Ungdomar och droger

1
Ungdomar och droger

• Agneta Johansson Ungdomshälsan
• Mjölby

2
Att störa är att bry sig om
3
VAD GÖR VI I MJÖLBY??

• FÄLTSEKRETERARE
• SOCIALTJÄNST
• UNGDOMSHÄLSA
• NATTVANDRARE
• SKOLA
• POLIS
• KOMBRÅ
• FÖRÄLDRAR

4
Att tonåringar ofta tar risker och gör dumma
saker har sin alldeles naturliga förklaring i att
den del av hjärnan som fattar beslut och där
omdömet ligger inte är utvecklat kopplat till att
hormonsystemet pådrivande .Hos många mognar inte
hjärnan förens i 25 årsåldern
5
Beroendeutveckling

• Hjärnan kidnappas
• Nervcellerna anpassar sig efter drogen
• Socialt beroende
• Suget ökar
• Psykologiskt beroende
• Inte frivilligt längre kontrollförlust
• Fysiskt beroende
• Abstinens

6
(No Transcript)
7
Riskfaktorer

• Tidig tobaksdebut
• Tål mycket alkohol från början
• Skolproblem
• Normbrytande beteende
• Depression
• Förälder med missbruk

8
Tobak

• Tidig debut riskfaktor
• Uppfyller WHO s kriterier över
  beroendeframkallande droger
• Aktiverar larmcentrum i hjärnan uteblivet
  nikotin oro, aggressivitet , koncentrationsproble
  m
• Risk att utveckla hälsoproblem- cancer
  hjärtkärlsjukdomar

9
Tobaksberoende

• Första gången obehag illamående gift
• Efter några gånger fler nikotinreceptorer som ger
  ett välbehag
• Ju mer man röker desto fler receptorer
• Opiater fungerar likadant
• Alkohol går via nikotinreceptorerna
• 90 procent av alkoholberoende är rökare

10
Vattenpipa
11

• Studie av vattenpipstobak görs på
  Folkhälsoinstitutet nu
• Allt som innehåller tobak blir skadligt när det
  brinner
• 1 session på 1 timme ger lika mycket rök som 100
  cigaretter
• Smittspridning via munstycket
• Vänja sig långsamt vid nikotin

12
Spice
13
BLANDING AV ÖRTER NARKOTIKAKLASSAT SYNTETISK
CANNABINOID RÖKS LIKNAR CANNABIS
14
ALKOHOL OCH TONÅRINGAR
VATTENLÖSLIGT
IMPULSKONTROLL
TILLSTÅNDSBEROENDE INLÄRNING
VÅLD
RISKBEDÖMNING
PROVA NARKOTIKA
RISK ATT BÖRJA TIDIGT
15
Vem blir alkoholist?
KAN ALLA FÅ PROBLEM MED ALKOHOL?
FÖDS MAN TILL ALKOHOLIST?
16
Vad händer i kropp och hjärna?

• Alkohol är vattenlösligt
• Bryts ned i levern
• Påverkar alla organ framförallt hjärnan
• Kroppsstorlek
• Hjärnans mognad
• Tappa omdömet innan det märks att någon är full

17
Alkoholförgiftning

• Stor mängd alkohol på kort tid
• Levern hinner inte med
• Hjärnan påverkas-andning
• Om man ej kräks förgiftning-medvetslöshet-till
  sjukhus

18
Vad är sniffning/boffning?

• Sniffning är att dra i sig ångor från
  lättflyktiga lösningsmedel
• Boffning är inandning av olika drivgaser

19
(No Transcript)
20
Vad händer i kroppen

• Ångan når lungorna där tar det upp i blodet och
  förs till hjärnan
• Snabb berusning efter några inandningar
• Kroppen reagerar som vid alkoholberusning minskad
  muskelkontroll ,försämrad reaktionstid och sämre
  reflexer

21
Varför så farligt?

• Gasen puttar undan syret från de röda
  blodkropparna ger syrebrist till kroppens alla
  organ ger adrenalinpåslag som kan leda till
  hjärtrytmrubbingar- hjärtstopp-död
• Gasen kan vara kall ge fryseffekt på luftvägarna
  och signal till lungorna som liknar
  drunkning/vätska fyller lungorna och man kvävs

22
Symtom på att vara påverkad

• Skrattattacker
• Hallucinationer
• Ångest
• Hosta
• Glansiga ögon
• Kroppsdoft beroende på vilken gas

23
Abstinens

• Huvudvärk
• Sömnproblem
• Lättretlig
• Frossa
• Kramper
• Rinnande näsa
• Hosta

