Att identifiera omsorgssvikt hos f

1
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

• Karin Lundén
• Socialt Arbete, Göteborgs Universitet
• Karin.Lunden_at_socwork.gu.se

2
Att beröra

• Erfarenheter från ett forskningsprojekt
• Vad är omsorgssvikt
• Hur vanligt förekommande är omsorgssvikt
• Tecken på omsorgssvikt

3
Viktiga företeelser

• Barn utvecklas i relation
• Barns hjärna utvecklas i relation
• Omsorgssvikt sker i relation
• Föräldrars känslomässiga tillgänglighet

4
Sviktande omsorg - omsorgssvikt

• Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för
  barns fysiska och psykiska utveckling
• Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra
  intimt samman med var gränsen går mellan
  sviktande omsorg och omsorgssvikt
• Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till
  omsorgssvikt
• Omsorgssvikt uppstår när föräldrar inte fullgör
  den uppgift de har att ge sina barn tillräcklig
  fysisk och psykisk omsorg
• Omsorgssvikt är en vanlig förelöpare till
  desorgani-serad anknytning hos barn

5
Socialtjänstlagen - nyckelord

• Fara för underårigs hälsa och utveckling
• p.g.a. brister i omsorgen eller annat förhållande
  i hemmet

6
Barn som far illa

• Barn, vars psykiska o/e fysiska utveckling är i
  fara p.g.a. föräldrars bristande omsorgsförmåga
  d.vs. omsorgssvikt

7
Omsorgssvikt

• Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet,
  skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar
  det så att barnets hälsa och utveckling är i fara

8
Omsorgssvikten består av

• En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan
• Och en väsentlig störning i föräldra - barn
  relationen

9
Hur mår förskolebarnen?

• Karin Lundén och Anders Broberg Psykologiska
  institutionen, Göteborgs universitet

10
Huvudfrågor som hittills besvarats

• Hur många förskolebarn i stadsdelar med olika
  social belastningsgrad misstänker personal vid
  BVC och barnomsorg fara illa (Lundén, Broberg
  Borres, 1998)
• Hur definierade BVC-sjuksköterskor och
  barn-omsorgspersonal innehållet i den
  ovillkorliga anmälningsskyldigheten (Lundén,
  Broberg Borres, 2000)
• Vilka tecken på omsorgssvikt hade BVC och BO
  observerat hos barnen (Lundén Broberg, 2003)
• Vilka strukturella faktorer påverkar personalens
  benägenhet att uppmärksamma omsorgssvikt (Lundén,
  2004)

11
Undersökningen

• 12 BVC-centraler - 12 BVC-sjuksköterskor
• 28 daghem - 274 barnomsorgspersonal
• BVC - 3 995 barn i åldern 0 till 6 år
• Barnomsorg - 1 516 barn i åldern 1-6 år

12
Undersökningen genomfördes med hjälp av

• Enkät
• Intervju
• Registeruppföljning

13
Enkäten bestod av

• Bakgrundsuppgifter
• Uppgifter om hur många barn som misstänktes fara
  illa utifrån en given definition
• Tecken på omsorgssvikt

14
Personal inom BVC och BO

• Misstänkte/trodde att en stor andel av de barn
  som de ansvarade för utsätts för omsorgssvikt
• Observerade tecken på omsorgssvikt hos en lika
  stor andel
• Barn som misstänktes fara illa och där tecken på
  omsorgssvikt observerades överlappade endast
  delvis varandra
• BVC och BO i samma område identifierade inte
  samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt
• Inte heller BO personal i samma arbetslag
  identifierade samma barn som barn utsatta för
  omsorgssvikt

15
Hur vanligt förekommande var olika former av
omsorgssvikt?

• Vanligast förekommande var fysisk vanvård
• Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn
  relationen kom därnäst
• Försummelse var relativt vanligt före-kommande
• Fysisk misshandel förekom sällan

16
Andra erfarenheter

• BO uppmärksammade en större andel barn än BVC
• För att bli uppmärksammad av mer än en personal
  inom BO eller av BO och BVC måste barn skrika
  väldigt högt
• Få barn anmäldes
• De barn som anmäldes visade i genomsnitt fler
  tecken på omsorgssvikt än icke-anmälda barn
• Drygt hälften av de anmälda barnen utreddes av
  socialtjänsten

17
Ytterligare erfarenheter

• Fler barn identifierades i låg-status-områden men
  inte till den graden som förväntats

