldre västgötalagens författare var Eskil
Magnusson lagman från Västergötland. Detta är den
äldsta skriften på svenska från 1220. den finns i
en avskrift från 1280.
16
Fornsvenska 1225-1526
Under medeltiden skrevs svenska framför allt med
latinskt alfabet. Perioden indelas ofta i en
äldre "klassisk" del, som sträcker sig till
mitten av 1300-talet, och en yngre, som
sammanfaller med Vadstena klosters storhetstid
som centrum för textproduktion. Den äldre
fornsvenska perioden var ur språklig synvinkel
tämligen stabil. Fortfarande fanns det äldre
fyrkasussystemet (nominativ, genitiv, dativ,
ackusativ) kvar i böjningen av substantiv,
adjektiv och pronomen. Ett adjektiv som rödh-
böjdes i maskulinum singularis rödher, rödhs,
rödhum, rödhan. Under denna tid befästes
böjningen av substantiv i bestämd form, och den
bestämda formen kom att användas ungefär som i
modern svenska. Verben böjdes i person i
pluralis vi bindom, i binden, the binda. Under
den yngre fornsvenska epoken skrevs allt fler
originaltexter på svenska och allt fler texter
översattes till svenska vid klostren. Den
religiösa litteraturen dominerade. Ett svenskt
kanslispråk efter mönster i latin, lågtyska och
danska började ta form. Genom de många
latinöversättningarna introducerades mönster för
en skriftspråklig satsbyggnad som skilde sig
mycket från det talade språket och lagarnas
svenska invecklade satsfogningar och
participkonstruktioner blev vanliga både i det
religiösa språket och i urkundernas kanslispråk.
Men det fanns också texter som var mer
talspråksnära. Hit hör städernas domböcker.
Svenskan påverkades kraftigt av lågtyskan.
Högfrekventa ord och t.o.m. formord övertogs
billig, möjlig, noga, sådan, hurdan, bliva, böra,
måste, ganska, sakta. Också avledningssuffix från
lågtyskan blev så småningom produktiva i
svenskan -eri, -inna, -het, -bar, -mässig,
-aktig.
17
I Um suerikis kunungx rike, huilkit i sik hauer
siu biskops döme ok nio laghmanz döme. II Iuir
alt suerike agher ei kunungxlik krona ok ei
kununger vara vtan een. III Ei ma kununger
minzka kronunna ræt for aþrum kununge. IIII Nu
ær til kunungx rikit i suerike kununger væliande
ok ei æruande. V Þesse æru kunungx eþæ, först æt
han skal ælska guþ ok þe hælgho kirkio, ok agher
eeþ sin suæria a bok ok hælgho doma. VI Huru
laghmæn ok landzmæn agha kununge eeþ ganga. VII
Huru kununger agher erikx gatu si sina riþa.
VIII Nu agher kununger i vpsalum wighias ok
kronas. IX Huru kununger agher ræt sin raþ
sit sætia. X Nu vil kununger a gifto ganga. XI
Nu huru frælsis mæn agha kununge þiæna mæþ wapnum
ok hæstum, ok huar wapnasyn skal hauas. XII Nu
æn frælsis man ællis ok ær ei sialuer för. Ur
Magnus Erikssons landslag
Den yngre fornsvenska tiden medförde en
genomgripande språkförändring, också av uttalet
och grammatiken. De bakre vokalerna (a, o, u)
fick sitt uttal förskjutet bat blev båt och ord
som bot (med o uttalat som i tyskan) och hus (med
u uttalat som i tyskan) fick dagens uttal. I
böjningsläran och syntaxen reducerades
fyrkasussystemet. I de flesta dialekter försvann
distinktionen mellan nominativ, ackusativ och
dativ för alla kasusböjda ord utom för ett litet
antal personliga pronomen som behöll
distinktionen nominativackusativ (jagmig,
honhenne etc.). Dessa och andra förändringar
medförde att det språk som Gustav Vasa lärde sig
var mycket olikt den svenska som talades bara
några generationer tidigare.
18
Gustav Vasas bibel trycktes 1541. Redan 1526 hade
Nya testamentet översatts till svenska.