24
Risk på lång sikt

• Ökad tolerans
• Skador på hjärnan och nervsystemet
• Skador på blodbildande organ
• Sänkt immunförsvar
• Svårigheter att lära sig nya saker

25
Cannabis
26
HASCH MARIJUANA HASCHOLJA
27
(No Transcript)
28
Det hör till haschisens natur att minska viljan
och att den alltså ger med ena handen vad den tar
med andra handen, det vill säga fantasi utan
förmåga att dra nytta av den. Charles Baudelaire
Det artificiella paradiset
29
Akut rus

• Hjärtklappning
• Torr i ögonen, röda ögonvitor
• Lätt hosta
• Yrsel
• Myrkrypningar
• Svettas
• Överkänslig för ljus
• Flammig i ansiktet

30
Språket

• Svårt att hitta ord
• Konkret tankesätt
• Avskärmad
• Tecken hos tonåringar
• Uttrycker sig enklare
• Pratar i allmänna svepande formuleringar
• Tar inte till sig faktaargument
• Hamnar lätt i argumentation

31
Dra slutsatser

• Minskad förmåga till kritisk granskning
• Svårt att analysera hur misstag uppkommit
• Svårt med logiska resonemang
• Lägger misstag utanför sig själv
• Tecken hos tonåring
• Drar inte korrekta slutsatser av egna misstag
• Bryr sig inte om att närstående rättar
• Stannar i mognad- drar ej lärdom av vad som
  händer

32
Flexibilitet i tanken

• Svårare med koncentration och uppmärksamhet
• Svårt att göra flera saker samtidigt
• Talar till andra och inte med andra
• Tecken hos tonåringar
• Mångsysslare blir ensidiga
• Koncentrationsförmåga försämras
• Skolarbetet går sämre

33
Minnet

• Påverkar vårt korttidsminne
• Svårare att återberätta film bok tv-program
• Glömmer vad man pratat om
• Svårt att uppskatta tid
• Glömmer avtalade möten
• Tecken hos tonåringen
• Glömmer möten
• Svårare att inhämta fakta och återberätta

34
Orienteringsförmåga

• Avläsa omgivningen
• Skapa dag-veckorutiner
• Se relation mellan människor
• Svårt att planera
• Tecken hos tonåringen
• Bryr sig mindre om utseende
• Inte viktigt vem man umgås med
• Blir slarvigare
• Planerar inte sina dagar-bohemisk

35
Gestaltminne

• Återskapa mönster bilder bilda scheman
• Bibehålla dagsrutiner
• Sätta namn på ansikten
• Lever för stunden
• Tecken hos tonåringen
• Lämnar gamla kompisgänget
• Nya kompisar med samma/inga intressen
• Går vilse psykologiskt och även fysiskt

36
Sätta samman delar till en helhet

• Den process som hjälper oss skapa
• Åsikter Värderingar Moral
• Detta gör vi på grundval av att vi har de övriga
  6 funktionerna intakta
• Tecken hos tonåringen
• Värderingar ändras (fråga föräldrarna)
• Förenklar, ytliga bortförklaringar
• Verkar inte bry sig om vad andra tycker

37
(No Transcript)
38
Amfetamin
AMFETAMIN SYNTETISKT CENTRALSTIMULERANDE MINSKAT
SÖMN, MAT OCH VÄTSKEBEHOV TECKEN STORA
PUPILLER OSAMMANSHÄNGANDE SNABBT TAL FASTNAR I
PLOCKANDE
39
Metamfetamin

• STARKARE ÄN AMFETAMIN
• LÄNGRE AVTÄNDNING
• SVÅRARE ABSTINENS
• STÖRRE RISK FÖR HJÄRNSKADOR

40
UTBRÄNDHET SVÅRT ATT KÄNNA KÄNSLOR LILLHJÄRNAN
PÅVERKAS MISSTÄNKSAMHET HALLUCINATIONER
41
(No Transcript)
42
Ecstasy
LOVE DRUG ÖVERHETTNING TÖMMER HJÄRNANS
BELÖNINGSSYTEM VÄTSKEBRIST FÖR MYCKET
VÄTSKA PANIK ÅNGEST
43
(No Transcript)
44

• DEPRESSIONER
• PANIKÅNGEST
• SJÄLVMORDSTANKAR
• SÖMNSTÖRNINGAR

45
Mefedron/ Metedron

• HALLUCINOGEN OCH CENTRALSTIMULERANDE
• DESIGNAD
• STARKT VÄLBEFINNADE
• RISKER
• ÅNGEST PSYKOS ÖVERHETTNING
• SÖMPROBLEM DEPRESSION