18
Fysiska övergrepp

• Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt
  (0/386)
• oförklarliga blåmärken (11/386)
• oförklarliga brännsår (3/386)
• Märken efter människobett (1/386)
• Märken efter fysisk bestraffning (1/386)
• oförklarliga rodnader och irriterade hudpartier
  (9/386)
• Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun,
  läppar, ögon eller genitalier (2/386)

19
Fysisk vanvård

• Barnet
• Får skrika väldigt länge innan det tas upp
  (10/386)
• Byts inte på som det ska (9/386)
• Verkar smutsigt och luktar illa (75/386)
• Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386)
• Verkar ovanligt hängig och trött (58/386)
• Går inte upp i vikt utan att det finns någon
  organisk orsak (21/386)
• Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386)
• Hämtas inte från dagis (10/386)
• Får för lite eller endast oregelbundet mat
  (17/386)
• Får för mycket mat (20/386)
• Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna
  och/eller går inte till doktorn med barnet vid
  sjukdom (72/386)

20
Försummelse

• Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att
  föräldern behöver ha barnet hos sig (22/386)
• Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn
  och/eller andra vuxna (20/386)
• Barnet passas av ett stort antal skiftande eller
  tillfälliga vuxna (28/386)
• Barnet blir ofta passat av större syskon eller
  andra barn (36/387)
• Barnet har varit med om att förälder/na
  misshandlats eller åsett annat våld i hemmet
  (29/386)
• Barnet har ofta passats av personer som varit
  påverkade av alkohol, narkotika eller
  psykofarmaka (21/386)
• Barnets dagliga liv är präglat av
  oförutsägbarhet (88/386)

21
Känslomässig otillgänglighet

• Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna
  (129/386)
• Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning
  i stånd till att reagera på barnets känslor och
  signaler (158/386)
• Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386)
• Föräldern hotar barnet med förlust av kärlek
  och/eller att barnet kommer att mista viktiga
  relationer (21/386)
• Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna
  bort barnet (23/386)
• Barnet hotas med våld/stryk (11/386)
• Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386)
• Förälder/na förhåller sig i perioder direkt
  fientligt till barnets behov (29/386
• Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na
  barnet eller svarar inte adekvat på dess
  kontaktförsök (72/386)
• Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrar
  na att den/de inte förmår möta barnet på dess
  nivå (90/386)

22
Andel anmälda/icke anmälda barn med observerade
tecken
Observerade tecken ej anmäld anmäld Totalt
Känsl.otillg. 64 (89) 8 (11) 72 (100)
Försum.m.m. 34 (72) 13 (28) 47 (100)
Fy.vanv.m.m. 105 (74) 36 (26) 141 (100)
Fy.ö-gr. M.m. 10 (50) 10 (50) 20 (100)
Totalt 213 (76) 67 (24) 280(100)
23
Tolkning av anm.skyldighetenBarnkat. Föräldraka
t.

• Barn som far illa
• Barn som far illa fysiskt och psykiskt
• Psykisk ohälsa hos barnet
• Sammansatt barnkategori

• Fysisk och psykisk misshandel
• Missbrukande/våldsam förälder
• Sammansatt föräldra/barnkatogori

24
Hur definierade deltagarna barn som far illa -
några resultat

• BO använde oftare en snävare tolkning av
  innehållet i anmälningsskyldigheten än vad BVC
  gjorde
• De BVC sjuksköterskor som hade gjort en anmälan
  enl. kap. 14 1 Socialtjänstlagen använde oftare
  en vidare tolkning än vad barnomsorgspersonalen,
  som anmält, gjorde

25
Ytterligare resultat

• Låg- och mellanstatusområdena hade något fler
  svar i barnkategorierna än i föräldra-kategorierna
  
• Högstatusområdet hade flest svar i
  föräldra-kategorierna

26
Vilka faktorer kan tänkas bidra till att
omsorgssvikt uppmärksammas

• Daghemmets storlek, personaltäthet
• Erfarenhet och utbildning
• Tolkningen av innehållet i anmälnings-skyldigheten
  
• Riktlinjer

27
För framtiden

• Gemensam teoretisk referensram
• Gemensam forskningsbaserad kunskapsbas vad gäller
  omsorgssvikt
• Riktlinjer som flitigt diskuteras
• Utveckla användbara instrument och metoder

28
Att identifiera omsorgs-svikt hos förskolebarn
Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen,
Göteborgs Universitet 2004

• Karin Lundén
• Karin.Lunden_at_socwork.gu.se