19
Äldre nysvenska 1525-1732
Under Vasa- och stormaktstiden lades grunden till
det svenska riksskriftspråket. Betydelsefulla
omständigheter vid periodens början var därvid
tryckerikonsten, reformationen och den påskyndade
nationella integreringen av Sverige. Språket i
Gustav Vasas bibel 1541 gavs en för sin tid
enhetlig stavning. Där användes generellt ck för
äldre kk och å, ä, ö fick sina moderna
bokstavsformer. och tämligen ålderdomlig,
eftersom den i rätt hög grad anknöt till
Vadstenasvenskan. Valet av -a i stället för det
annars vanliga -e i infinitiver visar att man
ville undvika språkformer som kunde verka danska.
Viktiga förändringar i talspråket under denna
epok var uppkomsten av sj- och tj-ljud och
uppmjukningen av g- till j- framför främre vokal.
Efter hand kom svenskarna alltså att uttala skäl
och själ, kära och tjära, jord och gjord på samma
sätt. En ny substantivdeklination uppstod när
neutra på vokal fick ändelsen -n i pluralis
märke-n. Det rådde särskilt i världsliga texter
en stor variation i fråga om stavning och
böjning. Många av dåtidens texter lånade från
utländska språk som tyska, franska och latin.
Gång på gång gav centralmakten ända sedan Gustav
Vasa befallning om att endast ren svenska fick
skrivas.
20
Gustav Vasa skrev i december 1524 ett brev till
dalmännen där han ömsom vädjar och ömsom varnar
dem för förrädare som Peder Jakobsson. Ett
utdrag "Käre vänner, som vi skrivom eder till
for några dagar sidan om herr Peder kanceler, som
här havar rympt sin borgan och givit sig upp till
eder i then akt att han gärna stämplade oss något
ont på med någon lygnaktug stycke, som han
somligom utav eder föregivit haver, sva hoppas
oss dock och intit tvivlar, att han thess med
eder ingen makt hava skall. I äre the samma som
först inträdde med oss, thå vi oss företogom näst
Guds, eders och all Sverigis allmogis hjälp att
forstyra then omilla k(onung) Krist(iern), och
have thärmed, Gud tess lovad, god framgång haft,
så att vi alle fri och säker vordne äre till vår
hals för samma k(onung) K(ristiern) och hans
parti, som edra forfädra i Dalerna alltid i
fortiden gjort hava, att the theris rätte herre
och sitt fädernes rike have bestånduge varit som
ärlige tro dandemän. Och är for then skuld
ingelunda troandis, att I för en sådan ordlös man
skull, som for(nämn)da herr Peder är, vilje få
eder och edra epterkommande itt annat rykte, än
edra forfädra haft for eder (---) Ju förra thet
kan ske ju bätter thet är, till att stilla thet
rykte, som elles måtte föras kring om landit och
thärmed väl in i annor stämplare, oss under
ögonen, thär något ont av formodandis vore".
21
Olof Dalin utgav Then Svenska Argus mellan åren
1732 och 1734. De engelska tidskrifterna The
Tatler och The Spectator var förebilder och
därifrån hämtades också en del material. Argus
behandlade ekonomiska, politiska och sociala
frågor i satirens form. Olof Dalin ville förenkla
och utveckla det svenska språket och arbeta bort
influenser utifrån.
22
Röda rummet kom ut första gången 1879. Boken
brukar räknas som en milstolpe i den svenska
språkhistorien för sin tid var språket modernt.
23
Yngre nysvenska 1726 -1900
Under stormaktstiden hade på flera sätt grunden
lagts för det följande skedet i språkhistorien.
Kyrkolagen 1686 hade inrättat husförhörssystemet,
som snart ledde till att svenskarna i långt högre
grad än andra folk ute i Europa blev läskunniga.
Den nya lagboken 1734 hade förberetts länge. Den
anknöt stilistiskt till medeltidens lagar men
hade en modernare och mera konsekvent stavning
och ordböjning. Stockholm hade under Gustav II
Adolfs regeringstid blivit säte för hovet och
rikets administration med ämbetsverken. Så
småningom hade staden också fått ett rikt
borgerskap. I huvudstaden uppstod ett talat
högstatusspråk som blev utgångspunkten för det
talade svenska standardspråket. Huvudstaden fick
1788 en fast svenskspråkig teater (Dramaten) och
Gustav III inrättade 1786 Svenska Akademien, som
bl.a. skulle befordra det svenska språkets
"renhet, styrka och höghet". Under
1700-talet var hovet och adeln till stor del
tvåspråkiga och blandade flitigt in franska ord i
sin svenska. Andra omständigheter bidrog till att
många tryckta texter började skrivas på ett mer
talspråksnära sätt. På 1700-talet uppstod en
läsande publik för tidningar och tidskrifter.