46
(No Transcript)
47
GHB

• Kroppsegen substans
• Styr vakenhet sömn temperatur
• Säljs i kapsyler svårdoserat
• Eufori önskad effekt
• Illamående , krampanfall ,medvetslöshet
• Minnesluckor, påverkan på andning och hjärtrytm
  har orsak dödsfall
• Ökad effekt ihop med alkohol

48
Värktabletter och Heroin

• Smärtstillande
• Går på vårt innersta system i hjärnan som styr
  andning
• Beroende liknas vid att vara litet barn som får
  alla sina behov tillfredsställda
• Abstinens som liknar influensa botas ofta med
  drogen

49
(No Transcript)
50
Subutex

• Används för att bryta heroinmissbruk
• Snortas eller injiceras
• Kraftigt beroendeframkallande
• Stor illegal marknad

51
Bensodiazepiner

• Lugnande och sömntabletter
• Används i missbrukssyfte
• Ensamt eller med alkohol
• Beroendeframkallande

52

• Minnesluckor
• Sämre inlärning
• Stänger av känslor
• Abstinenssymtom

53
Anabola steroider

• Könshormon som tillverkas på kemisk väg
• Bygger muskler
• Sänker egna produktionen av testosteron

54
SYMTOM PÅ MISSBRUK AV AAS Snabb
viktökning Acne Ökad behåring Bröstkörteltillväxt
Humörsvängningar Överdriven kroppsfixering Smussla
nde med tabletter och ibland Sprutor och ampuller
55
6 VECKORSUTREDNINGPÅUNGDOMSHÄLSAN
56
En möjlighet att identifiera problem och lotsa
rätt

• Ta reda på om missbruk föreligger
• Inhämta kunskap om ungdomen och situationer som
  rörAlkohol, Narkotika, Skola,
  KompisarHemförhållande, Psykiskt mående
• Ge information missbruk och desskonsekvenser
• Sammanfatta och ge förslag till åtgärd

57
Hur gör vi?

• Vem är orolig?
• Hur ser oron ut?
• Är ungdomen själv bekymrad?
• Förklara alla delarna i utredningen och att
  syftet är komma fram till vad just denna ungdom
  behöver

58
(No Transcript)
59

• Urinprov 1-2 ggr vecka
• Samtal med både den unge och föräldrar
• Är den som är orolig någon annan bör denne bjudas
  in
• Enskilda samtal
• Anpassa fakta efter vad ungdomen vet
• Ge föräldrar kunskap om varningstecken och en
  beredskap vad som bör göras!!

60
BEHANDLING FÖR MISSBRUK FAMILJEBEHANDLING MOTIVE
RANDE SAMTAL ÅTERFALLSPREVENTION HASCHAVGIFTNINGS
PROGRAM BEHANDLINGSHEM
61
Ungdomshälsan i Mjölby I en perfekt värld mår
ingen dåligt men tyvärr ser inte verkligheten
ut så.Ibland är det svårt att veta vart man ska
vända sig med sina frågor och bekymmerDet är
det vi på Ungdomshälsan är till för.
                                           
UNGDOMSHÄLSAN Hemsida www.lio.se Vi finns
på KUNGSVÄGEN 69 Agneta Johansson 010
1048657 Marie Lundh 0142 85619
62
Ungdomshälsan

• Står för samverkan mellan landsting och kommuner
• Står för tidiga insatser, lättillgänglighet och
  samverkan för ungdomar i Mjölby, Boxholm och
  Ödeshög upp till den dag de fyller 26 år

63
Ungdomshälsan

• MÅL
• Att förebygga , eller i ett tidigt skede möta,
  och ge unga stöd i problematik kring fysisk,
  psykisk och social hälsa

64
Det kan gälla frågor kring

• Fysisk, psykisk eller social hälsa
• Familj
• Relationer
• Studier / Arbete
• Hälso och livsstilsfrågor
• Alkohol och andra droger
• Sex och samlevnad
• Preventivmedel
• Sexuellt överförbara infektioner

65

• All kontakt med Ungdomshälsan bygger på
  frivillighet
• Den unge söker själv och är motiverad till
  kontakt
• Alla som arbetar på Ungdoms-hälsan har
  tystnadsplikt
• Ungdomshälsan tar inte emot remisser
• Besöken är kostnadsfria

66
(No Transcript)