Olof von Dalin visade med sin veckotidskrift Then
swänska Argus (173234) hur svenska skulle
skrivas för att attrahera många betalande läsare.
Under 1700-talet hade det gamla grammatiska
tregenussystemet reducerats i landets centrala
dialekter. Maskulinum och femininum åtskildes
inte längre med böjning. Om f.d. maskulina och
feminina sakord som stol och vägg användes nu
pronomenet den, inte han resp. hon. Nu skilde man
i skrift också systematiskt mellan supinum och
perfekt particip neutrum (bunditbundet).Ledamoten
av Svenska Akademien Carl Gustaf af Leopold
skrev en ortografisk avhandling, som
framgångsrikt reglerade stavningen av de många
nya franska lånorden som löjtnant, fåtölj,
publik. Från 1874 utkom med ojämna mellanrum
upplagor av Svenska Akademiens ordlista, så
småningom erkänd som den svenska rikslikaren för
stavning och böjning.
24
. Under århundradets andra hälft slopades
latinobligatoriet i den högre skolan en viktig
förutsättning för den svenska prosans frigörelse
från latinska förebilder. (Särskilt under
1900-talet har skriftspråkets meningsbyggnad
blivit enklare och mer lik talspråkets).. Under
1800-talet var Tyskland den dominerande
stormakten inom kultur och vetenskap, och tyskan
utövade stort inflytande på svenskan. Mot slutet
av 1800-talet hade Sverige en kår av
skönlitterära författare som levde av att skriva
och som lästes av landets hela bildade allmänhet.
Viktor Rydberg, August Strindberg, Selma Lagerlöf
och andra fick genom sina böcker stor betydelse
för skriftspråkets utveckling också utanför
skönlitteraturen.
25
Ur Tahl til Fruentimretangående Könets goda
Ryckte I tredje numret av Argus vänder sig
författaren direkt till sina kvinnliga läsare.
Han tänker inte smickra dem, utan uppriktigt
kritisera deras svaga sidor.   Han tror inte att
kvinnorna kommer att ta illa upp, eftersom de
själva är rättframma. Tillsammans kan Argus och
kvinnorna sedan ta itu med karlarna. God dag,
Swenska Fruentimmer! Det war länge sedan man gaf
Eder från trycket en så förtrogen helsning. Wåra
Lärda synas oförsiktiga i det de antingen skrifwa
det I icke förstån, eller ock gå Ehr aldeles
förbij, liksom den Satzen intet woro sann, at den
som står wäl hos Ehr, kan uträtta hwad han wil.
Edert Kön tyckes undertiden styra och beherska
hela jordklotet och Eder Gunst är mångens lycka,
antingen han är lyckan wärd eller intet Derföre
är jag nu så slug, at til Ehr ställes ett af mina
första ark. Den ähran tilkommer ock wärkeligen
ett så ädelt kön at få första Visiten, och jag
hoppas at I tagen mig wäl emot. Dock at I icke
mågen förakta min stora ödmjukhet, så will jag
säija Ehr, at jag icke kommer til Ehr, som en
smickrande Cavalier, hwilken ärnar med falsk
ödmjukhet, söta ordalag och liufligt flaterie
winna Eder wänskap. Sådant a la mode-kram ware
långt ifrån Argus! Ney, jag kommer som en
förtrolig och upriktig rådgifware, at wisa Eder
dygde-wägen och lära Eder wackra, ärbara samt
Edert wäna släkte anständiga seder. Än säger jag
mer, ty jag kan icke inbilla mig at I blifwen
misslynte öfwer en wälmenande KarlJag kommer til
Ehr, som en alfwarsam Praeceptor, hwilken täncker
icke på Graeska med högtrafwande
obegripeligheter, utan på ren Swänska med
enfaldiga läxor förehålla Eder Edra fehl, odygder
och oanständiga upförande, om sådant skulle
märkas, och ingen ting för liufliga ögne-kast
skull sticka under stolen. I kunnen icke illa
uptaga, om jag säijer alt det jag wet och
afbördar alt det mig på hiertat ligger, ty då är
jag Eder lik. I hafwen ont före at twinga Eder,
så har jag. När I sen gubbar fählas galne som
ynglingar, så blifven I harmsne, det blir ock
jag. När I sen poikar löpa med skiägg, så len I,
det giör och jag. När j sen katten predika om
samvete för råttorne, så bringens I både till
harm och löje, det giör ock jag- Tro mig, wij
lära wäl förlikas, och om I giören ett med mig,
så skola Manfolkens laster bo trångt...
26
Nusvenska 1900 -
Under 1900-talet har ett jämförelsevis
standardiserat rikstalspråk blivit var mans
egendom i Sverige. Dialekterna har försvagats
genom att folk i stor utsträckning har flyttat
från landsbygden in till tätorterna. Det redan
standardiserade skriftspråket har i vissa
avseenden kommit att fungera som modell för
rikstalspråket. När ord som glad uttalas med -d
och gator med -or så sker detta under påverkan av
skriften i de flesta av landets dialekter heter
det sedan länge gla resp. gater. Både ord och
syntax i moderna svenskars tal är ofta övertagna
från skriftspråket. Men i takt med att
dialekterna har försvagats och likheten mellan
tal och skrift ökat blir det också naturligare
att talet påverkar skriften. År 1906 bestämdes
att skolan skulle stava v och t efter talet (vad,
leva, liv inte hvad, lefva, lif rött, målat inte
rödt, måladt). (Senare försök att reformera
stavningen på andra sätt i riktning mot talet har
dock inte vunnit framgång Runt 1950 gick de allra
flesta skribenter över till att använda verbets
singularform också vid pluralt subjekt, dvs. man
skrev de kommer, vi var, inte längre de komma, vi
voro. Under efterkrigstiden har statens roll
ökat i samhällslivet och den enskilde medborgaren
möter allt fler administrativa texter. Det har
blivit nödvändigt att lagar och förordningar
utformas mera läsarvänligt, och ett stort arbete
läggs därför ner på att ersätta det äldre snåriga
kanslispråket med mer lättlästa Under
1900-talet har svenskan liksom under de tidigare
perioderna påverkats utifrån, nu av engelska som
efter andra världskriget blivit ett ekonomiskt,
kulturellt och politiskt världsspråk. Ett stort
antal främmande ord har inlånats tejp, spray,
zooma, show, cool etc. Svenska språkets ställning
har också försvagats gentemot engelskan inom
vissa samhällssfärer, t.ex. de multinationella
företagen, naturvetenskapen och tekniken samt
inom vissa delar av populärkulturen.
27

• Den 1 juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan
  om behovet av en samlad språkpolitik hade under
  en längre tid uppmärksammats och utretts och i
  december 2005 kom en proposition med fyra
  överordnade mål
• Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
• Svenskan ska vara ett komplett och
  samhällsbärande språk.
• Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel
  och begriplig.
• Alla ska ha rätt till språk att utveckla och
  tillägna sig svenska språket, att utveckla och
  bruka det egna modersmålet och nationella
  minoritetsspråket och att få möjlighet att lära
  sig främmande språk.
• Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså
  det gemensamma språket och ska kunna användas
  inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs.
  organ sombe driver offentlig verksamhet, har här
  ett särskilt ansvar bl.a. ska myndigheter se
  till att svensk terminologi inom deras olika
  fackområden finns tillgänglig, används och
  utvecklas. Svenska är också Sveriges officiella
  språk i internationella sammanhang. Även
  teckenspråket får en starkare ställning, i likhet
  med minoritetsspråken (se nedan). Syftet med
  språklagen är att värna svenskan och den
  språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar
  inte språkriktighetsfrågor.

28

• Fem minoritetsspråkSedan den 1 april 2000 finns
  i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk
  
• finska
• samiska
• meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
• jiddisch
• romani chib (tidigare kallat zigenarspråk)
• De har alla talats länge i Sverige finska och
  samiska lika länge som svenska. Med svenska och
  det svenska teckenspråket, som också bör räknas
  som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt
  sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har
  rätt att använda sitt språk i kontakt med
  myndigheter i de regioner som utsetts som så
  kallade förvaltningsområden för
  språket.Dessutom finns närmare 200 språk som
  talas av nya invandrargrupper, bland annat
  albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska,
  polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska,
  spanska och turkiska.